Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 27 oktober 1945 - Närbildsfotogrammetrins användning vid vattenbyggnadstekniska modellförsök, av Percy Tham
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 oktober 19A5
1173
ciperna för det stereofotogrammetriska
normalfallet. Snedbilderna däremot måste bearbetas i
institutionens nyligen förvärvade
närbildsautograf A 4.
Bearbetningen tillgick i korthet på följande sätt.
Sedan negativen inlagts i sina bildhållare,
orienterades de på vanligt sätt genom en vridning av
vardera hållaren, så att deras horisontalaxlar
blevo parallella med x-axeln. Därefter försköts
den högra bildhållaren i y-led, till dess
vertikal-parallaxerna försvunno. I anslutning till
normalfallet uppsöktes sedan nollägena för x, y och p,
varefter skalorna inställdes på jämna talvärden.
Därmed var orienteringen slutförd.
Vid stereomätningen bestämdes först de kända
stödpunkternas x-, y- och p-värden. Ur de
sistnämnda beräknades så z-koordinaterna ur for-
b • c
meln för normalfallet z <= -. Härvid var basen
P
b<= 400,0 mm och kamerakonstanterna c"= 92,2
mm. Ur de erhållna värdena kunde modellens
horisontering kontrolleras. Sedan de mot
höjd-kurvorna svarande parallaxvärdena beräknats,
kunde kurvkonstruktionen vidta. Tack vare de
fotografiskt mycket goda negativen gick detta
synnerligen snabbt. På prov valdes för försök IV
en ekvidistans av 1 m, varefter emellertid beslöts
att övergå till 2 m ekvidistans. Utöver
nivåkurvornas konstruktion uppmättes karakteristiska
hög-och lågpunkter.
Nivåkurvorna erhöllos vid bearbetningen
automatiskt på stereokomparatorns ritbord.
Upprit-ningen skedde därvid på ett krympfritt ritpapper,
på vilket även hög- och lågpunkterna jämte
stödpunkterna utmärktes. Ävenså konstruerades
några typiska detaljer i modellen. Med hjälp av
de sistnämnda och stödpunkterna överfördes
sedan nivåkurvorna jämte hög- och lågpunkterna
till den ena av stereoparets båda kontaktkopior.
Vid stereobetraktande smälta då kurvorna på ett
plastiskt sätt samman med modellen.
Resultat
De fotogrammetriska metodernas stora fördelar
visa sig redan genom de med stereobilder
åstadkomna plastiska modellerna av
dammanläggningen. Enbart ett studium av dessa — alltså
utan varje mätning — torde i många fall säga
tillräekligt. Möjligheten att när som helst på
arbetsrummet för ögat återställa den fotograferade
modellen för eventuella ytterligare iakttagelser
gör metoderna väsentligt överlägsna hittills
gängse mätmetoder. Härtill kommer möjligheten att
göra direkta jämförelser de olika försöken
emellan såväl under försökens gång som efter
undersökningens slutförande.
Först i och med den fotogrammetriska
mätningen komma emellertid stereometodernas
revolutionerande möjligheter i förhållande till hittills
använda förfaringssätt till synes. I de här visade
stereomodellerna kan man sålunda var som helst
fastställa sandens läge efter erosionen. Har även
utgångsläget fotograferats, är det tydligen möjligt
att ur de båda stereoparen beräkna de
bortero-derade massorna, ävensom att studera
transportens art. Inställningen av "mätmärket" på den
önskade detaljen liksom avläsningen av dess tre
rymdkoordinater sker snabbt och säkert.
Ännu åskådligare blir emellertid den plastiska
modellen genom konstruktion av nivåkurvor.
Tidigare har man fått tillgripa tidskrävande
uppmätningar på rent manuell väg längs parallella
profiler. Mätningen utföres då på så sätt, att en
spetsmätare förflyttas över modellen och nedföres
i olika punkter längs dessa. Genom att välja
profilerna någorlunda tätt erhålles en mer eller
mindre gles ytavvägning av modellen. Ur denna
konstrueras därefter genom interpolation
nivå-kurvornas ungefärliga utseende. Denna
interpolation innebär en mindre tillförlitlig väg,
varför resultatet till karaktären kan bli
fragmentariskt. De fotogrammetriska metoderna däremot
bestämma på ett lagbundet sätt nivåkurvans form
givning. Mätmärket, som vid en kurvas
konstruktion är inställt på ett konstant värde, registrerar
med osviklig säkerhet dess läge och form.
Samtidigt som mätmärket löper fram utefter modellen
framför betraktarens ögon och dirigerat av hans
stereointryck, registreras nivåkurvan automatiskt
på instrumentets ritbord. Risken för grova fel är
praktiskt taget eliminerad vid de
fotogrammetriska metoderna.
Några av mätningsresultaten från
erosions-försöken framgå av fig. 3—8. Nivåkurvorna ha
därvid inlagts i den vänstra bilden. Frapperande
är kurvornas detaljrikedom. De
vattenkrafttekniska resultaten framgå av figurtexterna. Som
sammanfattning kan sägas att serievalvdammen
ur erosionssynpunkt genomgående visade sig
gravitationsdammen avgjort överlägsen. I fig. 7 visas
även det för kontroll av utgångsläget mätta
stereoparet. För studium av vattenströmningen har
slutligen även stereoparet från försök IV tagits
med i fig. 9.
Hela försöksförloppet och framför allt
mätningsresultaten visa tydligt de fotogrammetriska
metodernas överlägsenhet över hittills gängse
metoder. Denna form av närbildsfotogrammetrins
tillämpning torde för ingenjörstekniska
undersökningar och då främst laboratorieförsök för
framtiden bli av stor betydelse. Mätningen har
härigenom blivit en procedur, som besparar den
projekterande ingenjören arbetet med de tidigare
ofta omständliga mätningsanordningarna.
Tidsvinsten är härvid i regel betydande. Han vinner
därjämte fördelen att omedelbart efter
fotograferingen kunna vidta åtgärder för försökets
fortsättande — samtidigt som han under dess gång
löpande kan granska resultaten av den utförda
fotogrammetriska stereomätningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
