Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 2 november 1946 - Skörde- och tröskteknik, av Thorsten Ericsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 november 1946
1109
Skörde- och tröskteknik
Direktör Thorsten Ericsson, Eskilstuna
Ämnet skörde- och tröskteknik förefaller
måhända både vardagligt och elementärt, och man
tror nog knappast, att detta ämne kan rymma
några djupare tekniska eller vetenskapliga
funderingar. När man börjar forska i förhållandena,
finner man dock ganska snart, att problemet är
både omfattande och betydelsefullt. Av denna
orsak finns det ingen möjlighet att här behandla
frågan tillnärmelsevis fullständigt, utan det måste
bli en kortfattad översikt över de problem, som
föreligga, och speciellt att påvisa
nödvändigheten av, att tekniken på detta område måste göra
snabba insteg för att därmed rädda en situation,
som speciellt med dagens brist på arbetskraft är
mycket allvarlig.
Skördens bärgning
bör ytterligare betryggas och rationaliseras
Med tanke på det stora värde den svenska
skörden representerar, är det givetvis av
utomordentligt stor vikt, att bärgningen sker på ett ur
kvalitetssynpunkt betryggande sätt. Generellt
utstakade metoder, som under alla förhållanden ge en
sådan betryggande bärgning, kunna knappast
anvisas, ty det är ju många nyckfulla och
svår-bedömliga faktorer, som spela in. Man har
visserligen ägnat denna fråga stor uppmärksamhet,
icke minst i Sverige, men säkerligen återstår
mycket, innan man når en högre grad av
tillfredsställande trygghet.
Detta gäller givetvis i första hand
stråsädesskörden, som ju är den dominerande andelen av
den svenska skörden och därtill utomordentligt
känslig för de oberäkneliga faktorer, som kunna
uppstå under bärgningen, men det gäller givetvis
även den betydelsefulla höskörden.
När man experimenterar och utforskar nya och
mera betryggande metoder för skördens bärgning,
är det nödvändigt att samtidigt beakta företeelsen
av de ständigt ökade svårigheterna beträffande
arbetskraft till jordbruket. Först när nya
bärgnings-och skördemetoder jämväl innebära en
arbetsbesparande metodik, äro de särskilt betydelsefulla.
Ingen av våra näringsgrenar är så säsongbetonad
som jordbruket, och det är nödvändigt att söka
metoder och anordningar, som så vitt möjligt
skära av de stora belastningstopparna och mera
Föredrag vid 3:e Nordiska Ingenjörsmötet den 27 maj 1946.
DK 631.55/.561
631.35/.361
utjämna behovet av arbetskraft. Härmed är man
inne på det betydelsefulla problemet: jordbrukets
mekanisering. Detta måtte nödvändigtvis
genomföras, om icke effekten av jordens brukande eller
intresset för jordbruksnäringen skall äventyras.
Jag vill då först något beröra de arbetstempon,
varmed skörd och bärgning börja, detta speciellt
därför att de så klart visa nödvändigheten av en
mera tillämpad mekanisering.
Jordbrukets arbetsbehov visar två påtagliga
toppar, som nödvändigtvis måste nedskäras. Detta
avser höskörden samt speciellt sädesskörden med
påföljande tröskning. Även vårbruket kan vara
påfrestande, men tidsbegränsningen är dock inte så
knapp vid sådd som vid bärgning, och de klimatiska
förhållandenas nyckfullhet är icke så besvärande
med den goda maskinutrustning, som nu står till
buds. Den gamla metoden för höskörden — jag
skulle vilja benämna den volmningsmetoden —
är intressant, så till vida att den på sina håll varit
föremål för mekanisering av mera speciell art.
Metoden innebär ju i all sin enkelhet först själva
slåttermomentet, ursprungligen med handredskap
och sedermera med slåttermaskin. Efter slåttern
vändes höet och — vid ett något längre
framskridet torkningsstadium — volmas. Volmningen är
ju knappast ett led i torkningen utan snarare
en förvaringsåtgärd, speciellt under natten. Vid
ogynnsamt väder få volmarna som bekant ligga
stilla för att vid första dag med sol och blåst ånyo
bredas ut. Detta förfaringssätt måste upprepas,
för att betryggande torrhetsgrad skall uppnås.
Jag har velat göra denna elementära
beskrivning av slåttermetoden i fråga för att därmed
peka på de stora risker, som denna metod
innebär. Trots detta har den som tidigare sagts, men
närmast utomlands, varit föremål för en långt
driven mekanisering, men resultatet har knappast
blivit tillfredsställande.
Den mekaniserade bärgningsmetodens olika moment
Den mekaniserade metoden innebär:
slåtter, givetvis med slåttermaskin,
höet får ligga på slag något dygn för torkning,
strängläggning med för ändamålet speciellt
konstruerad maskin,
någon tids vila i strängen,
buntmaskin, som föres fram i strängens
längdriktning och buntar höet till transportbuntar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
