Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 52. 29 december 1945 - Anmälan: Science — the Endless Frontier, av Gunnar Hambræus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
obefintlig grundforskning, samtidigt som en allvarlig brist på
unga vetenskapligt skolade män föreligger.
Redogörelsen, vilken lagts till grund för ett lagförslag,
som förelagts senaten den 19 juli 1945, innehåller i korthet
följande:
Nya upptäckter inom naturvetenskaperna väntas i sina
yttersta tillämpningar innebära flera arbetstillfällen, högre
löner, kortare arbetstid, större produktion, längre fritid
för rekreation och för studier. Dessa upptäckter komma
att medföra högre levnadsstandard och möjliggöra
avskaffandet av sjukdomar, ett bättre tillvaratagande av
nationaltillgångarna och ett starkt försvar. Men vetenskapen
i sig själv utgör inget universalmedel mot individens eller
det sociala och ekonomiska livets sjukdomar. Vetenskapen
måste drivas jämsides med övriga samhällsfunktioner och
i intim samverkan med dessa.
Emedan individens hälsa, välbefinnande och säkerhet i
första hand bör främjas av staten måste vetenskapligt
framåtskridande utgöra ett statligt huvudintresse. Inom
naturvetenskaperna och angränsande grenar finnas stora
områden där behovet av forskning är stort men där
ingenting uträttas på privat initiativ. Dessa områden,
militärvetenskap, jordbruksvetenskap, byggnadsforskning,
hälsovård, medicinsk vetenskap, måste drivas fram genom
statsingripanden. Likaså måste all grundforskning, vars rätta
miljö är universiteten och vilken är inriktad på lång sikt,
effektivt stödjas av staten. Ty en nation, som är beroende
av andra då det gäller grundläggande vetenskapligt
vetande, kommer att sacka efter i sin industriella utveckling
och blir svag i konkurrensen inom världshandeln, all sin
tekniska skicklighet till trots. Ett statligt ingripande får
emellertid här ej betyda ett tvång utan ett stöd. Forskarens
och institutionens frihet att själva välja sina uppgifter, att
debattera sina problem och tävla inbördes måste
bibehållas, de äro nödvändiga för ett vetenskapligt
framåtskridande.
Detta gäller även de medicinska vetenskaperna. De stora
upptäckterna komma ofta från oväntade håll, från
forskningar, vilka till synes ej ha någon beröring med de
områden, där resultaten rätteligen borde framkommit. Ingen
kan förutsäga utgången av varje enskild undersökning men
rent statistiskt ger en väl utvecklad grundforskning alltid
lönande resultat. Kriget har visat att med statens initiativ
och stöd en ny medicinsk upptäckt avsevärt mycket
snabbare kan bringas fram till allmänt bruk. Här blir således
även målforskningen en uppgift för staten.
Målforskningen inom industrin kan bäst främjas genom
att nuvarande oklarheter i skattelagarna rörande en del
av vinstens investering i forskning undanröjas och genom
att patentlagarna ändras så att även små företag kunna
omsätta nya idéer i nyttig produktion.
Den målforskning, som nu utföres av staten inom ett
flertal departement och institutioner, måste erhålla ett
rådgivande och stödjande organ och särskilt kräver den
militära beredskapen en permanent, oberoende och
civilkontrollerad organisation, som i intimt samarbete med
försvarsmakterna och med direkta statsanslag igångsätter
militär forskning som komplement till den
forskningsverksamhet på kortare sikt, som utföres inom de olika
försvarsgrenarna.
Högre utbildning förvärvas i USA i huvudsak endast av
de bättre ekonomiskt situerade. Detta betyder ett stort
slöseri med den nationaltillgång, som ligger i den enskildes
intelligens. Det bör vara en uppgift för staten att genom
stipendier för såväl lägre som högre examina driva fram
dem, som gjort sig förtjänta av detta, till allt högre
utbildning. Desutom böra alla, som under kriget visat sig
lämpliga för vidare studier, få möjlighet därtill, detta för att
så snabbt som möjligt avhjälpa den brist på unga
vetenskapare, som uppkommit genom de totala
krigsansträngningarna.
Nödvändigheten att hemlighålla undersökningar och
upptäckter jämte den långt drivna specialiseringen under
kriget har medfört en viss osäkerhet gentemot dubbelarbete
och en farlig isolering de olika forskargrupperna emellan.
Så snart ske kan måste det mesta möjliga av de resultat
som nåtts under kriget offentliggöras. En brett upplagd
vetenskaplig informationstjänst, vars upplysningar tjäna
som utgångspunkt för vidare forskning, bildar en sundare
grund för den nationella säkerheten än ett system av
restriktioner, som hindrar den egna utvecklingen i nästan
samma grad som utvecklingen hos eventuella framtida
fiender. Det internationella utbytet av vetenskapliga
upplysningar bör främjas genom litteraturtjänst, genom
kongresser och studieresor.
Av de här föreslagna åtgärderna kunna den i statlig regi
utförda målforskningen, den vetenskapliga
litteraturtjänsten, omarbetandet av lagarna och understödjandet av de
vetenskapligt begåvade män, som nu äro i militärtjänst,
handhas av redan befintliga statsorgan. För stödjandet av
grundforskning vid universiteten såväl inom medicin som
naturvetenskaperna, för handhavande av de
stipendiemedel, som skola möjliggöra en utbildning efter varje
enskild persons förmåga eller för stödjandet av den på lång
sikt inriktade militära forskningen måste emellertid en
ny institution skapas.
För denna institution måste i vad angår stöd till
grundforskning och utbildning gälla följande fem grundprinciper:
det stöd, som institutionen erbjuder de olika forskarna,
måste sträcka sig över flera år, för att ge möjlighet till
rationellt upplagda undersökningar på lång sikt;
det organ, som bestämmer över medlens disposition,
måste sammansättas av personer, valda endast med
utgångspunkt från deras intresse och fallenhet för
institutionens arbete. De måste vara personer med ett omfattande
intresse och stor förståelse för såväl huvuddragen som
detaljerna i vetenskapligt forsknings- och
undervisningsarbete;
institutionen skall främja forskning genom kontrakt med
och anslag till organisationer utanför regeringsorganen.
Den bör ej företa egna undersökningar;
det är av ytterst stor betydelse att vid understödd
grundforskning den inre kontrollen av personal, metoder och
mål lämnas helt till det universitet eller institut, som tar
emot understödet;
institutionen skall vara ansvarig inför presidenten och
kongressen.
Enligt dessa linjer föreslås bildandet av National Research
Foundation, vars högsta styrelse skall bestå av nio
medlemmar, utsedda av presidenten på fyra år, efter vilken tid
de ej omedelbart kunna återväljas. Denna styrelse utser
en verkställande direktör samt minst fem medlemmar i
vardera av fem avdelningar för medicinsk forskning, för
naturvetenskap, för militär forskning, för vetenskaplig
personal och utbildning samt för publikationer och
vetenskapligt samarbete.
Institutionen skall ha rätt att upprätta och underhålla
sådana organ inom USA, som den anser behövliga. Den har
rätt att uppta och utnyttja andra statsorgans tjänster i
den grad dessa kunna fylla de krav som därigenom ställas
på dem.
Institutionen skall uppbyggas i etapper allt efter som
forskningsmöjligheterna växa. I nedanstående budget
anges dels de beräknade kostnaderna för det första året, dels
kostnaderna för det femte året, då institutionen nått sin
fulla utveckling:
| M$ | ||
| 1:a året | 5:e året | |
| medicinsk forskning | 5,0 | 20,0 |
| naturvetenskaperna | 10,0 | 50,0 |
| militär forskning | 10,0 | 20,0 |
| vetenskaplig utbildning | 0,5 | 1,0 |
| administration | 1,0 | 2,5 |
| 33,5 | 122,5 | |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
