Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 15 september 1945 - Iakttagelser vid kavitationsprov med modellturbiner, av Erik Stage
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1004
TEKNISK TIDSKRIFT
tiv av professor Dahl utfördes denna turbin med
särskild hänsyn tagen till möjligheten att
undersöka tryckförhållandena i sugröret. Den är
sålunda uppställd med vertikal axel och försedd
med ett rakt, koniskt sugrör av betydande
längd. För tryckmätning i sugröret är detta
utefter större delen av sin längd försett med
inborrade rör, avstängbara med manometerkranar,
och samtliga förbundna med ett samlingsrör, som
med sin övre ände står i förbindelse med en
kvick-silvervakuummeter. Genom att öppna en krän
i taget kan således trycket (vakuumet) mätas på
alla de ställen i sugröret, från vilka röruttag är
anordnat. Sughöjden regleras med tillhjälp av en
strypskiva vid sugrörsavloppet och avläses i ett
vattenståndsrör, uttaget från sugrörets nedre del.
Om turbinen nu köres utan kavitation
överensstämma de uppmätta undertrycken i sugröret
ganska väl med de uppmätta och beräknade
värdena av statisk sughöjd pius hastighetshöjd, dvs.
c2,
li = H$ + -— meter vakuum
2 9
eller uttryckt i absolut tryck
c2,
h = Ha — Hs — -— meter vattenpelare,
2 9
där c» = vattenhastigheten i mätpunkten.
Ökas fallhöjden eller sughöjden, så att
kavitationen blir väl utbildad, uppstår plötsligt så gott
som fullt vakuum vid översta mätpunkten i
sugröret. Undersöker man trycket i nästa mätpunkt
är det kanske normalt "= h enligt ovan eller t.o.m.
något högre, i punkt nr 3 även normalt tryck osv.
Ökas fallhöjd eller sughöjd ytterligare erhålles
fullt vakuum även vid mätpunkt nr 2 eller 3 osv.
Man kan således genom ökning av kavitationen
få vakuumet att vandra nedåt i sugröret.
Uppritas trycken i kurvform som funktion av
sugrörslängden erhålles diagrammet i fig. 2. Här
är sugrörslängden avsatt som ordinata, och för
Fig. 2. Kurvor över trycket i sugröret; hj uppmätt tryck vid
1,7 m sughöjd, h, uppmätt tryck vid 3,68 m sughöjd.
bättre överskådlighet har vid sidan av
diagrammet inlagts en bild av turbinens löphjul och
sugrör. Trycket är avsatt horisontalt och graderat
dels i vakuum, under skalan, med
atmosfärtrycket som nollpunkt längst till höger, dels i absolut
tryck, övre skalan, med absolut vakuum som
nollpunkt längst till vänster i diagrammet.
Kurvorna visa resultatet av två prov med olika
sughöjder. De rätlinjiga kurvorna i övre högra
hörnet ånge det undertryck, som åstadkommes av
den statiska sughöjden. Med statisk sughöjd
avses här avståndet från löphjulscentrum till nedre
vattenytan. På grund av strypningen vid
sugrörs-avloppet får man därvid icke mäta till den
sugröret omgivande vattenytan utan till den fria
vattenytan i vattenståndsröret. Den mindre
sughöjden förorsakar en trycksänkning vid
löphjulscentrum, Hsi >=1,7 meter, och den större
sughöjden, Hs2 t=3,68 meter. Längre ned i sugröret
stiger givetvis trycket rätlinjigt mot
atmosfär-trycket, vilket framgår av kurvorna.
Då vattenmängden, som vid proven uppmättes,
är känd kan vattenhastigheten c, beräknas för
varje sektion i sugröret, och därav erhålles
C2*
kurvan för —. Enär vattenmängden var
praktiskt taget lika vid de båda proven, kan kurvan
anses gälla för båda. Om denna kurva adderas
till respektive kurvor för den statiska sughöjden
erhållas undertrycken enligt kurvorna och h2,
som gälla för de ställen i sugröret där kavitation
icke förekommer, dvs. där vattenströmmen helt
utfyller sektionen. Avläsas kurvorna Tii och h2
enligt övre skalan erhållas de absoluta tryck,
som råda i sugröret på de ställen där
vattenströmmen är homogen.
Då nu det verkliga vakuumet i sugröret
uppmätes med tillhjälp av den i fig. 1 visade
anordningen erhållas de i diagrammet angivna
värdena, som ge tryckkurvorna h\ respektive h\.
Mätpunkternas lägen på sugröret anges i
diagrammet med 1 t.o.m. 11. Vid den mindre
sughöjden uppnås, som synes av kurvan h\, nära
fullt vakuum vid mätpunkt nr 1 strax under
löphjulet. Vid mätpunkt nr 2 har trycket stigit
avsevärt (avläst på övre skalan) och vid nr 3 är det
högre än h^. Efter något pendlande sammanfaller
trycket med kurvan h^.
Vid den större sughöjden råder, som synes av
kurvan ti2, nära fullt vakuum även vid
mätpunkt nr 2, men därefter stiger trycket raskt och
sammanfaller så småningom med kurvan h2.
Den hastiga tryckstegringen i sugröret, som
ås|kådliggöres av dessa kurvor, gör förekomsten
av en stötyta sannolik. Denna bör då vara
belägen mellan den punkt där fullt vakuum råder
och det ställe där trycket sammanfaller med det
beräknade, dvs. med hx respektive h2. I
sugrörs-bilden i diagrammet är det troliga läget av
stöt-ytan antytt för provet med den större sughöjden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
