- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 76. 1946 /
907

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 21 september 1946 - Teknisk och estetisk formgivning av fartyg, av Gösta Kaudern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14 september 1946

907

Fig. 30. Den aktra masten skall luta mer än den förliga
för att åskådaren skall få intrycket, att de ha samma lutning.

estetiskt fulländade fartyg. Det är därför
sannolikt, att utvecklingen inom skeppsbyggeriet
kommer att gå mot utrustningsdetaljernas,
ventilatorernas, masternas och skorstenarnas
förkrympning och sammansmältning. Tydliga tecken på
en sådan utveckling kan redan nu skönjas.

Anledningen till att exempelvis masterna fått en
utformning, som man knappast ser på andra håll,
är givetvis de speciella fordringar, som uppställer
sig ombord på ett fartyg. I stället för fackverk
användes ett runt stålrör stagat av vajer; minsta
möjliga vikt och luftmotstånd men förmåga att
motstå de stora påkänningarna vid fartygets
rullning, ävensom last i bommarna har givit upphov
till denna speciella konstruktionsprincip, som
stått sig sedan hedenhös (fig. 29). Helt fribärande
master har stundom försökts, men de ger
knappast något estetiskt tillskott. Kranar i stället för

Fig. 32. Skorstenen är numera en symbol för fart och
kraft på sjön.

master och bommar förekommer också, och
kanske har de framtiden för sig i många fall.

Det har fastslagits, att utrustningen på ett
modernt fartyg ej är något förskönande, men den är
ej heller något som utan vidare kan opereras
bort. Hur bör den då vara beskaffad, för att se
så tilltalande ut som möjligt? Harmoni med
fartyget i övrigt bör eftersträvas och detta innebär
exempelvis, att höjden på masterna bör vara
förhållandevis mindre, ju snabbare båten är. Höga
spiror på en jagare ser misslyckat ut. Om
tyngdpunkten ligger rätt, skall den aktra masten vara
lägre än den förliga. Lutningen bör harmoniera
med övriga vertikala linjer, och högre fart kan
sägas svara mot större lutning. Eftersom
masterna fjärmar sig från åskådaren, och man på havet
ej har några jämförande linjer måste masterna
liksom andra stående linjer luta ifrån varandra;

Fig. 31. Luftintagen brukar numera inbyggas på ett eller
annat sätt i motsats till utförandet på denna bild.

Fig. 33. På detta fartyg är skorstenen en attrapp, placerad
ovanpå en salong med stora fönster, så att man kan se
rakt igenom skorstenssockeln.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:31:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1946/0919.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free