Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 29 september 1945 - Utvecklingsmöjligheter inom industriell ekonomi och organisation, av Robert Kristensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 september 1945
105.3
l Jtveckl ingsrnö j ligheter
inom industriell ekonomi och organisation
Professor Robert Kristensson, Stockholm
Ett av huvudmålen för den industriella ekono
min och organisationen är den allmänna
levnadsstandardens höjande. Det målet kan bl.a. nås
genom en fortgående teknisk utveckling och
genom teknisk-ekonomiska och organisatoriska
framsteg. Under decennierna mellan de två
världskrigen var ökningen i reallön och därmed
även i levnadsstandard betydande och uppgick till
ca 1 % per år. Från skilda industrier liksom från
vår största produktionsgren: jordbruket, kunde
man redovisa en alltjämt stegrad produktmängd
per arbetstimme. Är det då möjligt att välståndet
i världen skall kunna fortsätta att stiga i samma
takt även under kommande år? I det följande
behandlas några av de viktigaste utvecklingslinjer
som torde bli av betydelse inom den industriella
ekonomins och organisationens område.
Friheten är förutsättning för ekonomiska framsteg
Den kraftigaste ekonomiska och tekniska
utveck-ning, som någonsin i historien har skådats, har
spirat i frihetens jordmån. Det är de enskilda
människornas tanke- och handlingsfrihet på
näringslivets skilda områden, som vi ha att tacka
för denna utveckling. Gamla fördomar och
traditionsbundenhet ha fått lämna plats för en orädd
forskning och ett djärvt arbete att på grundval av
experiment bryta nya marker för teknisk och
ekonomisk verksamhet. Det är dessa andliga och
personliga frihetsvärden, som även i framtiden måste
bära utvecklingen. De kunna gå till spillo genom
politiskt, militärt och ekonomiskt förtryck, men
de kunna även blomstra under tjänliga
förhållanden, dvs. under politisk och ekonomisk frihet.
I den politiska diskussionen förenklas ofta detta
problem för mycket. Man pekar på vissa politiska
och. ekonomiska system som allena saliggörande
och lämpliga. Men varje system är ytterst
beroende av de människor, som skola tillämpa det, och av
det samarbete, som utvecklas inom systemets ram.
Därför äro de lidelsefulla diskussionerna om olika
ekonomiska system ofta föga fruktbärande och en
dogmatisk och ofri inställning till systemfrågorna
ett hinder för en sund och effektiv utveckling av
produktionens ekonomi och organisation.
En tillräcklig grad av frihet för personligt
initiativ och personlig duglighet att under ansvar göra
DK 657/058
sig gällande är en första förutsättning för
framsteg inom all verksamhet — både inom statlig
drift och enskilt näringsliv. Man får därför
uttala den förhoppningen för framtiden, att som en
första förutsättning för framåtskridande den
enskilda människans frihet måtte respekteras.
Endast om denna praktiska och realistiska syn på
den ekonomiska verksamheten vinner beaktande
kunna vi räkna med en fortsättning av de gångna
årtiondenas ekonomiska framsteg. Eljest torde
man bl.a. riskera, att efter hand förlora allt flera
av de dugligaste förmågorna. I stället kommer en
allt större stab av ofria byråkrater, som varken
våga eller kunna föra utvecklingen framåt eller
bära eget ansvar, att leda verksamheten.
Forskningen är bärare av framstegen
Under de senaste årtiondena har en betydande
teoretisk forskning med praktiska syften bedrivits
inom det företagsekonomiska området. Dessa år
ha medfört en omvälvning i den allmänna
uppskattningen av forskningens betydelse även för
rent praktiska uppgifter. Både inom industri,
jordbruk, handel och andra näringar har forskningen
tagits till hjälp för att lösa praktiska uppgifter.
Även inom företagsekonomin har ett betydande
forskningsarbete bedrivits, vilket varit icke minst
livaktigt inom den industriella ekonomins och
organisationens område. Denna
forskningsverksamhet är i vårt land knuten till högskolorna, IVA.
Industriförbundet och olika
branschorganisationer samt till vissa större företag och koncerner.
Den mera allmänt orienterade ekonomiska
forskningen har bl.a. inriktats på att åstadkomma en
ordnad systematik inom olika grundläggande
problemområden, en fastare standardiserad
terminologi och enhetliga metoder för vissa av de
viktigaste teknisk-ekonomiska kalkylerna: bl. bokföring,
självkostnadsberäkningar och arbetsstudier. Man
har i de enskilda företagen funnit att det lönar sig
att bygga sina ekonomiska och organisatoriska
åtgärder på en noggrann kännedom 0111 fakta i
stället för på lösa gissningar eller på slumpen.
Denna inställning till forskningen och de exakta
metoderna på den industriella ekonomins och
organisationens områden kommer med sannolikhet
att för framtiden ytterligare befästas. Men samti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
