Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 29 juni 1946 - Det svenska elektronmikroskopet, av Arne Bergqvist - Engelska och amerikanska mätinstrument
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2.9 juni 1946
Fig. 15. Elektrondiffraktionsbild av koksalt.
eller liknande material och av detta skär man
sedan tunna kilformade spånor, vars tunaste del
blir användbar som preparat för
elektronmikroskopet. Fig. 13 är ett preparat av skelettmuskel
från marsvin framställt på detta sätt av doktor
Sjöstrand3.
Fig. 14 visar ett exempel på avbildning av en
metallyta. En etsad aluminiumyta har oxiderats
elektrolytiskt så att en mycket tunn oxidhinna
bildats. Metallen har lösts med saltsyra så att
endast oxidhinnan återstod. Hinnan är
tillräckligt tunn för att användas som preparat i
mikroskopet och återger de finaste detaljer i den
etsade ytans utseende.
Mikroskopets användbarhet förhöjes ytterligare
genom att det även kan användas för
elek-trondiffraktionsupptagningar. Omedelbart - efter
projektionslinsen har en särskild objekthållare
anbringats för detta ändamål. Med en
omkopplare kopplas elektronlinsernas
magnetise-ringsström om, så att endast en mycket fin
elektronstråle passerar mikroskopet och denna
objekthållare. Utan objekt i mikroskopet har man
således på fluorescensskärmen en starkt lysande
punkt. Med ett tunt objekt av kristallinisk natur i
hållaren får man i stället en
elektronböjnings-bild, vars utseende är beroende av objektets inre
natur. Dessa bilder, som äro värdefulla för
undersökning av objektets karakteristiska
egenskaper, exempelvis gitteravstånd, kunna även
erhållas med röntgenstrålning, men användandet
av elektronstrålning ställer sig bekvämare och
har bl. a. den fördelen att upptagningstiden är
väsentligt kortare. Fig. 15 visar en sådan
elek-trondiffraktionsupptagning av koksalt. Samtliga
här nämnda upptagningar äro gjorda vid
Forskningsinstitutet för Fysik i Stockholm.
655
Litteratur
1. Abbé, E: Die optischen Ililfsmittel der Mikroskopie.
Braunschweig, 1878 s. 411.
2. Ingelman, B & Siegbahn, K: An Electron-Microscopic Study of
Dextran Molecules. Ark. Kemi, Mineralogi, Geologi 18 B (1944) h. 1.
3. Sjöstrand, F: Eine neue Methode zur Herstellung sehr dünner
Objektschnitte für die elektronenmikroskopische Untersuchurig von
Geweben . . . Ark. Zoologi 35 A (1943) nr 5.
Engelska och amerikanska
mätinstrument
Jag har under våren 1946 hållit en serie föredrag
beträffande engelska och amerikanska instrument, i vilka
redovisats några iakttagelser från en resa till England och
Amerika, som jag företagit på uppdrag av
Ingeniörsveten-skapsakademien under tiden 21 april 1945—24 januari
1946. Dessa föredrag är samlade till en bok, som
beräknas utkomma i juni 1946*. Här vill jag ge en kort
sammanfattning av dessa föredrag och hänvisar den, som är
intresserad av fullständigare upplysningar, till
ovannämnda bok och till IVA:s katalogbibliotek.
Under de senaste åren har i England och i synnerhet i
Amerika skett en enorm utveckling av instrument- och
mättekniken, en utveckling som på vissa områden varit
epokgörande. Kriget och krigsproduktionen har säkerligen
drivit på denna utveckling liksom tekniken i allmänhet,
såväl beträffande nykonstruktioner som beträffande
industriell tillämpning av tidigare kända metoder och
instrument.
De statliga beställningarna för krigsändamål har ofta
lagts ut på ett stort antal leverantörer. För att en homogen
produkt ändå skulle erhållas, har analys- och
kontrollmetoderna måst dels utvecklas, dels införas i ökad
utsträckning.
Den ökning av verkstadsindustrins produktionsförmåga,
som varit en förutsättning för krigsproduktionen, har
nödvändiggjort en ökad utnyttning av tillgängliga
verktygsmaskiner genom ökning av skärhastigheter etc. Detta har
lett till studier av vibrationer i verktygsmaskiner och
verktyg, som krävt speciella mätmetoder.
över huvud taget har den mekaniska mättekniken tagits
i hög grad i anspråk för olika vibrations- och
spänningsundersökningar. Särskilt inom flygindustrin, där ett
betydande forsknings- och utvecklingsarbete utförts, har
sådana problem varit betydelsefulla men även på andra
områden, skeppsbyggnad, stridsvagnsfabrikation etc., har
behovet av en mekanisk mätteknik varit kännbart.
Dessbättre har metoder och instrument framkommit, som
möjliggjort sådana mätningar och öppnat nya möjligheter för
den mekaniska mättekniken.
De områden av mättekniken, där den mest iögonfallande
utvecklingen skett, är kanske den mekaniska mättekniken
och den kemiska analysmetodiken.
Inom den förra har motstånds-töjningsgivare medfört
en revolutionerande ökning av mätmöjligheterna. Sålunda
har man med hjälp av dessa lyckats studera svängningar
och spänningar i flygplanspropellrar, vingar, roder etc.
under flykt, vilket tidigare icke varit möjligt. Även på
andra problem har dessa instrument visat sig särdeles
användbara. Det förefaller dock, som om deras kanske
allra största betydelse skulle ha varit, att de med dem
uppnådda resultaten visat betydelsen av mekaniska
mätningar och sålunda stimulerat den mekaniska mättekniken
över huvud. För registrering av mekaniska svängningar av
låg frekvens finns i Amerika slingoscillografer, som läm-
* Berg, O: Engelska och amerikanska mätinstrument. IVA,
Stockholm 1946. 115 s., 300 fig. 15 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
