Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 10 juni 1944 - Aluminium och aluminiumlegeringar för plastisk formgivning, av Vilhelm Christiansen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(704
TEKNISK TIDSKRIFT
det tunna oxidskiktet är verksamt, endast om
skiktet är fullkomligt helt. Vid fullkomligt ren
aluminium och utan ytfel på materialet erhålles
ett helt täckande ogenomträngligt skikt. Vid de
vanliga tekniska aluminiumkvaliteterna
förekomma emellertid ibland defekter i skiktet, beroende
på oregelbundenheter i den underliggande
metallen (andra strukturbeståndsdelar, porer,
inneslut-ningar m.m.). Finnas sålunda av någon
anledning defekter i oxidfilmen, kunna på detta ställe
under ogynnsamma förhållanden lokala
korrosionsangrepp inträda. De ur korrosionssynpunkt
farligaste föroreningarna eller tillsatserna äro de
tunga metallerna, främst koppar men även i viss
mån zink, järn etc.
Till följd av sin goda korrosionsbeständighet,
lättformbarhet och sina övriga gynnsamma
egenskaper har aluminium fått en med åren alltmera
ökad användning inom hushåll (kokkärl,
blandningskärl, behållare, mätkärl osv.),
bryggeriindustrin (jäsningskärl, lagertankar,
transportfat, hjälpapparater m.m.), mejeriindustrin
(samlingstankar, transporttankar, flaskförslutningar,
rörledningar, förpackningsmaskiner för smör och
ost m.m.), margarinindustrin, konservindustrin,
slakterier, chokladindustrin, tobaksindustrin m.fl.
industrier. Inom de mest skilda områden av
näringsmedelsindustrin användas aluminiumfolier
till förpackningar i mycket stor omfattning. Inom
elektrotekniken har aluminium fått användning
för ledningar och många andra ändamål.
Aluminiumlegeringar
Genom att legera aluminium med vissa utvalda
andra metaller kunna väsentligt förbättrade
hållfasthetsegenskaper erhållas, och dessa
hållfasthetsegenskaper kunna ytterligare förbättras hos
vissa legeringstyper genom härdning. De mest
betydelsefulla tillsatserna i aluminiumlegeringar
för plastisk formgivning äro Cu, Mg, Si och Mn.
Mindre betydelsefulla äro Ni, Zn, Ti, Fe, Cr, Co,
Ce och Sb. I vissa speciallegeringar förekomma
även tillsatser av Pb, Cd och Bi.
Av de angivna tillsatserna ge speciellt Cu, Mg,
Si, Ni och Zn ökad hållfasthet. Mn förbättrar
även i viss grad hållfastheten. I de mera
komplicerade legeringarna såsom dural m.fl.
påverkar Mn därjämte gynnsamt korrosionsegenska-
Sammansättning
Behandling
[-Sträckgräns-]
{+Sträck-
gräns+}
(0,2 %)
kg/mm2
[-Brottgräns-]
{+Brott-
gräns+}
kg/mm2
Förläng-
Brinell-ning tal
% kg/mm2
[-Mjuk-glödg-nings-tempera-tur-]
{+Mjuk-
glödg-
nings-
tempera-
tur+}
°C
Upplös- Åldrings-
nings- tempera-
behand- tur och
ling -tid
°C °C h
Icke härdbara
legeringar: ^ (P=5 D-)
Al 99,5 % Mjukglödgat . .............2— 3 7— 9 35—22 18— 24 350—400
Helhårt ........................11—15 13—18 6— 3 35— 40’
Al—Mn (1—2 % Mn) Mjukglödgat ................4— 6 9—11 30—20 20— 30 450—520
Helhårt ........................12—18 15—20 6— 4 40— 55
Ai_Mg (2,5 % Mg) Mjukglödgat ................8—12 18—21 22—15 45— 60 350—400
(5 % Mg) Mjukglödgat ................9—15 22—28 20—15 55— 65 300—350
(9 % Mg) Mjukglödgat ................17—20 35—39 20—15 80— 95 315—325
Al—Mg—Mn Mjukglödgat ................8—12 18—22 20—15 45— 60 ca 400
(1—2,5 % Mg
1—2 % Mn) Helhårt ........................18—24 24—28 6— 3 65— 75
Hårdbara legeringar: (P=10D2)
Al—Cu—Mg Mjukglödgat ................— 16—22 25—15 40— 60 330—370 495—510 Rums"
(3,5—5 % Cu Härdat ........................24—36 35—50 25—10 100—130 tempe-
0,5—1,7 % Mg Härdat och kallbear- ratur
0^5—1^3 % Mn betat ............................30—45 42—55 15— 5 120—140
upp till 1,0 % Si)
BB 56* Smitt, härdat ..............30—35 44—47 20—10 120—140 530 170°
15—20 h
BB 59** Smitt, härdat ..............30—35 36—46 10— 6 120—150 530 170°
15—20 h
Al_Mg—Si Mjukglödgat ................5— 7 11—13 27—15 30— 40 330—370 520—540 155—160°
(0,3—2,0 % Mg Homogeniserat och 3—12 h
0,3—1,5 % Si kallåldrat ....................10—15 20—25 20—12 50— 60
0,0—1,5 % Mn) Homogeniserat och
varmåldrat ................18—28 28—32 15—10 70— 95
Homogeniserat,
varmåldrat och kallbear-
betat ............................18—40 29—42 10— 2 70—110
Tabell 1. Sammansättning, hållfasthetsegenskaper och värmebehandling av lättmetallegeringar för plastisk formgivning.
(Hållfasthetsegenskaperna för varje legeringstyp variera med sammansättningen, materialformen och dimensionen.)
* 2,0 % Cu, 1,2 c/c Ni, 0,8 % Mg, 1,4 % Fe, 0,1 <y0 Ti, 0,6 % Si, 00 % Al. (Smidningstemperaturen 480—520°C.)
«* 2,3 % Cu, 1,3 Ni, 1,5 % Mg, 1,3 % Fe, 0,1 o/c Ti, 0,8 c/c Si, 00 % Al. (Smidningstemperaturen 480—520°C.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
