Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 17 mars 1945 - Gasgeneratorns teori IV. Vedgasförfarandet, av E Hubendick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 mars 1945
321
Gasgeneratorns teori IV
Vedgasförfarandet
Professor em. E Hubendick, Storängen
I de förut publicerade undersökningarna över
gasgeneratorns teori (Tekn. T. 1942 s. AM 73,
1944 s. 741 och 1073) har uteslutande behandlats
bränslet träkol. I lika stor utsträckning som
träkol användes emellertid ved. Det har sin
betydelse att undersöka de förändringar i förloppet
som inträda när detta kalorifattigare, okolade
bränsle användes. Därvid måste dock den
förutsättningen göras att alla komplicerade
kolföreningar, vilka här kunna sammanfattas i
begreppet tjärämnen, sönderdelas. Det kan
ifrågasättas hur långt man skall sträcka begreppet
"komplicerade" kolföreningar. Särskilt
framträder frågan huruvida man kan bortse från metan
eller ej. Beräkningar äro därför utförda för gas
såväl utan som med metanbildning.
För beräkningarna har antagits ved med
sammansättningen:
c .......................... 50 %
Ho ......................... —
02 ......................... 44 %
H20 kem. bundet ........... 6 %
100 %
och med värmevärdet 4 400 kcal/kg på torr,
askfri substans.
Beräkningar på vattenhalterna (/ + <?), dvs.
bränslefuktighet pius tillfört vatten, från 0 till 150
viktprocent per torr, askfri substans ha givit
f + d % % vatten
0 0
11,1 10
25.6 20
42,9 30
66.7 40
100,0 50
150,0 60
Härvid kan 25,0 % per torr, askfri substans eller
20 % hos fuktigt bränsle motsvara lufttorrt
bränsle. Värmeförlusterna ha varierats mellan 0
och 20 % och varit 0, 10, 15 och 20 % av bränslets
värmevärde.
För beräkningarna ha använts de på
gasgeneratorns teori, tabell 2 (Tekn. T. 1942 s. AM 73)
angivna upphettningsvärmena och de i
gasgeneratorns teori II (Tekn. T. 1944 s. 741) angivna
jämviktskonstanterna för vattengasreaktionen och för
koldioxidreduktionen.
DK C62.765.1
Beräkningarna för ved utföras på samma sätt
som förut då metanbildningen försummas. Om
åter metanbildningen tas med tillkommer i
ekvationerna F molekyler CH4 samt
jämviktskonstanten
Kin =
PcHi’ P H2O
Pco-i ’ P H2
vilken i överensstämmelse med det föregående,
på grund av dess beroende av trycket, kan skrivas
F-C[Zn1)2
Km =
A-D4
I fig. 1 återges upphettningsvärmet för metan
och i fig. 2 jämviktskonstanten för metan vid
olika temperaturer.
De mödosamma sifferräkningarna äro utförda
av förutvarande teknologerna Nils Carlsson, Olov
Berglund, Håkan Ekwall, Nils-Olov Engström,
Erik Jonnerby, Ragnar Nilson, Erik Nobel och
Folke Schmidt.
Försummas metanbildningen ge beräkningarna
de resultat som återges i fig. 3 t.o.m. 15.
Närmast av intresse är en jämförelse mellan
gasgenerering av kol (gasgeneratorns teori II) och
ved. Redan första blicken på kurvorna visar att
den väsentliga skillnaden ligger i, att kol är ett
i ocli för sig vattenfritt bränsle, medan veden
innehåller en stor kvantitet väte och syre som
dOO °c
Fig. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
