Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 11 augusti 1945 - En malmgeolog ser på den svenska gruvhanteringen, av Nils H Magnusson - AB Svenska Järnvägsverkstäderna - J Danielson & Co AB
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(77
TEKNISK TIDSKRIFT
sta mellansvenska sulfidmalmsfält talar för att
arbetet ej heller där kommer att vara förgäves.
De fattiga järnmalmerna
Det har särskilt från ett håll framhållits, att en
stor del av de malmer, som Geijer och jag ha
räknat med, i själva verket icke äro brytvärda,
emedan de äro alltför fattiga. Detta är enligt min
mening ett fullkomligt felaktigt sätt att se på
saken. De fattiga malmerna med 32—40 % järn
i genomsnitt äro mycket stora tillgångar för oss.
Skulle de icke få medräknas skulle de
mellansvenska tillgångarna av fosforfattiga och relativt
fosforfattiga malmer minskas så kraftigt, att man
skulle kunna använda ordet katastrofalt. När nu
dessa fattiga malmer utgöra en så väsentlig del av
våra tillgångar, särskilt av våra
kvartsjärnmalmer, bör man naturligtvis i stället för att betrakta
dem som ej eller knappt brytvärda ge
anriknings-ingenjörerna och metallurgerna i uppdrag att
tänka ut nya metoder, med vars tillhjälp man kan
göra dem ekonomiskt brytvärda även under
normala konjunkturer. Att dylika metoder finnas
visade överingenjör M Tigerskiöld i ett föredrag
på Jernkontorets tekniska diskussionsmöte våren
1944. Detta är även ett sätt att utdryga våra
reserver. Om, genom införande av nya metoder att
anrika järnmalmsmineralen eller att på
metallurgisk väg ta ut järnet, dessa fattiga malmer bleve
mera aptitliga än för närvarande, skulle detta
med säkerhet stimulera till undersökningar inom
den mellansvenska bergslagen, vilka i sin tur
skulle leda till en kraftigt ökad area för de
beräkningsbara tillgångarna utöver de 510 000 m", som
Geijer och jag ha vågat räkna med.
Mitt råd är alltså att vi icke skola förakta de
fattiga malmerna!
De små malmerna
Utvecklingen går mer och mer mot större
enheter. Det synes mig därför som om den mesta
omsorgen måste läggas på de stora malmerna,
både de rika och de fattiga. Det torde i framtiden
bli lättare att bryta de stora och fattiga malmerna
än de små, vitt utspridda, rikare. Det finnes
områden i vår mellansvenska bergslag, som
karakteriseras av uteslutande små
järnmalmsförekomster och utsikterna att där genom
prospektering finna verkligt stora fyndigheter äro ytterst
minimala och detta helt enkelt av den
anledningen, att malmbildningen i gemen varit svag
inom dessa områden. Vi ha inom Bergslagen, vad
järnmalmerna beträffar, vissa centra för
malmavsättningen med utåt avtagande intensitet. För
landet i dess helhet är det därför av vikt att
prospekteringarna inriktas främst på "hål" inom
undersökningsnätet i dessa för
järnmalmsavsättningen centrala delar. Där finnes åtskilligt att
göra. Vad sulfidmalmerna beträffar, ligger
landet något annorlunda till, men även där kunna vi
urskilja "provinser", "utfällningsfronter" etc.,
där möjligheterna äro större än eljest och dit
undersökningsarbetena i första hand böra
koncentreras. Detta gäller ej blott Mellansverige utan
även övre Norrland och för båda dessa områden
är fördjupad geologisk kunskap nödvändig för att
nya resultat skola kunna erhållas. Här återstår
ännu mycket att göra både för
prospekterings-ingenjörerna och för geologerna. För geologerna
gäller det främst att genom kartering fastställa
utbredningen för de omvandlingar av sidostenen,
som följa sulfidmalmerna åt för att på så sätt
kunna utpeka, var möjligheter till
malmkoncentrationer framför allt finnas. Vidare måste de
tekto-niska förhållanden utredas, som betinga
malmbildningens lokalisering till vissa punkter i
omvandlingsstråken. Över huvud taget är det
sulfid-malmernas relationer till omgivande berggrund,
som i detta fall främst böra vara föremål för de
praktiskt inriktade malmgeologernas intresse. Ju
större vår kunskap här är, desto större
möjligheter ha vi att hjälpa ingenjörerna i deras arbete.
Efter denna utvikning återvänder jag till de små
järnmalmerna. Dessa kunna naturligtvis ha lokal
och temporär betydelse. För den mellansvenska
järnindustrin i stort är det dock de stora
malmerna, rika som fattiga, det främst gäller särskilt när
vi se mot framtiden. Detta böra vi hålla i minnet.
Även när det gäller sulfidmalmerna är det främst de
stora fyndigheterna vi ha att bygga framtiden på.
Till slut skulle jag vilja framhålla att det icke
finnes någon som helst anledning till pessimism,
när det gäller den svenska gruvhanteringens
framtid. Visserligen komma vi att få uppleva att
malmen i än den ena, än den andra gruvan tar
slut. Vi och ännu mera våra efterkommande
komma att få vara med om stora förändringar men
jag är övertygad om att genom ett intensifierat
och allt bättre organiserat samarbete mellan
gruvingenjörerna, anrikningsingenjörerna,
prospekte-ringsingenjörerna, metallurgerna och geologerna
de svårigheter, som kunna uppkomma, skola
bemästras till fromma för vårt land. Här har jag
främst avsett att göra propaganda för detta, som
det synes mig, nödvändiga samarbete.
AB Svenska Järnvägsverkstäderna, Linköping. Den
eleganta broschyren "En ledande svensk industri för rullande
materiel" med illustrationer i djuptryck ger en överblick
av bolagets tillverkning av järnvägsmateriel. Broschyren
"Industriugnar’’, i liknande utförande, presenterar ett urval
av anläggningar och apparater, som utförts av firman, och
reklambladet "Vedeldning" beskriver en ny konstruktion
av stoker för eldning med ved.
J Danielson & Co AB, Stockholm. Katalogblad "A J O
snabbskruvstycke", speciellt avsett att användas vid
bearbetning av stora serier likadana delar; fastspänning och
losstagning sker med en excenterspak. "A J O fräschuckar"
med invändig diameter på spännhylsor mellan 6 och
30 mm; chuckarna äro sättshärdade och slipade, hylsorna
äro tillverkade av fjäderstål samt härdade och slipade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
