Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 15 juli 1944 - Värmepumpen, av Olle Stenberg - Koncessionstvång för värmepumpanläggningar? av B R
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(858
TEKNISK TIDSKRIFT
i andra fall. På sådana håll, där
energiförsörjningsbasen i huvudsak är stenkol, har
värmepumpen som leverantör av lågteinperaturvärme
också ägnats betydande uppmärksamhet. Där äro
emellertid utsikterna mindre, utom i sådana fall,
då kombinationen värmepump—kylmaskin är
särskilt gynnsam. En jämförelse mellan
uppvärmning med värmepump och med
inottrycks-ånga av Kahlert5 visar att man knappast rationellt
kan spara stenkol med värmepump, om den
elektriska energin för dess drift genereras med hjälp
av stenkol.
Vid jämförelsen förutsättes att den genererade
mottryckskraften ersätter kraft, som annars skulle
ha framställts i kondenseringskraftverk. Detta är
eller borde vara fallet när samköming
förekommer i tillräcklig skala, såsom i Tyskland. Då kan
mottryckskraften debiteras en lika stor
bränsleförbrukning som framställning i
kondenserings-maskineri skulle ha krävt. För enkelhets skull
förutsattes vidare, att maskinerna arbeta med
Carnot verkningsgrad.
Följande beteckningar användas:
Th — temperatur vid vilken värmet utnyttjas
för uppvärmning.
T0 — temperatur hos värmepumpens källa för
lågvärdigt värme resp.
kylvattentempera-tur för kondenseringsångturbin.
T k = temperatur, vid vilken värmet tillföres i
ångturbinerna.
Vid värmepumpdrift är värmeutbytet, räknat på
tillförd värmeenhet med kolet
Th Tk — T0
E Tn — T0 Tk
Per utnyttjad värmeenhet erfordras då av värme
i kol
cp
T K
(2)
Vid mottrycksdrift erhåller man per enhet
kolvärme en värmemängd för
uppvärmningsändamål av
IV =
TY
och en arbetsmängd av
„, TK - T„
N = ^fT
För att åstadkomma samma arbetsmängd vid
kondensationsturbindrift skulle ha erfordrats en
kolenergimängd av
7V_ Ti, 7V
K =
T k Tk - Ta
Genom att generera energin vid mottrycksdrift
har alltså sparats en kolenergimängd av
T k-T,
K — N=
-IÄI-Jjl__A
k \Tk ~ T0 t
För värmemängden Wi, som användes för
uppvärmningsändamål, skall då debiteras en
kol-värmemängd av
TH TK — T t
U7i = W — K — N =
æL -A
\TK-T0 V
TK TK
eller per värmeenhet för uppvärmningsändamål
<fi = 1
T K TK — ’.
Th ~ Tk
Jn-Jo
Tu
__o
\TK-Tn J
k
Tk
T K — T,
(3)
Men detta är samma kolenergimängd som
värmepumpen enligt ekv. (2) erfordrar per
värmeenhet nyttigt värme. Genom att vid
värmepumpdriften verkningsgraden är avsevärt lägre än vid
mottrycksdriften blir i själva verket den senare
under de angivna förhållandena avgjort
fördelaktigast. En liknande jämförelse mellan
mot-trycksångmaskin och samarbetande värmepump
och mottrycksångmaskin ger motsvarande
resultat.
Andra faktorer än de anförda inverka emellertid
givetvis också på en kalkyl över en
värmepumpanläggnings lönsamhet, och även i vårt land torde
det finnas fall, då dylika kunna vara berättigade.
Detta gäller särskilt indunstnings- och
destilla-tionsförfaranden. Men så kan kanske också vara
fallet exempelvis då det är fråga om att tillvarata
lågteinperaturvärme i avloppsvatten, vilket
annars ej skulle kunna utnyttjas. Det torde dock
framgå av det föregående att värmepumpens
användningsmöjligheter äro relativt begränsade.
Litteratur
1. Baumann & Marpiæs : Einige Anwendungen der
Wärme-pumpe als Heismaschine, Brown Boveri Mitt. 30 (1943) s.
146—167.
2. PiBTtER, R: Entwicklungs- und Wirtschaftlichkeitsfrågen
der Wärmepumpenbetriebe, Elektrizität Verw. 1S (1943—
1944) s. 117—127.
3. Baiter : Wärmepumpanlagen in der Schweiz, iOTZ 6}
(1943) s. 497—502.
4. Ramsay m.fl.: Heat Pump, Heat. Pip. Air Condit. 13
(1941) s. 167—170.
5. Kahijbrt: Brennstoffspåren durch Würmepumpen! Arch.
Wärmew. 2J, (1943) s. 185—189.
Koncessionstvång för värmepiimpanläggningar?
Anläggning av värmepumpstationer för att utnyttja
värmeinnehållet i sjöar och vattendrag för privata ändamål har
gjort ytterligare framsteg i det bränslefattiga Schweiz. Det
är planerat att sätta i gång flera storanläggningar i sådana
städer och industriorter, som ligga vid sjöar och floder.
Därvid kunna olika projekt komma att kollidera med
varandra i fråga om utnyttjningen av värmet. Det liar även
uttryckts farhågor för att vattendragen inom en kanton
genom värmepumpanläggningar kunna bli berövade så
mycket värme, att störande följder uppstå för invånarna
och för dem, som utnyttja de nedanför liggande delarna
av vattendraget.
De schweiziska elverks- och elektroingenjörsföreningarna
ha med anledning härav vänt sig till förbundsrådet med
begäran om statlig reglering av värmehushållningen i sjöar
och vattendrag och att det införes koncessionstvång för
värmepumpstationer. (Elektrizitätswirtsch. 1943 h. 14.) B R
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
