Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 2 december 1944 - Standardiseringen inom försvarsväsendet, av Arvid L Laurin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1380
TEKNISK TIDSKRIFT
Standardiseringen inom försvarsväsendet
överingeniör Arvid L Laurin, LSTF, Saltsjöbaden
Standardiseringen inom försvarsväsendet har
under det nu pågående kriget bedrivits med
betydligt större intensitet, än vad som tidigare skett.
Naturligtvis förefanns även tidigare behovet av
en standardisering, men något mera omfattande
arbete kan man ej säga har nedlagts på detta,
förrän nuvarande masstillverkning framtvingat
rationellare utnyttjande av tillgängliga medel.
Vad som i första hand framtvingats var mera
ekonomiska kontrollmetoder, vilket innebar, dels
att ritningarna voro utförda på sådant sätt, att
de kunde passa en masstillverkning, dels att
mät-donen voro av sådan konstruktion, att deras
förslitning nedbringades, och att de slitna delarna
snabbt och billigt kunde justeras eller ersättas.
Det var tack vare det arbete, som tekn. dr H
Törnebohm nedlade i dåvarande Statens
Ammunitionsnämnd, som denna stora och viktiga fråga
kunde lösas på så kort tid. SKF har som bekant
en mycket stor erfarenhet på mätdon, och man
kan nog utan överdrift påstå, att de betydelsefulla
impulserna kommit härifrån. Dessa strävanden
att åstadkomma bättre kontrollmetoder hade till
följd, att ritningarna på en hel del materiel måste
ändras om för att passa andra
tillverkningsmetoder och måttsättas på sådant sätt, att
ISA-tole-ranssystemet kom till användning.
Det område där denna omändring först
genomfördes gällde tillverkningen av
ammunitionseffekter, och i samband härmed igångsattes
standardisering av en hel del detaljer till dessa effekter. Ett
samarbete kom omedelbart till stånd mellan
Ammunitionsnämnden och de olika
försvarsgrensförvaltningarna, och detta samarbete har undan för
undan blivit allt intimare. Inom de olika
försvarsgrensförvaltningarna har naturligtvis även
bedrivits en standardisering, då det är självklart, att
en typminskning är nödvändig. Sålunda har
exempelvis inom Flygförvaltningen en vittgående
normering på för flyget nödvändigt material och
flygplansdetaljer utförts. Motsvarande arbeten ha
även utförts såväl inom Marin- som
Arméförvaltningarna och Försvarets Fabriksstyrelse.
Emellertid finnes det oerhörda mängder materiel
och material, vilka äro gemensamma för de olika
försvarsgrenarna, och här erfordras givetvis en
standardisering, som omfattar hela försvaret, och
Föredrag i Svenska Teknologföreningen den 25 oktober 1944.
DK 389.6 : 623
vilken, när det är möjligt av militära skäl, även
kan tänkas ansluta sig till svensk standard.
Detta arbete har nu möjliggjorts genom att
Krigsmaterielverket enligt K.M:ts instruktion för
verket bildat en Försvarets
Standardiseringsdelegation, vilken rymmer en representant från
vardera av försvarsgrensförvaltningarna och
Fabriksstyrelsen, en representant från Försvarsstaben
och två från Krigsmaterielverket samt en från
Sveriges Standardiseringskommission. Denna
delegation har till uppgift att i anslutning till
verksamheten i Sveriges Standardiseringskommission
uppgöra standard för i krigsmateriel ingående
material, element och detaljer. Grunden för det
kommande standardiseringsarbetet har sålunda
nu lagts. De ärenden, som behandlas i denna
delegation, komma att förberedas av
Krigsmaterielverkets Tekniska Byrå på sådant sätt, att det klart
framgår, att ärendet är ur alla synpunkter
uttömmande behandlat, och att den materiel som
standardiseras fått en lämplig utformning ur
såväl funktions- som tillverkningssynpunkt.
Givetvis måste vid all standardisering, som rör
försvaret, den militära synpunkten på materielen
vara den dominerande, och en samordning med
Standardiseringskommissionen kan endast ske
i de fall, där de militära kraven icke bli
åsidosatta.
Den standardiseringsverksamhet, som hitintills
bedrivits först inom Statens Ammunitionsnämnd,
därefter Statens Krigsmaterielnämnd och nu
Krigsmaterielverket, har rört sig på många olika
områden. Sålunda föreligger en hel del olika
ärenden, vilka nu och längre fram kunna
föreläggas Standardiseringsdelegationen för slutgiltig
fastställelse. Detta innebär att all standardisering,
som tidigare gjorts, endast varit i viss mån
rekommendationer. Inom Krigsmaterielverkets
Tekniska Byrå bedrives
standardiseringsverksamheten av dess Standardiseringssektion, vilken sektion
för närvarande på sina olika grupper behandlar
standardisering av material, mekanisk materiel,
elektrisk materiel och emballage.
Att här uppräkna de olika
standardiseringsfrågor vilka behandlas skulle föra för långt, men jag
kan nämna så mycket, att i fråga om
materialstandardiseringen samarbetet med Stål- och
Me-tallnormskommittén samt förvaltningarna redan
givit mycket lovande resultat. Vägledande vid ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
