- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
17

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 6 januari 1945 - Blyackumulatorers kapacitet vid intermittent urladdning, av Gösta Angel, Sven Persson och Robert Lindblad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6 januari 1945

17

Blyackumulatorers kapacitet
vid intermittent urladdning

Docent Gösta Ängel, Stockholm, civilingenjör Sven Persson, Stockholm,
och civilingenjör Flobert Lindblad, Nynäshamn

En blyackumulators kapacitet är beroende av ett
stort antal faktorer. De viktigaste av dessa utgöras
av ackumulatorstorleken (mängd aktiv massa
resp. svavelsyra), syrakoncentrationen, plattornas
utformning och tjocklek, den aktiva massans
porositet, urladdningsströmstyrkan, eventuella
återhämtningspauser under urladdningen,
temperaturen m.m. Ackumulatorkapaciteten är även starkt
beroende av, på vilket sätt förutvarande
urladdningar resp. uppladdningar tillgått. Enär ofta
även små ändringar i nämnda betingelser utöva
stort inflytande på en blyackumulators kapacitet,
måste vid alla kapacitetsbestämningar
försöks-betingelserna vara noggrant definierade för att
reproducerbara värden skola kunna erhållas.

För en riktig dimensionering av den för ett visst
ändamål avsedda ackumulatoranläggningen är
det naturligtvis av stort intresse att känna till,
hur kapaciteten ändrar sig med
driftbetingelserna. Sedan lång tid har därför detta problem
ägnats stor uppmärksamhet och varit föremål för
ett stort antal experimentella såväl som teoretiska
undersökningar, även vid den tid, då
blyackumulatorerna huvudsakligen användes för stationära
ändamål. Genom den på senare tid starkt ökade
användningen av elektriskt drivna fordon —
främst elbilen, som fått särskilt stor användning
för distributionskörning — har vikten av denna
fråga ytterligare accentuerats. Vid elbilar
användas huvudsakligen blyackumulatorer, och
batterivikten uppgår därvid till 30—40 % av fordonens
tjänstevikt. Det är då lätt att inse vikten av att
riktigt uppskatta batteriets verkliga kapacitet.
Eftersom driften vid elbilkörning är intermittent,
är det av särskilt stort intresse att närmare
utreda, hur ackumulatorkapaciteten förhåller sig
vid intermittent drift i jämförelse med
kontinuerlig drift.

Teori

Det har länge varit känt, att en blyackumulator
har större kapacitet vid lägre urladdningsström-

DK 621.355.2

styrka än vid högre och att den återhämtar sig
vid pauser i urladdningen. Denna egenskap hos
blyackumulatorn har sin grund i
diffusionsfeno-men inuti plattorna vid urladdningen. Även om
man genom betraktelser över diffusionens roll
kvalitativt kan förklara kapacitetens beroende av
urladdningssättet, har det icke varit möjligt att
ge en i allo tillfredsställande kvantitativ teori
härför. Man har i stället varit hänvisad till empiriska
interpolationsformler för kapacitetens beroende
av ^laddningsströmstyrka resp. urladdningstid.
De mest användbara av dessa ha angivits av
Peukert1, Liebenow2 och Rabl3:
Peukerts formel

ln T = konst., dvs. C =

Liebenows formel

C =

1 +

Vt

Rabls formel

C

a2 • 0,5lQg T

Här betyder C kapaciteten, /
urladdningsströmstyrkan och T urladdningstiden, medan n, C max
och a äro konstanter, som bestämmas ur
empiriska data. Konstanterna Cmax och a ha dock ej
exakt samma värden i Liebenows och Rabls
kapacitetsformler. Rabls formel kan enklare skrivas

log

k • T"0’3

Sammandrag av uppsats i Tekniska Skrifter nr 112 (1944).

där k är en konstant (A-1= 2 log a). De angivna
formlerna gälla för konstant
urladdningsström-styrka och oavbruten urladdning.

För beräkning av kapaciteten vid varierande
^laddningsströmstyrka föreligger ävenledes ett
antal förfaranden2’4, som dock alla bygga på
förutsättningar, vilka ej helt överensstämma med
verkligheten. Samtliga dessa beräkningssätt äro
därför mer eller mindre approximativa. Den
noggrannaste metoden har angivits av Liebenow",

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:30:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free