Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 51. 23 december 1944 - Akustisk planering, av Johan von Utfall och Björn Berntson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 december 19U
1469
Akustisk planering
Civilingenjör johan von Ulfall, LSTF, och arkitekt SAB Björn Berntson,
LSTF, Stockholm
Ett av den moderna teknikens mål är, fastän
det just under dessa tider kan synas skymta
fjärran, att åt största möjliga antal människor
skapa trevnad och komfort. Om man t.ex. ämnar
uppföra en byggnad förutplaneras ju för
människornas behov av värme, ljus och luft. Man
bygger väl knappast ett hus utan att ta tagit med
i beräkningen ledningar för vatten, värme,
elektricitet och avlopp. Inom dessa branscher är det
vanligen väl sörjt för planläggningen, medan
däremot den akustiska förutplaneringen av en
byggnad ingalunda alltid är tillfinnandes. Dock
betyda akustiskt välplanerade lokaler ett icke ringa
tillskott till ökad komfort och förhöjd
levnadsstandard med avtagande antal irritationer i vårt
nervsystem. Att det blir en avsevärd ekonomisk
fördel att akustiskt se om sina lokaler före
byggandet i stället för efteråt är ett faktum, som har
belysts av erfarenheten. Avsikten med dessa sidor
är framför allt att söka intressera byggherrar och
arkitekter för att beakta den moderna
rumsakustikens fordringar vid projekteringen av
byggnader. Det gäller här lokaler av alla slag, från
telefonhytter, skolsalar, kontorsrum och
restauranger till lagerlokaler, biografer och sportpalats.
Ljudisolering och liknande problem skola här inte
beröras utan vi begränsa oss till en översikt av
rumsakustikens grunder.
Det kanske kan invändas, att en lagerlokal eller
en tennishall inte behöver vara akustiskt
välpla-nerad, men det har visat sig, att t.ex. en tennishall
kan komma att bli använd som
filminspelningsateljé eller utställningslokal, där man måste ge
konserter eller hålla tal. Lagerlokaler kunna
komma att tas i anspråk för helt andra ändamål än
vad som från början avsetts. Man kan då påräkna
ett bättre utbyte, redan om obetydligt akustiskt
förutseende varit för handen. En mindre ändring
av planläggningen, som inte ens behövt inverka
på den ekonomiska kalkylen, skulle kanske ha
gjort underverk. De många skolsalar i landet, där
enbart det talade ordet är avsett att influera på
det uppväxande släktet, borde givetvis vara
lokaler med god akustik men så är tyvärr ingalunda
alltid fallet, något som på sistone kommit i dagen
genom kontroll av de skolradioutsändningar, som
numera bruka ingå i skolundervisningen.
DK 534.84
Akustiken har tidigare ofta betraktats som
någon sorts svartkonst, som inte kunde bemästras
med beräkningar och mätningar. Parisoperans
arkitekt Charles Garnier, som grundligt penetrerat
akustikens mysterier, skrev år 1874, då Stora
Operan i Paris stod färdig, att "inom akustiken
synes allt vara utan ordning, utan regel, utan
sammanhang". Så illa är det dock ingalunda ställt
i dag, ty på sista årtiondena har teorin för den
moderna akustiken så utvecklats, att man nu kan
göra noggranna teoretiska beräkningar som,
sedan de praktiskt tillämpats, kunna verifieras med
objektiva elektroakustiska mätningar.
Genom rundradions ständiga krav på lokaler
med god akustik har ett avsevärt arbete under
många år pågått inom rundradion för att komma
till rätta med olika akustiska problem. De rön
som där gjorts kunna i tillämpliga delar vara av
ett visst värde för bedömande av akustiken i
byggnader i allmänhet och planeringen av dessa
för god akustik.
Vad menas då med god akustik? Att ge en
adekvat definition ställer sig svårt, men i princip må
planering för god akustik ta hänsyn till rummets
form, dimensioner och den reflexion av ljudet
som sker i begränsningsytorna. Samtidigt med
reflexionen uppstår alltid en ljudabsorption, och
ju större denna absorption är dess kortare blir
efterklangstiden, vars längd vid olika frekvenser
och på skilda platser i rummet är av
utslagsgivande betydelse för god akustik.
Ljudets reflexion
Arkitekten torde i första hand beakta de
geo-metrisk-akustiska synpunkterna. Ljudvågorna
reflekteras ju mot en hård begränsningsyta i
rummet, på samma sätt som ljusvågor mot en
speglande yta. Härvid bör man dock hålla i minnet
skillnaden i våglängd; mot ljusets några
tiotusendels millimeter svarar för en låg baston en
våglängd av flera meter och för en diskantton endast
några centimeter.
Mellan två mot varandra stående parallella
väggar kunna genom upprepad reflexion av
ljudvågorna enstaka bestämda tonlägen framträda
oproportionerligt kraftigt i lokalen, varvid man
får ett obehagligt hörselintryck. I ett kubformigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
