Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 14 april 1945 - Föreningar - Svenska Teknologföreningen. Svenska Elektroingenjörsföreningen, av Kl - Skånska Ingenjörsklubben, av T Nd - Norrköpings Polytekniska Förening, av Bertil Melin - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
440
TEKNISK TIDSKRIFT
Föreningar
Svenska Teknologföreningen
Svenska
Elektroingenjörsföreningen sammanträdde den 16 februari 1945 under
ordförandeskap av överingenjör B Jansson.
Mekanik hade inbjudits till sammanträdet.
Årsberättelsen för år 1944 godkändes och
lades till handlingarna. Föreningen beslöt
därjämte att bevilja styrelsen ansvarsfrihet.
Civilingenjör Fr. Markman lämnade en kort
redogörelse för förslag till normer för
enkel-tariffmåtare för aktiv energi, som utarbetats
av SEK:s normkommitté för elmätare.
Förslaget har refererats i Tekn. T. 1945 s. 404.
Aftonens föredrag, "Elektrisk svetsning",
hölls av ingenjör Evert Bylin, som lämnade
en orienterande översikt, huvudsakligen över
moderna förfaranden vid motståndssvetsning.
Denna kan betecknas som en vällsvetsning.
Arbetsstyckena uppvärmas av den ström
som genomgår dem, varvid vid viss
temperatur hopvällning äger rum. Vid
punkl-svetsning tillföras arbetsstyckena ström
genom kontaktarmar eller kontakttänger, som
med visst tryck pressas mot materialet.
Metoden lämpar sig bäst för material med
god och jämn yta. Bästa resultatet erhålles
vid korta svetstider. Den erforderliga
effekten blir då lätt hög. Belastningen är
vanligen enfasig, varför kortvariga höga
effektstötar medföra olägenheter för det matande
kraftnätet. Man har därför utarbetat en
särskild metod, kondensatorpunktsvetsning. En
likströmsgenerator får ladda upp ett
kondensatorbatteri, som därefter urladdas genom
svetsmaskinens transformator. Genom
automatisk styrning av förloppet uppnår man
stor säkerhet och jämnhet, vilket är av
betydelse med hänsyn till de snäva toleranser
som kunna tillåtas.
Vid svetsning exempelvis av flera punkter
på en gång eller längs en kant använder
man pressvetsning. För att undvika
läckströmmar vid exempelvis sammansvetsning
av två stora ytor, utbildar man vårtor eller
kanter på ena ytan. När arbetsstyckena bli
varma flyta vårtorna eller kanterna ut till
tillräckligt stora fästytor. Börändar och
bult-ändar kunna sammansvetsas på detta sätt,
varvid man ordnar med avfasade, skarpa
kanter.
Sörnsvetsningen är en utvecklingsform av
elsvetsningen, varvid sammansvetsningen görs
med överlappning.
Stuksvetsning och brännsvetsning användes
för svetsning ände mot ände. Vid
stuksvets-ningen erfordras god anpassning av ändarna.
Vid brännsvetsningen utgår man från en
skrovlig yta. Genom att sätta arbetsstyckena
under spänning redan innan de nått kontakt
med varandra, erhåller man en kortvarig
ljusbåge, som bränner rent materialet.
Stötsvetsningen slutligen är en
kondensator-svetsmetod med direkt urladdning genom
arbetsstyckena.
Föredraget illustrerades med ett stort antal
bilder av olika typer av svetsmaskiner,
utvecklade för skilda ändamål. I föredragssalen
hade även utställts prover på olika svetsar.
I diskussionen yttrade sig hrr O Hansson,
A Trapp, G Wiklund och A Stranden.
Efter föredraget följde supé och samkväm
jämte en angenäm samvaro i klubbrummet
under sedvanlig medverkan av
ceremonimästaren. Kl
Skånska Ingenjörsklubben höll sitt
första arbetssammanträde för året den 1C
februari 1945 på Hotell Savoy under
ordförandeskap av överingenjör T Wintzell.
Sammanträdet inleddes med
föreningsangelägenheter, varvid ett 40-tal nya medlemmar
invaldes. Styrelsens förslag till stat för år
1945 godkändes. Likaså godkände klubben
styrelsens arrangemang i fråga om de
regionala facksammanträdena i kontakt med
tekniska föreningarna i Hälsingborg,
Kristianstad och Landskrona, vilket innebär, att
Skånska Ingenjörsklubbens sex
fackavdelningar skola hålla 12 facksammanträden per
år, varav 2 i resp. Hälsingborg, Kristianstad
och Landskrona.
Intendent Torsten Althin, Tekniska Museet,
Stockholm, höll därefter föredrag om "Några
synpunkter på ett skånskt industrimuseum i
Malmö". Förslaget om ett skånskt
industrimuseum ansåg intendent Althin endast kunna
försvaras, om detta realiserades i
samband med byggandet av ett hem för Skånska
Ingenjörsklubben. Förutsättningen för att det
uppbygges även andra tekniska museer än
det stora tekniska centralmuseet i Stockholm
är, att man begränsar deras uppgifter, så att
museerna icke konkurrera med varandra
utan i stället samarbeta. Ett skånskt
industrimuseum i Malmö skall visa för denna
landsändas del specifika museiföremål. Det
är av vikt, att man genom ett lokalt
museum i Skåne kan för framtiden bevara
historiska minnesmärken och dokument, som
tala om den industriella utvecklingen. Ett
blivande industrimuseum bör inte ses isolerat
utan i sitt sammanhang med vad vi i övrigt
ha i landet av dylika minnesanstalter, och
tal. hoppades på ett gott samarbete med
Tekniska Museet i Stockholm. Framställningen
beledsagades med instruktiva bilder, som
visade, hur Tekniska Museet i Stockholm
fungerar. Till slut underströk tal. betydelsen av
att de skånska ingenjörerna få en god lokal
att samlas i till sina sammanträden, där alla
anordningar för ett föredrag äro
förstklassiga, och för den sakens skull hoppades han
på en mer revolutionär anda för att slå ett
slag för det skånska industrimuseet.
Ordföranden öppnade själv den därefter
följande diskussionen, varvid han bl.a.
omtalade, att det inom Skånska
Ingenjörsklubben för några år sedan hade tillsatts en
kommitté, som skulle ordna ett hem för
klubben. Emellertid har denna kommitté
kommit till det resultatet, att det vore
lyckligt att kombinera ett industrimuseum i
Malmö med ett ingenjörernas hus. Förslaget
har utarbetats i en blå bok, som även
omfattar en kort historisk överblick över den
skånska industrins utveckling och vad den
betytt för vår landsändas ekonomiska liv och
utveckling. "Det är med stor förväntan",
heter det i broschyren, "som Skånska
Ingenjörsklubben här lägger fram sitt förslag till
museifrågans lösning till ledande män inom
Skånes industri och anhåller om deras
medverkan till planernas förverkligande."
Klubben godkände enhälligt de åtgärder, som
hitintills vidtagits av Skånska Ingenjörsklubbens
byggnadskommitté.
Intendent Fischer hälsade med glädje ett
skånskt industrimuseum, som han sade
skulle komma att inrangeras i en större
projekterad del tillsammans med ett
hantverksmuseum. Malmö Museum kommer för sin del
att hjälpa och bistå Skånska
Ingenjörsklubben i dess arbete.
På direktör Mohlins fråga, om det var
riktigt att kombinera ett industrimuseum med
ett ingenjörshus, där en del gamla hus
kombineras med ett nytt, svarade arkitekt
Graebe, alt den miljö, som kommittén
föreslår till museilokaler, blir en vinst, emedan
det hela kan anses soin en rent tidlös
byggnad och jämförde därvid med Malmö
Museum, där det gamla Malmöhus Slott
utomordentligt väl kunnat kombineras med nya
byggnader.
Bergsingenjör Erichs ansåg placeringen av
föreningslokalen olämplig, emedan den inte
kommer att ligga tillräckligt centralt, men
civilingenjör Hellsten meddelade därvid, att
en undersökning, som han hade utfört,
visade, att över 50 °/o av klubbens medlemmar
bo på närmare håll än 15 min promenad från
den tilltänkta byggnaden.
Direktör Göth erinrade om, att de gånger
Skånska Ingenjörsklubben haft sammanträde
i Malmö Museum, dessa varit mycket väl
besökta, vilket alltså visar, att en placering i
närheten av det nuvarande museet icke är
olämplig.
Efteråt följde som sedvanligt gemensam supé
varunder frågan ytterligare diskuterades
under givande och behagliga former. T Nd
Norrköpings Polytekniska
Förening sammanträdde fredagen den 23
februari 1945 under ordförandeskap av rektor
Hj. A Lind. Efter behandling av en del
föreningsangelägenheter höll bergsingenjör
S Wejle, Uddeholm, ett intressant föredrag
om "Uddeholms järn och stål i
Norrköpingsindustrins tjänst". Vid sammankomsten
förekom vidare filmförevisning från arbetet i
gruvor, järn- och stålverk vid
Uddeholmsbolagets olika bruk. Bertil Melin
Sammanträden
Svenska Teknologföreningen
Väg- och Vattenbyggnadskonsts
sammanträde den 16 april uppskjutes till
lördagen den 5 maj 1945. Sammanträdet
planeras som besök vid Norrköpings Vattenverk.
Program meddelas senare.
Teknisk Undervisning sammanträder
tisdagen den 17 april 1945 kl. 19.30. 1.
Föreningsärenden. — 2. Föredrag med
demonstrationer av professor A Liljeström:
"Undervisningsfilm." — Supé.
Svenska
Elektroingenjörsföreningen sammanträder fredagen den 20 april 1945
kl. 19.30. 1. Föreningsärenden. — 2. Dagens
eko. — 3. "Aluminium i kraftledningar och
ställverk." "Aluminium i kraftledningar",
föredrag av byrådirektör O Zetterholm,
"Aluminium i ställverk", anförande av
diplomingenjör Henry Wallgren. — Supé och
samkväm.
Tekniska Fysikers Förening
sammanträder tisdagen den 24 april 1945 kl. 19.30.
1. Föreningsärenden. — 2. Föredrag av
civilingenjör S E Hedström, Ludvika:
"Trans-duktorns användning som mättekniskt
hjälpmedel." — Supé (4 kr.) och samkväm.
Svenska Elektroingenjörsföreningen inbjudes.
Kemi och Bergsvetenskap
sammanträder onsdagen den 25 april 1945 kl. 19.30
(dagen!). 1. Föreningsärenden. — 2.
"Syntetiska blekjordar", föredrag av teknolog B
Ivarsson. — 3. "Framställning och
undersökning av med fettsyror modifierade
mela-minhartser", föredrag av teknolog E
Dahlberg. — 4. "De geologiska förhållandena i
Lövåsens gruva", föredrag av teknolog B
Littke. — 5. "Några undersökningar vid
basisk martinugn", föredrag av teknolog II
Elv ander. — Supé och samkväm.
Tredje och fjärde årskurserna av K och B
vid KTH inbjudas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
