Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 11 augusti 1945 - Tillverkning av fotografiska emulsioner, av Georg Sjöstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(77
TEKNISK TIDSKRIFT
ligen sammansättas av bromsilver. Däremellan
finns en klass emulsioner, som innehålla både
klor- och bromsilver i blandning. Dit räknas
vissa tekniska emulsioner. Ytterligare ett pinnhål
upp på känslighetsskalan kommer man med
utnyttjande av alla tre halogeniderna; dit höra t.ex.
dokumentpapper för reproduktionsändamål. De
allra högkänsligaste emulsionerna,
negativemulsionerna, innehålla huvudsakligen bromsilver med
en tillsats av mellan 1 och 5 mol-% jodsilver,
ibland också något klorsilver. De äro vidare med
få undantag, t.ex. röntgenemulsion,
ortokroma-tiska resp. pankromatiska, dvs. sensibiliserade för
andra färger i spektrum än dem som svara mot
halogenernas egenabsorption. Även här uppvisa
de tre silver halogeniderna olikheter: klorsilver är
övervägande känsligt för blått, brom- och
jodsilvers känslighet är förskjuten något åt grönt och
gult. De olika halogenider som sammansätta
kristallen och det sätt varpå de infogats i gittret
samt deras relativa förekomst är sålunda av
avgörande betydelse för känsligheten. Här kan
emulsionärens skicklighet jämföras med
målarens; medan klåparen stryker på tjockt med färg
för att få god täckkraft, hållbarhet och ett vackert
utseende, anbringar den skicklige målaren färgen
i flera tunna skikt av lämplig beskaffenhet utanpå
varandra.
Gelatinet som emulsionsbas
För ett tjugotal år sedan började man på allvar
inse gelatinets betydelse för
emulsionstillverkningen. Det var främst Sheppard m.fl. av Kodaks
män, som utförde omfattande undersökningar av
gelatin18. Sheppards upptäckt av
allyltiokarbami-den (tiosinamin) och dess förmåga att påverka
den fotografiska känsligheten19 — tiosinamin ger
silverföreningar, som kunna sönderfalla till sil-
versulfid — länkade in utvecklingen i en mer
eller mindre kemisk riktning. Patentlitteraturen20
kunde också ge en väldig, omfattande skörd av
anvisningar på kemisk eller fysikalisk
behandling av gelatin och närliggande proteiner genom
uttvättning, utfällning, elektrolys, dialys,
ultra-filtrering, elektrofores, enzymatisk nedbrytning
etc. för att komma åt verksamma beståndsdelar.
Likaså finkammades den organiska kemin, och
grupper av föreningar skyddades med patent.
Man patenterade organiska eller oorganiska
svavelföreningar, som förmodades ge
svavelsilver-groddar, man patenterade föreningar, som
verkade svagt reducerande, aminer i stil med guanidin
och arginin och organiska silverföreningar av
lägre löslighet än klorsilver etc. Alla dessa patent
gåvo uppslag till värdefulla sensibilisatorer och
stabilisatorer m.m. och föreskrifter rörande deras
reaktionsbetingelser. Det visade sig också möjligt
att påverka ett gelatin i någon mån eller att göra
ett inaktivt gelatin verksamt genom dessa
tillsatser, men komma ifrån gelatinet kunde man inte
och ville man inte. Man använder fortfarande
gelatin som medium och man väljer hellre
råvaror och fabrikationssätt vid gelatinfabriken
framför att förbättra ett dåligt gelatin genom
tillsatser. Denna kemiska inriktning har kunnat
förklara många av gelatinets egenskaper och hjälpt
till att välja bland gelatiner. Här är det dock de
praktiska indelningsgrunderna som avgöra, inte
någon analys av gelatinet. Mer och mer har också
i patentlitteraturen intresset förskjutit sig till
förmån för de kolloidkemiskt viktiga faktorerna i
samband med emulsionsberedningen. Av den
organiskt kemiska inriktningen är det framför allt
forskningen på de "optiska" sensibilisatorernas
område, som tilldragit sig stigande intresse21.
En sådan praktisk indelning av gelatinerna med
hänsyn till deras positiva eller negativa
medverkan till hög känslighet etc. måste ta hänsyn till
dessa mer eller mindre okända organiska
"föroreningar". Föroreningar av annat slag, t.ex.
kvicksilver-, bly-, koppar- och järnsalter, speciellt
tvåvärt järn, göra gelatinet odugligt.
"Föroreningarna" kunna sammanfattas i två klasser:
känslighetshöjande ämnen (sensibilisatorer) samt
kristalltillväxten och "mogningen" hämmande
ämnen (inhibitorer, stabilisatorer). Med hänsyn
till sin förekomst i ett gelatin erhållas följande
fyra huvudgrupper:
FromkoHorjoner
Fig. 6. Schematisk
framställning av ett
bromsilver-korn1*.
Inhibitorer [-Sensibilisatorer-] {+Sensibilisa- torer+} Gelatinets beteckning
Mycket Mycket Långsamt mognande, hög-
känsliga gelatiner
Mycket Litet Stoppgelatiner
Litet Mycket Snabbmognande, högkänsliga
gelatiner
Litet Litet Inerta (overksamma) gela-
tiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
