Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 13 oktober 1945 - Föreningar - Svenska Teknologföreningen. STF:s styrelse - Svenska Elektroingenjörsföreningen, av g - Sveriges Verkstadsingenjörers Förening, av W Ullman - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1128
THiKNISK TIDSKRIFT
Föreningar
Svenska Teknologföreningen
STF:s styrelse beslöt vid sammanträde
den 13 september 1945 att tillsätta en
kommitté för granskning av föreningens stadgar
i vad avsåg styrelsens sammansättning och
medlemsavgifterna; till ledamot av
kommittén utsågs, utom verkställande direktören.
civilingeniör Nils Lundquist, varjämte två
ledamöter från landsorten skola utses av
presidiet. Styrelsen hade intet att erinra
mot att Svenska Ingenjörsföreningars Nämnd
antog en av Hermods Korrespondensinstitut
utarbetad kurs i teknisk engelska, som till
nedsatt pris skulle tillhandahållas
medlemmar i till SIN anslutna föreningar, under
förutsättning att kursen före utgivningen
noggrant granskades. På förslag av
verkställande direktören beslöts att gästpass,
vilka tidigare endast gällt medlemmar av
ingenjörssammanslutningar i grannländerna,
skulle kunna beviljas även medlemmar av
ingenjörssammanslutningar i andra
vänskapliga nationer; de tekniska attachéerna vid
svenska beskickningarna i London och
Washington ha av presidiet anmodats att
söka närmare samarbete med de ledande
ingenjörssammanslutningarna i dessa länder
och att undersöka i vad mån intresse där
finnes för en gästpassöverenskommelse.
Svenska
Elektroingenjörsföreningen sammanträdde den 5 oktober 1945 under
ordförandeskap av direktör H V
Alexandersson. Ny medlem blev civilingenjör Ingmar
Boberg.
Såsom "Dagens eko" lämnade civilingenjör
Sven A Hansson några uppgifter om Teknisk
Tidskrift i anslutning till dess i dagarna
firade 75-årsjubileum och om den med
anledning därav anordnade specialutställningen
på Tekniska Museet.
Kvällens föredrag hölls av civilingenjör Johan
von Utfall, som talade om
"Ljudreproduktion". Han redogjorde först för de mekaniska
metoderna för ackumulering av ljud, vilka
främst representeras av grammofonen och
olika slag av talmaskiner med vaxrullar. Vid
grammofonskivorna använde man från början
liksom i Edisons fonograf från 1878
vertikalrörelser i spåret, medan man numera
helt övergått till lateral inspelning.
Amplituden hos spårsvängningarna är omvänt
proportionell mot ljudfrekvensen utom under
400 p/s, där amplituden är oberoende av
frekvensen. Denna kompression av de lägre
ljudfrekvenserna får vid mera kvalificerad
återgivning, t.ex. i rundradio, kompenseras med
hjälp av filter. Vid en annan, tämligen ny
mekanisk metod präglar man ljudspår i ett långt,
ändlöst cellofanband; en speltid av ända upp
till 8 h kan nås med apparater av detta slag.
Ett mellanting mellan mekaniska och
optiska ljudreproduktionsmetoder utgör
Philips—Miller-systemet, där inspelningen sker
genom mekanisk gravering med en V-formad
safirspets i ett svart ytskikt på ett band
av cellofan, medan avspelningen sker på
optisk väg såsom vid ljudfilm.
De rent optiska reproduktionsmetoderna
representeras av ljudfilmen, vars teknik
nått mycket långt. Flera inspelningssystem
finnas. Vid intensitetsmetoden ändras
svärtningsgraden på ljudbandet med
ljudsvängningarna, vid transversalmetoden varieras
spaltbredden. I fråga om den sistnämnda
har man mer och mer börjat använda
"noiseless"-systemet, där den ljusa delen av
filmbandet blir mycket liten vid svagt ljud.
Man vill nämligen undvika varje onödig
genomskinlig yta på filmkopian, ty varje liten
repa i en klar filmbit ger upphov till brusljud.
Bland de magnetiska
reproduktionsmetoderna märkas först de tämligen komplicerade
och dyrbara stålbandsmaskinerna, som äro
avsedda för upptagning av rundradioprogram.
Ljudkvaliteten är god, men metoden är till
skillnad från grammofonupptagningar mindre
lämplig för arkivering av program, främst
på grund av stålbandsrullarnas rätt höga pris.
Magnetofonen är en enklare apparat av
magnetisk typ, vari upptagningen sker på
ett band av acetatcellulosa, inbakat med
ferromagnetiskt pulver. Apparaten är rätt
liten och kan utan svårighet medföras och
användas i bilar.
Till sist demonstrerade tal. en alldeles ny
upptagningsapparat av enkel konstruktion,
där registreringen sker genom magnetisering
av en mycket fin ståltråd av stor längd.
På föredraget följde en kortare diskussion
med inlägg av hrr Alexandersson, Munck af
Rosenschöld, Holtzberg, Marcus, Palm,
Rönnblom och Hullegård samt föredragshållaren.
Efter sammanträdet samlades ett trettiotal
av de närvarande till supé och samkväm.
Som underhållning visades filmen
"Fjällklättring", upptagen i Kebnekaisefjällen. g
Sveriges Verkstadsingenjörers
Förening sammanträdde den 21 september
1945 på Byggnadsföreningen under
ordförandeskap av disponent Åberg. AB C E
Johansson hade sänt upp ett stort antal av sina
nyaste mätapparater, vilka demonstrerades
av ingenjör R Edenborg, varjämte ingenjör
H Abramson med hjälp av ljusbilder
ytterligare belyste och utvecklade frågan.
Rektor R "Woxén demonstrerade sin
mikrohård-hetsmätare i två utföringsformer, den ena
så ultramodern, att den ännu ej hunnit ut
i handeln. Här gjordes inställningen med
mikroskop, så att varje särskild kristall i ett
ämne kunde undersökas i fråga om såväl
Vickerstal som Brinelltal. Man kunde lätt
konstatera, att ett högt uppdrivet tekniskt
kunnande ligger bakom alla dessa
bokstavliga underverk. En mikrometer för tusendels
millimeter, med korrektionstabell för
skruvens oundvikliga fel, hörde till dem.
Därefter åts en animerad middag, till
vilken infunnit sig över 90-talet deltagare.
Under det senare sammanträdet upplästes
tacksägelsebrev från Svensk-Holländska
Föreningen med anledning av SVIF:s insamling
till förmån för holländska barn, vilken
igångsatts i stället för den sedvanliga
julfesten. Vidare upplästes namnen på tolv
nya medlemmar.
Under "Kvällens kvart" redogjorde
överingenjör L Ryner för
"produktionsnämnderna" vid försvarets verkstäder. Detta gav
anledning till en högeligen livlig och
långvarig diskussion, varur bl.a. syntes framgå,
att man i allmänhet funne saken som
princip tilltalande, att försvaret i tid ordnat på
ett klokt och förutseende sätt för denna
utveckling, men att starten inom
privatindustrin måhända icke alltid varit den allra
lyckligaste, och att det nog ville synas, som
om samarbetet och ledningen i frågan kunde
ha varit mera givande.
Till aftonens sammankomst hade infunnit
sig ett antal deltagare från den av
föreningen vid KTH anordnade kursen i
plåtbearbetning, vilken avslutats samma . dag.
Ordföranden fann tillfälle att i ett
hälsningsanförande framföra föreningens
tillfredsställelse över den livliga anslutningen
till dessa kurser. Den sista hade
övertecknats med inte mindre än 100 •/». W Ullman
Sammanträden
Svenska Teknologföreningen
Ordinarie sammanträde hålles
onsdagen den 17 oktober 1945 kl. 19.30.
Kl. 14.50. Avfärd med spårvagn, linje 21,
till Aga. — Visning vid Aga:s bergverkstäder
(återfärd kl. 16.10).
Kl. 17.30 lätt middag (2,50 kr.) på Svenska
Teknologföreningen.
Kl. 19.30. "Erfarenheter från verkstäder i
berg", inledningsanförande av direktör
Ragnar Liljeblad, Asea; redogörelser ur
ekonomi- och driftsynpunkt för anläggningarna
vid AB Bolinder—Munktell av direktör
Gunnar Wallgren, AB Bofors av
byggnadschef Kjell Stridbeck, SAAB av
överingenjör Hugo Bertler. — Diskussion med
inlägg av bl.a. professorerna G Ljunggren och
T. Teorell. — Supé (4 kr.)
Industriell Ekonomi och
Organisation sammanträder torsdagen den 18
oktober 1945 kl. 19.30. 1. Föreningsärenden;
val av styrelse och funktionärer för 1946. —
2. "Work methods, intryck från ett besök
vid Purdue University", föredrag till
ljusbilder och film av direktör Göran
Holmqvist. — Supé (5 kr.; anmälan senast den
13 oktober).
Företagsekonomiska Föreningen och
Svenska Ekonomföreningen inbjudas.
Svenska
Elektroingenjörsföreningen sammanträder fredagen den 19 oktober
1945 kl. 19.30. 1. Föreningsärenden. — 2.
Normer för hållfasthetsberäkning av elektriska
luftledningar för starkström. — 3.
"Fjärrkontroll inom krafttekniken", föredrag av
diplomingenjör U Hecht. — Supé och
samkväm.
Skeppsbyggnadskonst och
Flygteknik sammanträder måndagen den 22
oktober 1945 (ny dag!). 1. Föreningsärenden. —
2. "Skeppsmodeller och deras användbarhet",
föredrag av museidirektör G Albe. — 3.
"Senaste rön från Statens
Skeppsprovnings-anstalt", föredrag av civilingenjör E
Segerstedt. — Supé och samkväm.
Teknisk Undervisning sammanträder
tisdagen den 23 oktober 1945 kl. 19.30.
1. Föreningsärenden; val av styrelse och
funktionärer för 1946. — 2. Föredrag av
professorerna N Ahrbom och M
Wernstedt: "De tekniska högskolornas aktuella
byggnadsfrågor", med ljusbilder och
modeller. — Supé och samkväm.
Utställningen "Teknisk Tidskrift
75 år" pågår i Tekniska Museet och är
öppen vardagar kl. 12—16, söndagar kl. 13—16.
Informationsmöte i
tryckkärlsfrågan anordnas av Tryckkärlskommissionen
på IVA tisdagen den 16 oktober 1945 kl. 13.
1. Hälsningsanförande av kommerserådet Axel
F Enström. — 2. Föredrag av pressverkschef
Edv. Eriksson: "Tryckkärl förr och nu.
Arbetsuppgifter inom
Tryckkärlskommissionen." — 3. Redogörelser för kommittéernas
arbeten; ångpannor och kokare, av
civilingenjör M Björklund, hydroforer, av l:e
byråingenjör H Brankelius,
tryckluftbehål-lare m.m., av l:e byråingenjör H Forssman,
transportabla behållare, av ingenjör H
Spie-gelberg. — 4. Föredrag av bergsingenjör
Curt Ericsson: "Svetsade tryckkärl av
rostfritt stål av typ 18-8." — Diskussion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
