Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 30 september 1944 - Klassificering av teknisk-vetenskaplig litteratur, av Hilda S Lindstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1122
TEKNISK TIDSKRIFT
större bibliotek i Amerika som använder
Brysselsystemet är Engineering Societies Library i New
York). Den första upplagan utgavs i tryck år 1905
på franska språket under titeln "Classification
décimale universelle", och åren 1927—1931
utkom en andra upplaga, "édition complète", som
utgavs av institutet i samarbete med Nederlandsch
Instituut voor Documentatie en Registratuur i
Haag. Av Bryssel-systemet ha sedermera utgivits
förkortade upplagor på olika språk ävensom
utvidgade upplagor på tyska och för vissa grupper
i England, där en fullständig upplaga håller på
att utarbetas. Av den tyska "DK-Gesamtausgabe"
ha sedan 1934 hittills utkommit Lieferung 1—4
och 6 jämte ett tilläggshäfte, av den engelska
"Complete English Edition" endast ett par delar,
den första utgiven 1936. Även en ny fransk
upplaga håller på att tryckas och föreligger färdig
för grupperna 0, 2, 3 och 61. För närmare
redogörelse för DK-systemet, dess principer, versioner,
upplagor och användning samt det arbete därpå,
som nedlägges i den Internationella
Federationens för Dokumentation (FID) central i Haag,
hänvisas till tidigare uppsatser rörande detta
ämne2’3’4.
Library of Congress’ klassifikationssystem
Library of Congress’ klassifikationssystem
påbörjades mot slutet av 1890-talet. Redan tidigare,
åren 1891—1893, hade G A Cutter5 utgivit sitt
arbete "Expansive Classification" (fig. 4), ett
system, som utarbetats för Boston Athenæum, och
som, ehuru det aldrig slutförts, kommit till
användning i ett 150-tal bibliotek. Detta systems
T Fabricativearts,Ma-
chinery,
Manufac-turing and
Handi-crafts
U Protectice arts, i.e.
Military and Naval
Arts,
Life-preserv-ing, Fire-fighting
V Athletic and Recre-
ative arts, Sports
and Games
Vs Gymnastics
Vt Theatre
Vv Music
W Fine arts, plastic
and graphic
We Landscape gar-
dening
Wf Architecture
Wk Casting, Baking,
Firing
Wm Drawing
Wp • Painting
Wq Engraving
Wr Photography
Ws Decorative arts,
including
Cos-tume
X—Yf Communicative arts
(by language)
X Philology
X Inscriptions
X Language
Y Literature
Yf English Fiction
Z Book arts (making
and use of books)
Za—Zk Production
Za Authorship
Zb Rhetoric
Zd Writing
Zh Printing
Zk Binding
Z1 Distribution
(Publishing and
Bookselling)
Zp Storage and Use
(Libraries)
Zu Description (Zu
Bibliography;
Zx Selection of
reading; Zy
Li-terary history;
Zz National
bibliography)
Fig. 4. Utdrag ur C A Cutter’s "Expansive Classification".
stora betydelse ligger historiskt sett däri, att det
till stora delar lades till grund för Library of
Congress’ system, ehuru vissa drag även från
andra system, såsom Deweys
decimalklassifika-tion och Bryssel-systemet m.fl., gå igen i dess
konstruktion.
Arbetet vid Library of Congress för
omklassi-ficeringen av samlingarna påbörjades i slutet av
1890-talet och klassifikationssystemet uppgjordes
med hänsyn tagen till bibliotekets eget behov och
på bas av förefintliga samlingar, med viss tanke
likväl på att bli använt även av andra bibliotek.
LC-systemet har fortlöpande utvecklats ända
fram till närvarande tid, och dess schema har
tryckts efter hand som omklassificeringen av
huvudgrupperna verkställts.
Systemets styrka beror på att det uppgjorts för
världens största nationalbibliotek och prövats på
ett större antal böcker än något annat system,
som blivit tryckt. Man har icke siktat på en
detaljerad utformning utan specialiserat, där det visat
sig behövligt. Som det byggts upp steg för steg
allteftersom böckerna kommit till biblioteket,
representerar det enligt G O Kelley6 "det mest
enhetliga, moderna och praktiska system man
känner till". Library of Congress trycker sitt
klassi-fikationsschema för var huvudgrupp för sig med
ämnesregister till uppställningen och distribuerar
sina tryckta katalogkort försedda med
klassifika-tionssignaturen. Detta har bidragit till att många
stora vetenskapliga bibliotek av såväl allmänt
vetenskaplig som speciell karaktär, huvudsakligen
tillhörande universiteten och högskolorna,
antagit det. Enligt överbibliotekarien vid Oslo
universitets- och nationalbibliotek W Munthe vinner
LC-systemet mer och mer terräng bland de
vetenskapliga biblioteken i Amerika. Då Library of
Congress därtill trycker katalogkorten icke blott
över de egna samlingarna utan även för de
federala departementens och byråernas bibliotek,
ävensom för en del universitetsbibliotek, ha de
tryckta korten kommit att få än större värde för
de stora vetenskapliga biblioteken. K. Tekniska
Högskolans bibliotek är depositionsbibliotek för
en fullständig serie av LC-kort.
Systemet använder det internationella latinska
alfabetets 24 bokstäver i kapitäler för
huvudgrupper men har sparat bokstäver för framtida
bruk. För de första undergrupperna användas
även kapitäler, först därefter siffror från 1 till
10 000 i följd, varvid talrika luckor sörja för
framtida utvidgningsmöjligheter (fig. 5).
övriga klassifikationssystem
I Europa ha få internationellt spridda
klassifikationssystem skapats. Det mest kända är
engelsmannen J D Brown’s7 "Subject
Classification" (fig. 6), som har fått den största
användningen i England, men som nu allt mer
undan-tränges av decimalklassifikationen. Kategoriska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
