Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 12 januari 1946 - Moderna metoder för framställning av bensin, av Bruno Engel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 januari 19A6
33
Moderna metoder
för framställning av bensin
Dr-ingenjör Bruno Engel, Stockholm
För icke mer än 50 år sedan var bensin en
osäljbar avfallsprodukt i de flesta oljeraffinaderier.
Detta förhållande ändrade sig emellertid mycket
snabbt och radikalt i och med den alltmer ökade
motoriseringen. Bensin blev den viktigaste
produkten på oljemarknaden, och många
internationella, både ekonomiska och krigiska
konflikter under de senaste decennierna ha mer eller
mindre förorsakats av bensinen. Sålunda torde
under det första världskriget Rumäniens
ockupation i första hand ha berott på tyskarnas brist på
drivmedel. Under det andra världskriget gällde
detsamma beträffande italienarnas ockupation av
Albanien, japanernas erövring av Nederländska
Indien och tyskarnas ockupation av Rumänien
samt aspirationer på att komma i besittning av
oljekällorna i Kaukasus, Iran och Arabien. Det
andra världskrigets slut torde i viss mån ha
orsakats av de allierades oavbrutna bombardemang
av tyska oljeraffinaderier och anläggningar för
framställning av syntetisk bensin.
Det är emellertid icke endast av betydelse, om
ett land äger eller icke äger råvaror för
tillverkning av bensin. Bensinen skall vara av god
kvalitet, och under krig bör den vara bättre än
motståndarens. Detta gäller bensin som drivmedel
icke endast för fartyg, tanks o.d., utan framför
allt för flygplan. Det påstås exempelvis att
tyskarnas flygoffensiv mot England under hösten
1940 misslyckades på grund av att tyskarna hade
den sämre bensinen med oktantalet 87 mot
engelsmännens flygbensin med oktantalet 100. Detta
medförde att engelska flygplan kunde stiga
snabbare, manövreras bättre och medföra kraftigare
bestyckning än de till antal och sannolikt även
till konstruktion vida överlägsna tyska planen.
Även efter kriget komma fordringarna på
bensinens kvalitet att bli höga. Inom de stora
amerikanska oljebolagen sysselsättas nästan två
miljoner man, varav flera tusen enbart med
vetenskapligt arbete, för att förbättra gamla eller
utarbeta nya metoder för tillverkning av
motorbränsle.
Föredrag i avd. Kemi och Bergsvetenskap den 12 oktober 1945.
DK 662.753.12 : 665.5
Råmaterial för bensinframställning
I USA och andra oljerika länder användes som
råmaterial för framställning av bensin i första
hand mineralolja. I oljefattiga länder spelade före
och under kriget den syntetiska framställningen
genom hydrering av kol enligt Bergius—I G
Far-ben eller genom hydrering av koloxid enligt
Fischer—Tropsch en stor roll, men dessa
metoder torde, åtminstone inom den närmaste
framtiden, bli av mindre intresse. Däremot är det
sannolikt, att de i stora mängder förekommande
tjär-sandfyndigheterna samt bituminösa skiffrarna
komma att bli betydelsefulla råmaterial för
olje-och bensintillverkning. På de olika metoderna för
framställning av bensin ur dessa råmaterial kan
här emellertid icke ingås närmare.
Mineralolja består av ett stort antal olika
kolväten, som i större eller mindre grad äro
förorenade med svavel-, syre- och stundom även
kvävehaltiga föreningar. De i oljan förefintliga
kolvätena, av vilka ca 900 enhetliga föreningar
kunnat isoleras, tillhöra både den alifatiska och
den cykliska ämnesgruppen, och en stor del
utgöres av mer eller mindre med alifatiska kedjor
substituerade aromater, hydroaromater och
naf-tener. Emellertid lämpar sig endast en del av
mineraloljans kolväten som motorbränsle, under det
att andra kolväten förbrinna dåligt och
kvarläm-na fasta eller halvfasta återstoder i motorn. Det
gäller alltså att bearbeta mineraloljorna, så att de
värdefulla kolvätena kunna skiljas från de mindre
värdefulla eller så att de mindre värdefulla på
ett eller annat sätt omvandlas till högvärdiga
motorbränslen.
Fordringar på bensinens kvalitet
Bensinen måste uppfylla många krav. Den måste
koka inom ett noga avgränsat temperaturområde,
så att den vid blandning med luft kan fullständigt
förångas i förgasaren. Kokpunktskurvan måste
ha en bestämd form. Sålunda måste vissa
fraktioner äga en så stor flyktighet att motorn lätt
kan starta även vid låg temperatur utan att
förbränningshastigheten blir för stor under andra
förhållanden. Å andra sidan får ångtrycket icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
