Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 27 januari 1945 - Den fotogrammetriska undervisningen och utbildningen i vårt land, av Percy Tham
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 januari 1945
91
Många av fotogrammetrins fundamentala
problem ligga på gränsområdena till de angivna
verksamhetsgrenarna. Det är emellertid icke
endast vid inriktning på speciella
forskningsuppgifter, som man har nytta av dem utan i lika hög
grad i det löpande arbetet inom den tillämpade
fotogrammetrin. Som ett exempel kan nämnas
bestämning av mätkamerans inre orientering,
vilket problem faller inom gränsområdet mellan
fotogrammetrin, fotografin och optiken. Och
ändock är frågan av grundläggande art inom själva
fotogrammetrin. Man torde i viss mån kunna
jämföra mätkamerans inre orientering inom
fotogrammetrin med teodolitens justering inom
geodesin. Lika litet som en geodet ställer sig att
utföra sina mätningar med en ojusterad teodolit,
lika litet borde en fotogrammetriker använda en
mätkamera, utan att vara förvissad om att dess
inre orientering är riktig. Genomförandet av en
sådan bestämning, som endast mera sällan skulle
behöva påfordras, kräver otvivelaktigt god
inblick i mätkamerans konstruktion.
Fotografi
Utan risk för överdrift kan sägas att fotografin
utgör fotogrammetrins vagga. I och med att den
fotografiska bilden kunde framställas, var det
naturligt, att man började syssla med tanken att
med fotografins hjälp göra olika mätningar av
det fotograferade föremålet. Man var därmed inne
på bild mät ning en eller fotogrammetrin. Föga
anade man då, att dessa första försök skulle
utvecklas till en revolutionerande mätteknisk
vetenskap.
Såsom ofta i ett dylikt utvecklingsskede
koncentrerades intresset till den grad på dessa nya
mätmetoder, att man mer eller mindre glömde
att ägna ursprunget, dvs. den fotografiska bilden,
berättigad uppmärksamhet. Åtminstone synes en
blick bakåt i tiden antyda detta. Och man kan
nog fastslå, att vi i vårt land vid den praktiska
fotogrammetrins inträde i mättekniken
knappast gåvo fotografin den plats den förtjänade.
Därom vittna ej minst de diskussioner och
utredningar som förekommit i frågan. Först så
småningom har man kommit till insikt om, att en
fotografiskt fullgod bild är förutsättningen
fölen noggrann fotogrammetrisk mätning.
Jag har redan inledningsvis framhållit min
allvarliga syn på mångas inställning gentemot
fotografin såsom hjälpvetenskap till fotogrammetrin,
och jag vill på nytt här understryka mina
farhågor i detta hänseende. Denna inställning
kommer då och då till uttryck i en stilla undran:
"Men att fotografera är väl ingen konst?" Jag
skulle vilja svara: ’ Nej, att fotografera är ingen
konst, men att fotografera väl är en svår konst!"
I dylika meningsyttringar har jag mött än mera
drastiska omdömen, som jag emellertid här ej
skall beröra. Det förefaller mig som om denna
Fi<j. 3.
Fotografisk för-svagning av
den
restitu-erade bilden;
t.v. synes
Zeiss’
restitu-tionsinstru-ment.
inställning i första hand bottnar i obekantskap
med fotografin. En del av skulden till denna
negativa inställning torde, som jag redan antytt,
emellertid även få sökas däri, att de flesta av oss
mer eller mindre "fuska" inom fotografin såsom
en hobby och därigenom dra ner intrycket av
fotografin såsom en teknisk vetenskap.
Amatörfotografering är en sak, yrkesfotografering en annan.
För den som arbetar inom fotogrammetrin
framstår frågan på ett helt annat sätt. Redan
begreppet bildmätning anger, att den fotografiska
bilden utgör underlag för den fotogrammetriska
mätningen. Det är då också uppenbart, att det
— bortsett från övriga felinflytanden — i sista
hand är den fotografiska bildens kvalitet, som
blir utslagsgivande för mätningens noggrannhet.
Det synes mig då också naturligt, att man bör
vinnlägga sig om att ernå det bästa tänkbara
fotografiska resultat. Ett sådant resultat kan
enligt min mening tryggas endast genom väl
kvalificerad personal.
Härtill kommer att fotograferingen ej sällan
måste ske under svårartade
väderleksförhållanden. Det är vid sådana tillfällen som den
fotografiska kunnigheten sättes på prov. Att då
verkligen ta ut det mesta möjliga ur såväl film som
kopia ställer helt andra krav på den fotografiska
personalen än motsvarande arbete vid en
solskensfotografering. Fotografin av i dag erbjuder en
modern vetenskaps alla resurser. Dessa böra då
också tekniskt utnyttjas.
I anslutning till de krav, som enligt min mening
böra ställas på de inom fotogrammetrin
verksamma fotograferna, skulle jag kunna räkna upp
ett flertal frågor inom flygfotograferingen, vilka
kräva ingående undersökningar. Som exempel
kunna här nämnas olika filters inflytande och
lämpliga användning, vilket för
flygfotograferingen är en synnerligen viktig fråga. Vid diskussion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
