Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 25 november 1944 - Flottningen i Sveriges allmänna flottleder fram till omkring år 1935, av Richard Smedberg - Stadsbyggnad, av Magnus Smedberg - Broen over Ulvsund, av Göte Fritzell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 november 19AA
1369
för ett riktigt bedömande ur nationalekonomisk synpunkt
av detta ömtåliga spörsmål.
Beträffande förklaringarna till flottningens uteblivande
söder om "lågvattensgränsen" anför förf. flerstädes riktiga skäl,
vilka lämpligen bort sammanföras till större överskådlighet.
En väsentlig del av det första avsnittet gäller skogen och
redan här får man tillfälle att njuta av förf:s idérikedom
vid åstadkommandet av kartogram.
Förf:s huvudämnen äro geografi och statistik och detta
kommer ännu mer till uttryck i avhandlingens senare och
större del. Han har därvid lyckats med en
bildframställning, som i fråga om klarhet och elegans utgör ett
föredöme för varje tekniskt tryck, där det gäller att överföra
siffror i grafisk form.
Mycket är ännu outforskat på flottningens område, t.ex.
dess historia, vattenförbrukningen, taxorna osv., allt
lockande uppgifter för våra vattenbyggare. Richard Smedberg
DK 627.7/.8 + 627.3 + 628.1/.4
621.791 : 624
Stadsbyggnad, föredrag och diskussioner vid Svenska
Kommunaltekniska Föreningens Stadsbyggnadsvecka II i
Stockholm 20’4—24/4 1942, redigerad av civilingenjör
Carl Ehrman, Hälsingborg 1942. 419 s., 184 fig.
I USA förekommer systemet, att ett antal fackmän inom
ett visst område i form av en bok publicerar var sin kortare
uppsats om de senaste rönen på det egna
verksamhetsområdet. Dessa handböcker möjliggöra på ett smidigt sätt
för den enskilde ingenjören att fortbilda sig och följa
med vad som sker inom den tekniska världen, även om
han är placerad någonstans i en avkrok.
Kommunaltekniska Föreningen har helt täckt denna idé
genom att i bokform samla de föredrag, som ingingo i
den vidareutbildningskurs, som benämnts
"Stadsbyggnadsvecka II" och som fått omfatta följande grenar av
kommunaltekniken, nämligen vattenverk, avloppsverk, gator
och vägar, renhållningsverk samt hamnar.
Att recensera var och en av de tjugoen uppsatserna skulle
föra för långt, och dessutom spänna de över ett för vitt
register för att kunna bli sakkunnigt bedömda av en
person. Då det är idel specialister, som fått föra ordet,
var och en på sitt område, och varje uppsats avslutas
med referat av den föredraget efterföljande diskussionen,
skola här endast ges några smakprov på innehållet.
Inom gruppen vattenverk behandlas bl.a.
grundvattentäkter, rening av grund- och ytvatten, vattendistribution
samt vattentaxor.
Under rubriken avloppsverk förekomma uppsatser om
avloppsledningars utförande ur teoretisk och praktisk
synvinkel samt om avloppsvattnets rening.
Andra hälften av boken behandlar frågor om trafikleders
utformning, vägbeläggning, mekaniserad vinterrenhållning
i städer, olika etapper av renhållning från uppsamling
till kraftalstring genom sopförbränning, hamnfrågor och
kajkonstruktioner samt avslutas med major Ernst
Nilssons "Synpunkter vid utförande av svetsade
byggnads-konstruktioner". Magnus Smedberg
DK 624.6
Broen over Ulvsund, av Anker Engelund, Ing. vidensk.
Skr. 1943 nr 2. G E C Gad, Köpenhamn 1943. 92 s., 68 fig.
Dronning Alexandrines Bro, den senaste i raden av danska
storbroar, ligger ca 20 km öster om Storströmsbron och
ersätter den tidigare färjförbindelsen mellan Själland och
Mön över Ulvsund, som vid brostället mäter ca 1 000 m
från strand till strand. Brofrågan väcktes så sent som på
nyåret 1937 och för att uppnå den ur såväl
kommunikationsteknisk och konstruktiv som ekonomisk och estetisk
synpunkt bästa lösningen utarbetades fyra preliminära
förslag, varav två lågbroar försedda med dubbelarmat
klaff-spann, medgivande en fri öppning för sjötrafiken på ca
45 m, och två högbroar med en segelfri höjd på 26 m i
ett ca 100 m långt spann.
Vid en ekonomisk jämförelse mellan projekten under
hänsynstagande till anläggnings- och driftkostnader visade
sig de båda lågbroarna vara billigare, men prisskillnaden
ansågs ej vara av den storlek, att den kunde uppväga
nackdelarna hos en rörlig bro, som även förutsatte en avsevärt
större import av stål. Med anledning härav stannade man
vid alternativet högbro, till större delen av betong.
Brons totala längd uppgår till 744,3 m med
tillfartsbankar på såväl Själlands- som på Mönsidan, den förra 700 m
och den senare 200 m lång. För sjöfarten har i sundets
djupaste del anordnats ett 125 m långt bågspann med
delvis överliggande bågar av stål, vilket på en sträcka av
85 m medger en segelfri höjd på 26 m. På ömse sidor
om mittspannet ligga fem bågspann med underliggande
bågar av armerad betong. Spännvidderna öka harmoniskt
med pilhöjden från 47,75 till 63,75 m. Brobanan består
av en 6,0 m bred körbana samt två överhöjda gångbanor
på vardera 2,0 m, varjämte ytterligare utkragningar gjorts
på vardera sidan om bron dels för en sockersaftledning
och dels för starkströmkablar.
Mellanstöden utfördes med undantag för de två närmast
Själlandssidan såsom kasuner, vilka sänktes och fylldes
med betong. Tre av pelarna grundlades på pålar, under det
de övriga, sedan det översta lösa bottenlagret bortschaktats,
kunde placeras på en grusavjämning.
Sidospannens betongbågar utgöras av rektangulära
två-ledsbågar på ett inbördes avstånd av 5,4 m. Bågbredden
är i alla fack konstant 1,3 m, medan båghöjden varierar
med spännvidden från 1,5 till 1,8 m. Bågarna äro inbördes
förenade med transversaler och bilda sålunda en krökt
vierendelbalk för upptagande av vindkrafter. Pelarna på
bågarna ha placerats på 4,25 m avstånd och utformats
rektangulära med samma bredd som bågarna och med
30—45 cm tjocklek samt under brobanan förenats med
tvärbalk. Den 26 cm tjocka brobaneplattan är
kontinuerligt spänd över dessa tvärbalkar samt i hjässan hopgjuten
med bågarna, över båganfangen äro pelarna utbildade som
skivor för upptagande av vind från brobanan.
Det stora mittspannets bågar ha utförts av stål med
spännvidden 125 m och pilhöjd ca 40 m. Anledningen till
materialvalet var huvudsakligen önskemålet att nedbringa
horisontalreaktionerna från den stora bågen för att
därigenom undvika en onödigt dyrbar utformning av de
anslutande mellanstöden. Bågarna ha utförts som fackverk
med en teoretisk höjd av 2,9 m och på ett avstånd av
11 m med brobanan helt inom bågarna. Bågarnas
ramstänger bestå av liggande DIP 50 med flänsarna förstärkta med
500 mm pånitad plåt, vars tjocklek varierar från 16 till
26 mm, beroende på åverkande krafter. Till dessa
förstärkningsplåtar ha diagonalerna, bestående av två UNP 24 med
påsvetsad livplåt 480X12 mm, enkelt kunnat fastnitas utan
några extra knutplåtar. Brobanan uppbäres av tvärgående
DIP 80 i hängare respektive på pelare av likartad
konstruktion som bågens diagonaler samt av sekundära långreglar
DIP 50 och sekundära tvärbalkar DIP 47,5. För att
brobanan och de längsgående balkarna ej skola fungera som
dragband i bågen, ha rullager anordnats i de punkter, där
bågen skär brobanan.
Vindförband ha anordnats i bågens översida och under
brobanan. Från bågen till brobanan överföres vindtrycket
genom en sluten ram, och för att nedföra vindlasten till
den underliggande delen av bågen, ha särskilda
lageranordningar utförts. Brobanans uppläggning på
anfangspe-larna har ordnats med sedvanliga rullager under de
sekundära långbalkarna, under det vindförbandet lagrats i
bromitt genom en lageranordning, som kan uppta
horisontalkrafter från båda sidor.
Brobanan har beräknats för en 20 t vält samt en 20 t
blockvagn och jämnt fördelad last av 500 kg/m2.
Gångbanelasten har beräknats uppgå till 500 kg/m2. Som
exceptionell belastning har förutsatts en enstaka blockvagn på
40 t. Vindtryck anses kunna åverka såväl
brokonstruktionen som rörlig last med 150 kg/m2, varjämte hänsyn tagits
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
