Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 21 april 1945 - Hydrauliska verktygsmaskiner, av Lennart Odqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/// april 1945
447
Hydrauliska verktygsmaskiner
Civilingenjör Lennart Odqvist, Stockholm
De olika rörelsefunktionerna i en verktygsmaskin
kunna i allmänhet hänföras till någon av
följande tre grundtyper: huvudrörelser, dvs. drivning
av arbetsspindeln i svarvar, fram- och
återgående bord- eller stålrörelser i hyvelmaskiner etc.
med en förhållandevis hög effekt; sekundära
rörelser, såsom matningar, fram- och återgående
rörelser i slipmaskiner etc. med ett tämligen lågt
effektbehov; reglerings- och manöverrörelser, där
den erforderliga effekten är nära noll. Inom den
sista av dessa huvudgrupper har hydrauliken fått
den största tillämpningen och dess funktion
motsvarar närmast ett vanligt servosystem, men även
i den andra huvudgruppen användas hydrauliska
konstruktioner många gånger med stor fördel. I
den första gruppen däremot är den hydrauliska
driftens lämplighet mera individuell och
användningen här står ej i motsvarighet till de båda
övriga.
Reglerbarheten vid hydrauliska maskiner
En av den hydrauliska driftens stora fördelar
är den stora möjligheten till steglös reglering.
När det gäller obetydliga eller små effekter kan
regleringen utan större olägenhet ske genom
strypning, då effektförlusterna i alla fall bli
försvinnande. Vid större effektbehov medför
emellertid värmeutvecklingen i allmänhet så stora
obehag, att man tvingas in på andra vägar. Den
riktigaste metoden att minska denna
värmeutveckling är givetvis att minska den till det
hydrauliska systemet tillförda effekten, och för
detta ändamål finnas flera olika lösningar.
Antingen kan man genom pumpar med variabel
Föredrag i serien "Hydrauliken i mekanikens tjänst" i avd.
Mekanik den 14 oktober 1944.
DK 621.28 : 621.9
kapacitet avpassa oljemängden eller också kan
man genom avtappning i tryckledningen
reducera trycket att motsvara behovet.
Pumpar med variabel kapacitet
Fig. 1 visar en Enor-pump. Konstruktionen är
i princip utförd som en vanlig kapselpump, men
en del detaljer kunna vara värda att lägga märke
till. Rotorn är sålunda excentriskt lagrad i huset
och vätskan pumpas när axeln roterar av de
radiellt rörliga vingarna. Vid höga varvtal
utsättas emellertid vingarna för betydande radiella
krafter. Om därför vingarna få ta stöd mot husets
innerbana uppstå ogynnsamma förhållanden, så
mycket mer som någon förstklassig ansmygning
ej kan ske till följd av excentriciteten. I
Enor-pumpen äro därför vingarna på sidorna försedda
med glidskor, som löpa mot banor, koncentriska
med pumphusets innerbana. Härigenom bli
vingarnas tätningsyta avlastad från det radiella
trycket. Det radiella avståndet mellan vingarna och
huset är någon tiondels millimeter och tätningen
mellan vinge och hus erhålles med små lätta
tätningsbleck. Om pumpen skall gå med mycket
låga varvtal, kan man lägga fjädrar i botten på
spåren i rotorn, så att tätningsblecken alltid
tvingas ut radiellt. Genom att ändra
excentriciteten mellan hus och rotor ändrar man kapaciteten,
och om excentriciteten föres över till motsatt sida,
ändras pumpriktningen.
Genom hopkoppling av två dylika aggregat får
man en hydraulisk växel, fig. 2. Det ena
tjänstgör då som pump och det andra som motor.
Genom att ändra excentriciteten hos pumpen,
ändras varvtalet vid bibehållet utgående moment.
Genom att ändra excentriciteten hos motorn
Fig. 1.
Enor-pump.
Fig. 2.
Enor-våxel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
