Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 7 april 1945 - Kraftförsörjningen i USA och Kanada under krigsåren, av Robert Nordell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
394
TEKNISK TIDSKRIFT
33—34 %, utom 1941, då den endast var 30,5 %.
Vattenkraftverkens del av den installerade
effekten har även hela tiden varit konstant, 28
vilket dels visar att vattenkraftverken varit mera
belastade än ångkraftverken, dels att ökningen av
den installerade effekten skett i samma takt för
såväl ång- som vattenkraftverken.
Av tabell 1 framgår även, att de federala
kraftverkens betydelse oavlåtligt ökat. Eftersom dessa
kraftverk nästan uteslutande äro vattenkraftverk,
ha i tabell 3 de federala kraftverken ställts i
relation till samtliga vattenkraftverk.
Tabell 3. De federala kraftverkens andel av alstrad energi
ocli installerad effekt i förhållande till samtliga
vattenkraftverk.
Är ................ 1939 1940 1941 1942 1943 1944 1945
Alstrad energi... % 12,4 18,0 21,1 26,3 32,7 — —
Installerad effekt % 14,5 16,7 19,3 24,7 30,9 33,9 35,0
Ökningen av alstrad energi för åren 1942 och
1943 sammanlagt var lika stor som hela
produktionen 1923. Under 1944 beräknas ca 250
miljarder kWh ha genererats, vilket betyder att
energiproduktionen nära fördubblats sedan 1939.
Om det angivna energibeloppet uppdelas lika per
invånare, erhålles ca 1800 kWh per invånare
och år. I Sverige alstrades 1944 ca 12 miljarder
kWh, motsvarande 1 850 kWh per invånare och
år. Siffrorna äro dock ej fullständigt jämförbara,
beroende på att energibeloppen beräknats enligt
något olika grunder.
Kraftransonering har ej behövt tillgripas i USA
under kriget. I sydost, där kraftförsörjningen till
stor del baseras på vattenkraft, var dock läget
mycket allvarligt hösten 1941. beroende på torka
och tömda magasin. Ransoneringsplaner med
upp till 30 % reduktion voro uppgjorda, men
till slut räddade en regnperiod situationen. Att
likväl något direkt överflöd på kraft ej
förekommit framgår t.ex. därav, att extra julbelysning
varit förbjuden under vissa år. För 1945
betecknas utsikterna som uppmuntrande.
Fig. 1. Vattenkraftverk i USA ocli Kanada.
Fig. 2. "Strömlinjeformad" ångturbin för 50 MW, 38 atö,
U0°C.
Ångkraftverk
Ångkraftverken svara i USA för största delen
av kraftproduktionen. I regel äro dessa kraftverk
privata eller kommunala företag, regeringen har
endast undantagsvis anlagt ångkraftverk såsom
i Watts Bar i Tennesseeområdet nära
vattenkraftverket med samma namn. Det nämnda
kraftverket blev färdigt 1942 och har för närvarande en
installerad effekt av 170 MW men skall byggas
ut till 240 MW.
Det ökade kraftbehovet har tillgodosetts dels
genom ett intensivare utnyttjande av de befintliga
resurserna, dels genom installation av nya
turboaggregat. Endast ett fåtal helt nya kraftverk ha
uppstått. De nya enheterna ha oftast varit av
storleken 40—60 MW med vätgaskylda
generatorer, fig. 2. I några fall ha dock större enheter
installerats, såsom ett 125 MW aggregat i
Burlington Station i New Jersey (juni 1943) samt ett
på 147 MW i Fisk Station i Chicago, tillhörande
Commonwealth Edison Co (oktober 1944). Det
senare är det största enaxliga aggregatet i
världen. Ångan har elt övertryck av 88 at och en
temperatur av 495°C. Generatorn är på 170 MVA
och kyles med luft. Generatorspänningen är 12,6
kV. På grund av den höga strömstyrkan är
statorn uppdelad i två skilda trefasiga
lindningssy-stem. förbundna med separata samlingsskenor.
De före kriget byggda kvicksilverångkraftverken
ha ej fått några efterföljare. Oberoende av bristen
på kvicksilver, som till stor del gått till den
oerhört utvidgade lysrörsindustrin, har detta berott
på att man funnit dessa kraftverk mindre
lämpliga trots den teoretiskt högre termodynamiska
verkningsgraden.
Kolsituationen har vid vissa tillfällen varit
kritisk, i synnerhet våren 1944. Huvudsakligen har
detta berott på brist på arbetskraft vid
kolgruvorna, men även strejker samt export till andra
länder ha inverkat. Någon risk för att
tillgångarna skola sina inom en snar framtid behöver
ej befaras, ty kol finns i 26 av de 48 staterna,
och man beräknar att hittills endast 1 % av de
kända tillgångarna äro utbrutna. De största
reserverna finnas i Klippiga bergen, ehuru
Appa-lacherna för närvarande leverera huvudparten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
