- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 75. 1945 /
770

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 7 juli 1945 - Högfrekvensselektivskydd som kompletteringsskydd, av Tage Holm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(770

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. -4. üistansskydd med högfrekvenstillsats för en linje
A—B. üistansskydd: ZS startrelä, ZM mätrelä, P
effekt-riktrelå, K omkopplingsrelä. Högfrekvenstillsats: S
hög-Jrekvenssändare, M högfrekvensmottagare, O spärrelä, H
omkopplingsrelä, UÅ utlösningsimpuls med påföljande
snabbåterinkoppling, UD impuls för definitiv utlösning.

felet ligger inom skyddens momentanräckvidd.
Distansskyddens utlösningsimpuls enbart
urkopplar emellertid icke respektive brytare, emedan
högfrekvensskyddens kontakt a är öppen. Så snart
distansskydden ge utlösningsimpuls påverkas
respektive högfrekvenssändare S, utsändningen av
högfrekvens brytes, med det resultatet att
mottagaren M i korresponderande stationen fungerar
och sluter kontakt a, dvs. brytaren får impuls
UÅ för utlösning med påföljande
snabbåterinkoppling. Högfrekvensskyddet förorsakar en
tidsfördröjning av utlösningsimpulsen på 10—12 ms.
Med hänsyn till de vunna fördelarna är denna
tillsatstid ytterst liten, den måste ses mot bakgrund
den lör distansskydd pius brytare gällande
totala utlösningstiden, som är min. 0,100 s.

Av arbetsdiagrammet, fig. 4, framgår vidare, att
så snart den mottagande signalfrekvensen i en
station faller bort, påverkar mottagaren M
spärr-reläet O, som med kontakten c hindrar
omkopp-larrelä K att omställa distansskyddets
momentanräckvidd från lång till kort. Omkopplarrelä K
har i det normala distanskyddet, förutom att
omställa momentanräckvidden, uppgiften att koppla
så, att en efter återinkopplingen given
utlösningsimpuls kommer över UD och ej över UÅ. I det
kombinerade skyddet har denna funktion
övertagits av reläet H, som påverkar växlingskontakt b.
Det framgår av ovan sagda, att om felet kvarstår
efter återinkopplingen, komma distansskydden
att åstadkomma momentan, slutgiltig utlösning av
båda brytarna i den felaktiga sektionen.

Om det uppkomna felet ligger utanför sektionen
A—B, t.ex. i närheten av B inom distansskyddet
A:s momentanräckvidd, ger detta distansskydd
utlösningsimpuls, en impuls som dock ej
verkställer utlösning av brytaren, emedan utsändningen
av högfrekvens från station B ej brytes och i A
mottagaren M därför håller kontakt a öppen.

Distansskyddet i A fungerar fullt normalt och
omställer alltså momentanräckvidden från lång
till kort efter första funktionerandet, vilket
innebär att om felet kvarstår efter återinkoppling, så
ger distansskyddet ej momentan utlösningsimpuls.

Högfrekvensskyddets verkningssätt är tydligen
ytterst enkelt, och det kan därför låta
märkvärdigt att icke mindre än 14 reläer ingå i skyddet
per station. Så många reläer äro emellertid
nödvändiga för att uppnå att skyddet under alla
tänkbara förhållanden fungerar korrekt. Särskilda
åtgärder ha således vidtagits för skyddets funktion
vid ensidig matning av ett fel, och vidare har ett
tidrelä införts med hänsyn till funktionen vid
samlingsskenfel. Härvid undvikes nödvändigheten
av separata skydd för dylika fel. Uppkommer
någon defekt i högfrekvensutrustningen kan denna
ej ensam leda till felaktig utlösning; vid sådan
defekt blockeras högfrevensskyddet nämligen
automatiskt och distansskyddet kommer då vid
ett eventuellt fel att fungera på fullt normalt sätt.
Den automatiska blockeringen av
högfrekvensskyddet sker ej blott i ena stationen utan måste
nödvändigtvis företas i en sektions båda
ändpunkter. Det bör uppmärksammas att blockeringen av
högfrekvensskyddet icke innebär att utsändandet
av bärfrekvensen från stationerna av denna
anledning avbrytes, utan högfrekvensförbindelsen
upprätthålles om möjligt, vilket är av vikt för den
telefoni eller fjärrkontroll, där högfrekvensen
tjänar som överföringskanal. Signalreläer finnas
som indikera om en uppkommen defekt är belägen
inom nämnda stations eget högfrekvensstativ
eller om defekten ligger utanför detta, dvs. i
korresponderande stationen eller på
överföringskanalen.

Den teletekniska delen av högfrekvensskyddet
skall jag här icke gå närmare in på; denna del
av utrustningen tillverkas av L M Ericsson och
anses välbekant från högfrekvensens användning
för telefoni och fjärrkontroll. Den teletekniska
tillsatsutrustning, som fordras för anslutning av
ett högfrekvensskydd av den här nämnda arten
till ett normalt högfrekvenstelefonistativ, är
ytterst enkel och sammanfattas i en
selektivskydds-panel. Denna innehåller en
kompensationsanordning för eliminering av störfrekvensers inverkan
på skyddet, vilket är av vikt för att ej sådana
störfrekvenser skola äventyra skyddets funktion.
Störfrekvenser kunna uppkomma som följd av en
på den skyddade sektionen stående
kortslutningsljusbåge eller som följd av överspänningsvågor.

En ny användning av högfrekvensskydd som
kompletteringssikydd är för jordfelsskydd i det
svenska 200 kV systemet.

Som bekant är 200 kV systemet jordat över
jord-slutningsspolar och avsikten härmed är bl.a. att
man vid enfasig jordslutning på nätet skall
erhålla släckning av ljusbågen. Kvarstår
emellertid jordfelet längre än ca 2 s inkopplas ett noll-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:44:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1945/0782.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free