Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 10 juni 1944 - Furfurol och furfurolbakelit, av Per Åke Wallgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(716
TEKNISK TIDSKRIFT
delsefulla furfurolen, som första gången
isolerades år 1821 av Döbereiner1. Den bildas vid
hydrolys av pentosaner (resp. pentoser) enligt formeln2
ho — ch-t cho
choh
choh o
choh
ch,
cho
choh
choh
choh
ch20h
h2o
(4)
cho
cho
coh c
— h20
ch
I
choh
ch2oh
ch
I
choh
I
ch2
— h2o
o
ch
I
ch
ch
O
Denna mycket allmänna reaktion är också
underlaget för bestämning av pentosanhalten i olika
naturprodukter. Furfurolen är flyktig med
vattenånga, och vid utvinningen låter man
densamma avgå, allt eftersom den bildas. Detta senare
är viktigt, emedan den katalyserande syran
annars ganska snabbt bryter ner den bildade
furfurolen2. Utbytet är vidare i hög grad beroende
av syrakoncentration, temperatur och
destilla-tionstid.
Fastän nästan alla pentosanhaltiga material
kunna komma i fråga, ha endast få fått betydelse
för framställningen av furfurol. Havre-agnar med
30—35 % pentosaner är den viktigaste jämte
majskolvar och olika halmslag. I Sverige
framställes furfurol i teknisk skala ur träavfall från
garvämnesberedning. Av sulfitavlutarnas
pentosaner skulle stora kvantiteter kunna utvinnas, men
då dessa lösnigar äro starkt utspädda, är detta
åtminstone för närvarande ej ekonomiskt lönande.
Ett mycket stort antal förfaranden att framställa
furfurol har patenterats. De mest skilda slag av
sura katalysatorer ha kommit till användning, och
olika tryckförfaranden ha provats med skiftande
framgång. En sammanställning av olika
framställningsmetoder återfinnes hos Wacek2.
Vanligen använder man numera svavelsyra som
katalysator, och processen utföres i seriekopplade
autoklaver, som genomströmmas av vattenånga
under övertryck. Den så utvunna vattenblandade
furfurolen renas genom fraktionerad destillation3,
varigenom en produkt med 5 % vatten erhålles.
En beräkning av Peters4 ger vid handen, att
årligen 6 000 000 t furfurol skulle kunna framställas
ur cellulosahaltiga avfallsmaterial, medan
världskonsumtionen varierar mellan endast 900 och
2 500 t/år.
Furfurolen och speciellt dess hydrerade derivater
förbrukas till viss del som lösningsmedel för
läcker. Dess viktigaste användningsområde är
dock som selektivt lösningsmedel, och de största
kvantiteterna användas för raffinering av
smörjoljor och transformatoroljor5. I Tyskland
användes furfurol för att selektivt lösa ut butadien ur
en blandning med butylen vid tillverkningen av
buna-gummi. Som antiknackningsmedel
användes furfurolen i Amerika i ökad omfattning, och
i Sverige har man genom en mindre tillsats därav
kunnat nyttiggöra vissa förut otjänliga tjäror som
drivmedel i fiskebåtsmotorer.
Som ovan antyddes skulle mycket stora
kvantiteter furfurol kunna framställas, och det är
givet, att man har sökt finna nya
användningsområden för den. Genom hydrering kan man
exempelvis få furfurylalkohol eller
tetrahydro-furfurylalkohol. Dessa kunna sedan förestras eller
slås sönder till nya föreningar. Ännu synes dock
intet nämnvärt behov av dessa ha skapats, ehuru
tetrahydrofurfurylalkoholen borde kunna ge
idealiska mjukningsmedel. Genom oxidation i
gasfasen eller elektrokemisk kan man framställa
maleinsyra eller dess anhydrid och ur en
hydre-ringsprodukt bärnstenssyra, vilka föreningar
kunna användas inom lackkemin som
beståndsdelar i konsthartser och mjukningsmedel.
Jämte raffineringen av oljor är det emellertid
tillverkningen av konsthartser, som förbrukar
furfurol i nämnvärda kvantiteter. Talrika
förfaranden att kondensera furfurol med fenoler,
aminer och amider, såsom karbolsyra, anilin och
karbamid, anges sålunda i litteraturen6’7. De
enda hartser, som kommit till större användning,
äro kondensationsprodukter med fenoler
(bakelit) . Även ensam har furfurolen förmåga att bilda
hartser8,9, men dessa ha ej fått någon praktisk
betydelse.
Perioz10 synes vara den förste, som
kondenserade furfurol med aromatiska aminer och fenoler,
och sedan ha många förfaranden patenterats. En
sammanställning av dessa har gjorts av Ellis11.
En grundlig genomarbetning av furfurolens
reaktion med fenoler under olika betingelser är utförd
av Beckmann och Dehn12, och Novotny13 har
gjort en översikt över hartsernas egenskaper.
Övergång från formalin till furfurol i
bakelittillverkningen medför flera fördelar, varav några ha
stor betydelse under nuvarande krisförhållanden.
Furfurolen är ett förhållandevis billigt råmaterial,
som i Sverige står till förfogande i fullt
tillräckliga kvantiteter, och kan sålunda ersätta stora
mängder formalin och därmed frigöra vissa
kvantiteter metanol, på vilken vara det åtminstone
tidtals under kriget rått stor brist i landet. Ur
lagrings- och transportsynpunkt är furfurolen enkel
att handha, emedan järnfat och järntankar kunna
användas utan risk för röstning, under det att
glaskärl måste brukas för den ganska sura
tekniska formalinen. Furfurolen är ett gott
lösningsmedel för de fenoler, som man använder i
hartstillverkningen, varför reaktionen sker i homogen
fas, och dess kokpunkt (160°C) ligger över reak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
