Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 12 maj 1945 - Arbetsstudier vid borrningsarbete i gruvor, av Boris Serning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 maj 1945
545
där En l— nettoborrningseffekt i i cm/min,
D <= skärdiameter,
k = konstant,
et = exponent.
Genom att logaritmera denna ekvation och
avsätta värdena för En och D i ett
dubbellogarit-miskt diagram, kan genast oc bestämmas såsom
linjens lutning mot abskissan.
Rent teoretiskt vore ju ett värde på oc av 2,0 att
vänta. Robert Peele anger också detta värde för
hål med måttliga håldjup. Vid provborrningarna
var det mycket svårt att erhålla fullt rättvisande
hålserier på grund av variationerna i bergets
borrbarhet. Det förefaller dock, som om man i
praktiken måste skilja på lättborrat och hårt
berg samt ta hänsyn till borrhålens djup.
Vid borrning av kanthål till normalt håldjup
orkar luftströmmen genom borren ej pressa upp
den grövre borrkaxen. Ju mer lättborrat berget
Fig. 9. Syftlinjenomogram för överförandet av
borrningseffekter titi 60 mm skärdiameter.
är desto kompaktare blir den kärna av kax, som
kommer att sväva några decimeter ovan skäret,
och i desto högre grad kommer ett extra
kross-ningsarbete av grövre kax att uppstå.
Nettoborr-ningseffekten kommer således att minska från
det teoretiska på grund av ökad kraft för
roteringen av borren på grund av friktionen mellan
borrkax och stång samt ökat krossningsarbete.
Denna minskning i nettoborrningseffekt blir
större ju mera lättborrat berget är.
Vid provborrningarna ha fem godtagbara serier
för bestämningen av a erhållits. För lättborrat
berg ligger a kring 1,5 vid normalt (6 m)
håldjup. För hårdare berg (borrbarheten 16 cm/min)
har cc visat värden kring 1,7.
För att erhålla fullt jämförbara värden vid
borrning med olika skärdiameter omräknades
effekten för varje skär till en normaldiameter av 60
mm. För att underlätta detta räknearbete
konstruerades två syftlinjenomogram med
exponenterna 1,5 resp. 1,7, fig. 9.
Hur inverkar lufttrycket på
nettoborrning seffekten?
Proven ha företagits med D-vagn och olika
skärtyper. Alla försvårande omständigheter som
variationer i bergets borrbarhet, skärens härdning,
matningsintensiteten o.d. ha i största möjliga
mån eliminerats.
Några provborrningar med lufttryck över 7 at ö
ha ej företagits. På grund av resultaten ha
följande antaganden gjorts:
olikheter i skärform har ingen inverkan på
nettoborrningseffektens variation med lufttrycket;
en väl smord X-71-maskin fordrar ett lufttryck
av ca 1,5 atö, för att maskinens rörliga delar
skola börja funktionera;
för hårt berg blir effektminskningen per
tryckenhet procentuellt sett större än för lättborrat
berg. Vid ett tryckfall från 6,5 till 5,5 at ö sjönk
effekten med 25—30 % för de olika serierna;
bortses från kurvornas understa del [p < 3,5)
visa dessa, att nettoborrningseffekten är direkt
linjärt proportionell mot lufttrycket, åtminstone
upp till 7 kg/cm2 övertryck;
ett lägre lufttryck än 6,0 at ö får ej tolereras
på någon arbetsplats.
Med ledning av de erhållna resultaten har ett
nomogram konstruerats för underlättandet av
justeringarna av borrningseffekterna till ett och
samma lufttryck, fig. 10.
Hur inverkar nacklängden på
nettoborrningseffekten?
X-71-maskinerna äro utförda för l1//’ diameter
borrstål försedda med leynernacke.
Leynerving-arna vila mot en bussning i cylinderns främre
del. För att utröna huruvida
nettoborrningseffekten varierar med olika nacklängd, utfördes
provborrningar med en serie iordningställda nackar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
