Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 2 december 1944 - Automatisk kalkylator för regleringsändamål, av Einar Welin och Stig Djure
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1388
■ TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 8.
Exempel på
multiplikationssystem.
lingarna ha därför hittills alltid anordnats så, att
alla system matas från en och samma strömkälla.
Reversibilitet
Vi betrakta fig. 8 som återger en anordning för
lösning av ekv.
Xj ’- Sin Xm
Av ekvationen framgår, att fyra av de fem
värdena förutsättas mekaniskt givna, medan den
femte beroende variabeln sökes, likaledes i
mekanisk form. I figuren är antytt, att det polariserade
reläet styr £m-reostaten. Emellertid är det
uppenbart, att man kan låta vilken som helst av
reostaterna i systemet styras av reläet, om man
endast låter fyra kända värden gå in på övriga
reostater. Härav framgår den reversibla
egenskapen hos dylika system.
System enligt spännings-
resp. motståndsprincipen
Som av ovanstående framgått, omvandlar en
gi-varreostat ett mekaniskt värde i ett elektriskt,
medan en mottagarreostat har den motsatta
uppgiften. Detta elektriska värde kan vid
likströmssystem tänkas bestå av en spänning, en ström, ett
motståndsvärde eller ev. en effekt. Om vi
inskränka oss till att betrakta de tre första av dessa
storheter, är det oftast en lämplighetsfråga, vilken
av dem man bäst arbetar med. Vid de flesta
hittills använda kopplingarna (exempelvis av den i
fig. 8 visade typen) är det förmånligt att utgå
ifrån spänningsbegreppet, då ju definitionen på
ett system i jämvikt är, att de båda
relätilledning-arna ha samma potential, varvid reläet blir
strömlöst. Kopplingar av denna art kunna därför sägas
arbeta efter spänningsprincipen.
Vid andra kopplingar återigen kan det vara
naturligare att utgå ifrån motståndsvärden. Såsom
exempel härpå kunna vi betrakta den i fig. 9
visade kopplingen, där systemet fungerar såsom en
automatisk ohmmeter, som löser ekvationen
Im1- Xi X;2 + X$ X±
Fig. 9. Exempel på
koppling enligt
motståndsprincipen.
Kopplingar av denna typ kunna sägas arbeta
efter motståndsprincipen.
Spänningsprincipen är oftast förmånligare, då
den erfordrar mindre total effekt i förhållande
till den uppnåeliga noggrannheten. Vi skola
därför i fortsättningen enbart behandla kopplingar
av denna art.
Kopplingar enligt spänningsprincipen
Den enkla överföringen är ju redan tidigare
ingående beskriven, och det symboliska schemat
fanns återgivet i fig. 7. För att erhålla en något
djupare inblick i anordningens egenskaper, torde
det vara lämpligt att visa resultaten av en enkel
beräkning.
Vi införa då ett nytt begrepp, nämligen
systemkänslighet [ks). Med detta förstås derivatan av
reläströmmen lr med avseende på en förflyttning
hos mottagarborsten vid system i jämvikt. Vi
kunna alltså skriva
ks
= )
\dxjir = {
(1)
Om kontaktantalet nm är stort, kunna vi utan
större fel övergå från differentialen dxm till diffe-
AXm kontaktdelningen = Vi kun-
rensen
na då skriva
A 7r =
nm
(2)
— är med andra ord den ström, som flyter genom
nm
reläet, då mottagarborsten står ett kontaktsteg
från neutralläget.
Vi återgå nu till fig. 7 (där jämviktsvillkoret som
synes är am = aa) och erhålla efter en del
räkningar enligt Thevening
k, =
1 1E
rr + am • (1 — amj• (n + 1) /’(oj Rm
(3)
varvid mottagarreostatens icke-linearitet är
definierad genom xm = f (am).
Om reostaten hade varit linjär, är givetvis
1, varvid systemkänsligheten har mini-
f (am)
1
mum för am = * , då ju uttrycket am (1 — am)
har maximum "=-7. I annat fall kan motsvarande
4
minimum givetvis ej fastställas utan kännedom
om funktionen / ( ).
Som ovan nämnts är det även för en överföring
av ett linjärt värde ej nödvändigtvis erforderligt,
att båda reostaterna äro linjära, blott de ha
samma motståndsfördelning. Vi ha alltså frihet att
välja denna motståndsfördelning och kunna då
såsom villkor t.ex. sätta att systemkänsligheten
skall förbli konstant för alla lägen hos mottagar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
