Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 1 juni 1946 - Smältsäkringar för starkströmstekniken, av Ture Hallonborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 juni 1946
545
måste göra rören längre än motsvarande
porslinsrör. Genom gasavgivningen utsättes röret för en
viss materialförlust invändigt, men samtidigt
skyddas det mot nedslag av sot och
metallpartiklar.
Vid sitt framträdande i Amerika döptes
fiber-säkringarna till "expulsion fuses", emedan man
hade föreställningen, att man drev ut ljusbågen
ur röret och därigenom erhöll brytning. Detta
namn har sedan stått sig, trots insikten att de
gashastigheter som över huvud taget är tänkbara
i röret utan att detta spränges ej ensamt kan
förklara släckningen. Denna måste i stället i
huvudsak bero på att det är en starkt turbulent
strömning man erhåller i synnerhet på grund
av gasavgivningen från rörväggarna, som
samtidigt tillför icke joniserad gas.
Den vanligen använda fibern avger i huvudsak
vätgas och koloxid. Gasernas kemiska
sammansättning har dock mindre betydelse. En mängd
andra material med god gasavgivning kan
användas, såsom ebonit, karbamidharts m.fl. Om
materialet ej kan utföras som hållfasta rör, kan
det placeras i form av inklädnad av ett rör av
annat material eller på annat sätt i närheten av
smältmetallen.
Det enkla gasavgivande röret ger fortfarande
osäker brytning vid låga strömmar. Strävandena
att förbättra blåssäkringarna av typen "expulsion
fuses" har därför i stor utsträckning avsett att
söka eliminera denna svaghet.
Då det var i Amerika som blåssäkringarna fick
sin största marknad, har där även nedlagts det
mest betydande arbetet på att finna bästa
möjliga material för gasavgivningen. Det
verksammaste man lyckats finna är borsyra. Borsyran
avger under inverkan av ljusbågen sitt
kristallvatten och den släckande gasen utgöres därför av
praktiskt taget ren vattenånga. Detta medför den
väsentliga fördelen, att den ur röret
utströmmande gasen vid sin expansion kondenseras till vä-
sentlig grad. Den eldkvast, som erhålles ur
öppningen, blir härigenom väsentligt mindre och
ofarligare för omgivningen än vid en rör- eller
blåssäkring med icke kondenserbar gas. Borsyran
har nackdelen att icke kunna utföras i form av
hållfasta rör, utan man får nöja sig med att
anbringa den i form av pressade block eller pulver.
Fig. 9 visar en blåssäkring med borsyra i
pulverform innesluten i en smältpropp anbragt i
säkringsrörets ena ände. Brytstället ligger inuti
borsyran och har mekanisk särskiljning medelst
fjäder. Synpunkten att erhålla bekväm
omladd-ning på monteringsplatsen är väl tillgodosedd.
Smältproppen innehåller såväl smältmetall som
släckmedel och den kan lätt utbytas efter
av-skruvning av övre ändlocket.
Omladdningsför-farandet är sålunda likartat det som användes
vid vanliga proppsäkringar av diazedtyp.
Vätskesäkringar
Med tanke på den allmänna användningen av
oljebrytare, var det naturligt, att man redan tidigt
sökte använda sig av olja även i säkringar. Fig.
10 visar t.v. en dylik äldre typ av oljesäkring.
Smälttråden är helt kort och fjäderbelastad. Man
erhåller säker brytning inom hela området. Vid
alla säkringar med kort smälttråd och mekanisk
särskiljning av brytstället har givetvis
smältme-tallens förgasning som inledning till brytförloppet
mycket underordnad betydelse. Säkringen är i det
väsentliga en brytare i miniatyr. Man förstår
redan därav att brytförmågan hos en dylik
oljesäkring måste vara blygsam, då man jämför med
det ofantligt mycket större uppbådet av material
i en oljebrytare. Om man har möjlighet att lägga
ned hela säkringen under olja, såsom antytts i
mittfiguren, kan dock en icke föraktlig höjning
av brytförmågan erhållas.
Man fann snart, att avsevärt ökad brytförmåga
kunde uppnås genom användning av andra
vätskor än olja. Den vanligaste vätskan blev
Fig. 9. Bldssäkring med borsyra
innesluten i smältpropp som släckmedel.
Fig. 10. Några typer
av vätskesäkringar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
