Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 9 september 1944 - Den svenske krigsmannen, av r - »Fröken Matsedel», av B R - Kungörelser, av R S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1038
TEKNISK TIDSKRIFT
Den svenske krigsmannen. I en uppsats ’’Utbildningen
och kriget’’ lämnar kapten B Lind af Hageby följande
karakteristik av den svenske krigsmannen, som i stort
sett också torde passa bra in på den svenske arbetaren:
1. Han har goda men oftast outnyttjade fysiska resurser.
Han är rätt bekväm av sig, men kan vara seg och
uthållig när han på allvar går in för en sak. Han verkar
kanske ibland litet trög och långsam i vändningarna, men
det är förunderligt hur han kan blixtra till och visa prov
på både snabbhet och smidighet om det verkligen gäller.
2. Han har en latent tävlingsanda som är släkt med sann
krigaranda, men hans kamplust hämmas av hans
godmodighet. Han måste ilskna till för att kunna prestera sitt
yttersta. Han är ett gott råämne för både en idrottsman
och för en krigsman, men gör i regel inte på allvar skäl
för någondera benämningen.
3. Han har sinne för tekniska detaljer och är både
vetgirig och läraktig. Han är pigg och vaken när något
intresserar honom, men tröttnar rätt fort om tjänsten är
enformig och befälet saknar förmåga att stimulera hans
intresse. Han är ingen robot, som kan ställas att år efter
år vrida på samma ratt. Han vill ha omväxling och han
vill framåt. Han saknar inte ambition.
4. Han har ett utpräglat sinne för "fair play". Om han
anser sig utsatt för en uppenbar orättvisa har han svårt
att dölja sitt missnöje. Men missnöjet söker sig inåt i
stället för utåt. Han går och "när". Han säger ingenting, men
det märks hur tjänsten går kärvt och trögt. Detta är dock
i regel inte svårt att komma till rätta med. Allt han
behöver är ett befäl, till vilket han förtroendefullt kan vända
sig med sina bekymmer. Det är den bästa
säkerhetsventilen. Han är inte oresonlig och hans lojalitet och
arbets-villighet kan försätta berg om han behandlas fast,
kamratligt och rättvist.
5. Han kan nog sägas vara ganska bortskämd med mat,
permission och nöjen. Fredsrutinen har gjort honom till
vanemänniska. Hur går det ihop med krigets ofrånkomliga
isolering och försakelser? Sannolikt bra. Han finner sig
med gott humör i en inskränkning av både dessa och andra
förmåner, om det bara göres fullt klart för honom, att
de uppoffringar som avkrävas honom äro nödvändiga.
6. Han tycker om att bli orienterad om vad som sker,
gärna i detalj. Han tänker och reflekterar en hel del på
egen hand och drar sina egna slutsatser — kanske
felaktiga — om orientering inte lämnas. Att få veta vad som
händer, och varför, stärker hans självförtroende och
stimulerar hans slumrande initiativkraft.
7. Han faller ganska lätt offer för masspsykos. Han har
"hjordinstinkt" och saknar i regel det moraliska modet
att skilja sig från mängden. Han använder ungefär samma
språk och har samma vanor och ovanor som sina
kamrater. Han tycker det vore onödigt, ja rent av bbehagligt
om ban skulle höja sig över kamraterna i moraliskt
hänseende. Han är knappast någon personlighet.
8. Men har han inte ambition att vara bättre än sina
kamrater, så vill ban å andra sidan under inga omständigheter
vara sämre än de. Detta är en styrka. Han är mycket
beroende av det personliga föredömet. Ett fåtal särskilt
duktiga .— eller dåliga — pojkar kunna därför snabbt sätta sin
prägel på en hel besättning. Befälets ledarförmåga kan ofta
direkt utläsas av besättningens hållning och framåtanda.
9. Han är blvg och saknar verkligt självförtroende och
hans inställning till det mesta här i livet karakteriseras
av en viss "välvillig ljumhet" — det må sedan gälla
fosterlandet, flottan, fartyget eller kamraterna. Det är ganska
naturligt, över 130 års fredlig idyll har trubbat av hans
förmåga att känna hänförelse. Fanatism är honom
absolut främmande. Men ban har något av Sven Duva i sin
lugna orubblighet. Det kan vara något att bygga på.
10. Han saknar dock inte temperament, fast det sitter
långt inne. Innanför den trygga, svala ytan gror alltjämt
den gamla vikingaandan. Kärnan är frisk och sund. Men
"gnistan" saknas. Det gäller att tända den.
Mot bakgrund av ovanstående synpunkter kan utan
överdrift konstateras, att soldatmaterialet i den svenska
krigsmakten är gott. Sannolikt står det icke någon nations
efter. Våra pojkar ha goda förutsättningar — både fysiskt
och intellektuellt — för att kunna utvecklas till goda
krigsmän. Men genom karakteristiken går som en röd tråd,
att de måste stimuleras till att visa sitt bästa jag. Deras
latenta goda egenskaper, deras kampvilja och
självförtroende, deras läraktighet, arbetsvillighet och lojalitet
måste ständigt utvecklas och underhållas. Det är den
militära utbildningen som skall åstadkomma detta. Genom
utbildningen skall råämnet finputsas, de goda sidorna
utvecklas och de dåliga bortarbetas. Det är befälets uppgift,
i fred liksom i krig, att göra detta och att av det goda
materialet fostra icke blott skickliga yrkesmän utan också
modiga, hårda, plikttrogna krigsmän. (T. Sjöväsendet 1944
h. 6.) r
"Fröken Matsedel." Gasverket i Zürich har i
propagandasyfte ordnat en Fröken Matsedel ("Sprechende Menu").
Om man mellan kl. 8 och 11 ringer upp 75 430 får man
ett förslag till matsedel för dagen. Kl. 15—18 lämnas elt
motsvarande förslag för morgondagens matsedel.
Anordningen, som är helt automatisk, har kommit till stånd
genom tillmötesgående från telefonmyndigheterna. Efter varje
upprepning av förslaget meddelar apparaten, att det är
gasverket, som står bakom arrangemanget. Man räknar
med att detta härigenom skall bli ett gott propagandamedel.
(Elektrizitätsverw. 1943 h. 4/5.) B R
Bridge. Under vårsäsongen har bridge spelats en gång i
veckan på STF:s lokaler med god tillslutning. Förutom
sällskapsbridge ha partävlingar arrangerats 6 gånger,
varvid i medeltal 8 par deltagit. Två klubbmatcher ha spelats,
en mot ett utvalt lag ur Bridgeakademin, som besegrades
med 117—86, och en mot Telegrafverket, där resultatet
blev oavgjort 214—214. Vidare har en kurs anordnats i
spelteknik med cirka 80 deltagare under ledning av
redaktör E Jannersten. M
Kungörelser
Industrikommissionens Meddelanden
204 28/7 Försäljning av 10 mni2 kopparlina från
Telegrafverket (fr.o.m. 1/8 1944 skall dylik fyrtrådig
kopparlina användas för sådana friledningar,
för vilka eljest 10 mm2 koppartråd skulle ha
använts; beställning hos Telegrafverket under
adress Lesjöfors AB, Lesjöfors; 2,04—2,38 kr/
/kg -f 4—9 öre/kg i fraktbidrag).
Svensk Författningssamling
536 15/7 Civilförsvarslag (anordnande av skyddsrum,
undanförsel och förstöring, fastighetsägarna
och civilförsvaret; gäller t.o.m. 30/6 1949).
542 15/7 Ändring i lagen av den 12 juni 1942 (nr 335)
om särskilda skyddsåtgärder för vissa
kraftanläggningar (med anledning av
Civilförsvarslagen).
545 15/7 Ändring i Byggnadsstadgan av den 20
november 1931 (nr 364) (med anledning av
Civilförsvarslagen) .
565 15/7 Legitimationskungörelse (gäller bl.a. järnvägar,
telegrafanläggningar, flygplatser, kraft- och
transformatorstationer, elverk,
vattenledningsverk, skeppsvarv, hamnar, broar, viadukter,
dammanläggningar, tunnlar, industrier av
synnerlig vikt för försvar och folkförsörjning).
R S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
