Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 23 september 1944 - Nyare erfarenheter av strängbetong, av Ulf Bjuggren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 september 19 A A
1097
ten. Det är att förmoda, att detta beror på bristen
av systematiska undersökningar. Den väsentliga
skillnaden i funktionen vid böjbrott mellan
strängbetong och annan armerad betong är den
hos strängbetongens dragarmering förekommande
relativt ringa töjningsförmågan.
Huvudproblemet för bestämning av
påkänningarna vid böjbrott är att bestämma det neutrala
lagrets läge. För att bestämma neutrallagrets läge
vid böjbrott ha deformationsmätningar gjorts på
ett antal provbalkar med olika armeringsprocent.
Härvid kunna två typer av deformationsdiagram
erhållas.
I fig. 10 visas det normala resultatet, varvid
tvärsnittets planhet synes väl bibehållas. I fig. 11
visas den andra typen, där en tydlig knyck i
deformationsdiagrammet erhålles i dragzonen,
varest betongen lösgjorts från armeringen och därför
ej längre följer dennas förlängning.
Deformationsmätningarna utföras på en mätsträcka av 25 cm
inom ett område med konstant moment, och de
erhållna resultaten ånge således
medeldeformationer på denna sträcka. I tryckzonen tyder allt
på att deformationen är jämnt fördelad. I
dragzonen utgör deformationen ett medelvärde av de
mellanliggande sprickornas vidd och betongens
deformation. Det ur deformationsmätningarna
beräknade läget på neutrallagret stämmer väl
överens med iakttagelserna av sprickornas längd.
Den största påkänningen i dragarmeringen kan
lätt beräknas i ett snitt genom sprickorna, när
man känner det neutrala lagrets läge och det
ungefärliga läget på tryckcentrum. Beräknar man
motsvarande töjning av- armëringen ur
o—e-diagrammet, minskat med förspänningstöjningen,
finner man, att detta avsevärt skiljer sig från
de på balken uppmätta töjningarna, vilka i regel
äro avsevärt mindre. Detta är naturligt, då den
enligt ovan beräknade armeringspåkänningen
förefinnes endast i sprickorna och i områdena
närmast omkring.
Neutrallagrets läge kommer således att vara
beroende av vidhäftningsförmågan mellan armering
och betong. Ju bättre vidhäftningsförmåga, dess
lägre kommer neutrallagret att ligga. För ett
armeringsstål med utpräglad sträckgräns kan som
regel så stora töjningar åstadkommas, att genom
neutrallagrets fortgående höjning tryckzonen
minskas så mycket, att krossbrott i denna erhålles.
För strängbetong är detta inte görligt vid låg
armeringsprocent, utan dragbrott erhålles i
armeringen; balken är underarmerad. I ett visst
gränsområde erhålles kombinerat drag- och
krossbrott. Vid högre armeringsprocent erhålles
kross-brott i betongen; balken är över ar mer ad.
Neutrala lagrets läge vid böjbrott vid varierande
armeringsprocent, när praktiskt taget fullständigt
bibehållen vidhäftning mellan strängar och
betong kvarstår, framgår av fig. 12. Som kuriosum
kan nämnas, att neutrala lagrets läge i detta fall
nästan exakt överensstämmer med det på vanligt
sätt för armerad betong bestämda läget. För de
underarmerade strängbetongbalkarna växer
brottmomentet rätlinjigt med armeringsprocenten.
ökningen blir mindre för de överarmerade balkarna
(fig. 13).
Skjuvbrott
Medan vi sålunda någorlunda väl kunna
bestämma de uppträdande normalpåkänningarna vid
böjbrott, är problemet skjuvbrott fortfarande
ett i det väsentliga teoretiskt olöst problem. Som
tidigare visats, är problemet dock enkelt, när man
erhåller skjuvbrott i den del av en balk, som ej
har några böjdragsprickor.
Skjuvbrotten uppträda i två ganska olika typer.
Det ena fallet uppkommer, när skjuvspricka
uppkommer i balkens ospruckna del, på vilket
exempel tidigare visats. Sprickan uppstår blixtsnabbt på
en längre sträcka utan omedelbart sammanhang
med övriga sprickor och leder till kollaps för
balken. Förutsättningar för uppkomsten av denna
Fig. 11. Deformationsmåtningar
på en till brott belastad
sträng-betongbalks sida, då fullgod
vidhäftning mellan strängar och
betong ej har förefunnits.
Fig. 12. Neutrala lagrets
avstånd x från trycksidans
överkant vid brott för varierande
armeringsprocent hos
sträng-betongbalkar. Balkens
teoretiska höjd är h.
Fig. 13. Brotthållfasthetens variation
med armeringsprocenten hos
strängbetong-balkar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
