Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 26 augusti 1944 - Ingenjörerna i studentbetygen och i verkligheten, av Jan Wallander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19 augusti 19bi
987
Fig. 4. Samband mellan betyg ocli inkomster för stats- eller
kommunalanställda.
av de övriga betygen. Det visar sig också, om man
räknar ut korrelationen mellan mogenhetsbetyget
och summan av ämnesbetygen, att r då får det
höga värdet 0,8.
Betygsskillnaden som värderingsgrund
Man möter inte sällan det påståendet, att de
verkligt stora snillena äro de, som ha stora
differenser i betygen. För att få ett grepp om detta,
uträknades för varje individ skillnaden mellan de
två bästa och de två sämsta av de tidigare
nämnda åtta språk- och naturvetenskapliga betygen.
Resultatet framgår av tabell 8.
Med N-skillnaden menas de fall, där det bästa
eller de två bästa betygen tillhöra den
naturvetenskapliga gruppen. I de fall, där de två bästa
betygen ha samma värde, och det ena tillhör
språkgruppen och det andra den
naturvetenskapliga gruppen, har bestämning av karaktären skett
genom att gå ett steg ned i betygsskalan.
Det är tydligen mycket sällsynt i materialet som
helhet, att det förekommer stora betygsskillnader,
vare sig man tar med alla eller bara dem, där de
naturvetenskapliga varit de bästa. Omkring 75 %
ha i båda fallen inte större skillnad än två
betygsenheter, vilket ju till exempel betyder att om
de två bästa betygen äro A, så äro de två sämsta
AB.
I tabellen har särskilt redogjorts för
förhållandena inom yrkesgruppen Undervisning. I denna
grupp tycks det finnas en tendens till stora
differenser i betygen, men man bör i det
sammanhanget lägga märke till, att den gruppen har det
högsta genomsnittsbetyget av samtliga.
Om man räknar ut korrelationen mellan
storleken av skillnaden i betygsenheter och
inkomsterna, blir resultatet för hela materialet r>=0,06;
mellan iV-skillnaden och inkomsterna är r = —
— 0,07; differenser i betygen tyckas alltså inte ge
någon som helst vägledning, möjligen kan de tyda
på vetenskaplig specialbegåvning.
Korrelationsförryckande faktorer
I det följande ha betygen hela tiden räknats som
summan av de särskilda ämnesbetygen, utan
någon vägning.
Som framgått av det föregående äro inkomsterna
för de stats- och kommunalanställda lägre än för
de övriga. Frågan blir nu vilken verkan detta får
på korrelationskoefficienterna. Materialet har
med hänsyn till denna skillnad uppdelats i två
grupper; uträknas korrelationskoefficienten
binden för de stats- och kommunalanställda lika
med 0,32, medan den för de övriga blir 0,27.
Resultatet har framställts grafiskt i diagrammen,
fig. 4 och 5.
Orsaken till att vi i båda fallen få högre
korrelationskoefficienter än de tidigare erhållna är, som
synes av diagrammen, att de båda
korrelationsytorna så att säga gå i vägen för varandra. Det
förefaller inte otroligt, att de tidigare uträknade
korrelationskoefficienterna symtomatiskt ge ett
något för lågt resultat.
En möjlig förklaring till, att man får en högre
koefficient för de stats- och kommunalanställda
än för de övriga kan vara den, att man i
statstjänsten tar större hänsyn till formella meriter.
Det skulle kunna tänkas, att den framgång en
person får, i hög grad beror på de förbindelser han
har, vilka möjligheter hans pappa och hans pappas
vänner ha att hjälpa honom på traven. I den
biografi, som har legat till grund för
undersökningen, finns det också uppgift om faderns titel eller
yrke. På grundval av dessa har materialet
uppdelats i två grupper, där den ena innefattar dem,
som ha möjligheter att ge hjälp, och den andra
dem, som ha sämre eller ingen möjlighet att hjälpa.
Inkomst
log
5,30
Fig. 5. Samband mellan betyg ocli inkomster för
privat-anställda och företagare; den streckade linjen visar
konturerna av fig. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
