Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 28 oktober 1944 - Nya formtrycksmätningar, av Bertil Löfquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 oktober 19 44
1239
Nya formtrycksmätningar
Civilingenjör Bertil Löiquist, Stockholm
Den kännedom man har om det vid
betonggjutning uppkommande sidotrycket mot formarna är
ganska ofullständig. Teorier och formler ha
visserligen uppställts men tillräckligt experimentellt
underlag för dessa saknas tyvärr fortfarande för
att möjliggöra en någorlunda säker beräkning av
formtrycket med hänsyn tagen till de skiftande
betingelser, som förekomma på arbetsplatsen.
I samband med en vid Vattenfallsstyrelsen
pågående standardisering av betongformar uppstod
frågan om vilket eller vilka formtryck, som
lämpligen skulle läggas till grund för dimensionering
av vertikala väggformar. Mätning av formtryck
utfördes därför vid några större gjutningar vid
kraftverksbygget i Midskogsforsen. Vid dessa
gjutningar användes gjutbetong med långsamt
hårdnande cement och gjuthastigheten var låg.
Trots de speciella förhållandena kunna de
erhållna resultaten vara av allmänt intresse, då i
litteraturen mycket få uppgifter finnas om
form-tryck, erhållna genom direkt mätning på
arbetsplatsen.
Följande tre metoder för bestämning av
formtryck prövades:
bestämning av krafterna i formstagen genom
mätning av töjningarna i dessa;
mätning av stagkrafterna med stagkraftmätare;
mätning av formtrycket med hydrauliska
tryck-dosor, lagda mot formens insida.
Den första metoden tillämpades vid gjutningen
av bakre delen av intag 1 i Midskog.
Intagsväggarna äro 1,2 m tjocka, ca 14 m höga samt starkt
armerade. Töjningarna mättes med
Huggenber-ger-tensometrar, som placerades på den fria
delen av stagen utanför formbräderna. På grund
DK 624.057.5
av skakningarna i formen under gjutningen var
det svårt att få de känsliga tensometrarna att
sitta fast. De enskilda värdena blevo därigenom
ej så tillförlitliga. Som resultat erhölls
emellertid från observationerna på fem stag ett
formtryck av i medeltal 1,7 t/m2. Felet torde
uppskattningsvis hålla sig inom gränserna ± 0,1 t/m2.
Betongytans stighastighet var i medeltal 20 cm/h.
Betongen innehöll 325 kg/m3 långsamt
hårdnande cement (silikatcement). Konsistensen var
trög-flytande (ökning på skakbordet 90 %). Vid
väggarnas hörn och ändar, där armeringen var tät,
användes vibratorer. I övrigt bearbetades
betongen med gjutstakar och trampning.
Temperaturen i betongmassan varierade mellan 9 och
15°C.
Vid gjutningen av bakre delen av intag 2, som
har samma utseende som intag 1, bestämdes
form-trycket dels med stagkraftmätare, dels med
hydrauliska tryckdosor.
Stagkraftmätaren, fig. 1 och 2, består i princip
av en stålplatta, upplagd längs två kanter och i
mitten åverkad av stagkraften. Vinkelvridningen
vid upplagen ger genom de båda hävarmarna
upphov till utslag på mätklockan. Dimensionerna
äro avpassade så att en kraft på 2 t ger ett
utslag av ungefär 100 skaldelar, dvs. ett varv.
Kali-breringskurvorna för tre av mätarna utgjordes
av sammanfallande räta linjer. För de övriga två
erhöllos något avvikande, krökta kurvor,
beroende på skevhet hos plattorna.
Apparaterna visade sig vara pålitliga, trots de
kraftiga stötar och vibrationer, som uppstodo, då
Fig. 2. Stagkraftmätare monterad på formen.
Fig. 1. Stagkraftmätare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
