Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 52. 28 december 1946 - Malmö stads vattenverk i Vomb, av Alfred Jerdén - Svenska Flottledsförbundets Årsbok 20, av Algot Nordström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 december 1946
1365
Fig. 8. Provgrävning i flytjord.
och hälften vatten. För att minska
tryckändringarna framför regleringsventilen i Bulltofta är
avsett att även i denna ändpunkt insätta en
luftklocka av samma storlek.
Tryckledningen till staden korsar fyra
vattendrag med ett största nederbördsområde av upp
till 300 km2, två järnvägar och sjutton allmänna
landsvägar. Vid de båda största åkorsningarna
är avsett att förlägga ledningen i broar av betong.
Under järnvägarna förlägges den i gångbar tunnel.
Ledningen förlägges normalt med 1,3—1,4 m
jordbetäckning. På vissa sträckor står
grundvattenytan så högt och jordlagren äro av sådan
art, att det skulle uppstå stora svårigheter och
kostnader att förlägga ledningen på normalt djup
(fig. 8). I stället kommer ledningens undre kant
på dylika sträckor att förläggas endast ca 0,7 m
under markytan och ledningen övertäckas med
vall, som lämnar 1,2 m jordbetäckning.
Det planeras ytterligare en ledning på 10 m
avstånd och för framtida anslutning till denna
ordnas med ca 2 km mellanrum avgreningar för
anslutning. På 30 höjdpunkter sättas
luftutsläpp-ningsventiler och på varje lågpunkt ordnas
möjlighet till länsning genom pumpning. På fem
ställen ordnas avtappning. För att icke riskera
att vattnet förorenas genom luftventiler och
avtappningar, uppdras de förra över markytan.
Av-tappningarna förses med vattenlås och med
utloppen över högsta vattenytan i resp. vattendrag.
Vid varje rörbrunn insättes vattenmätare av
woltmanntyp och vattenmängden registreras i
det centrala pumpverket, varifrån rörbrunnarnas
pumpmotorer manövreras. Vattenmätare av
ven-turityp insättas vid Vomb och Bulltofta. Likaså
insättas vattenmätare på ledningarna till Lund
och Malmö, där ledningen till Lund avgrenar.
På grund av gällande lagstiftning har ansökan
gjorts hos Vattendomstolen om rätt att anlägga
grundvattentäkt, att ta vatten från Vombsjön för
infiltration och reglera sjön samt att utföra
ledningen till staden utan att förvärva marken.
Samtliga dessa framställningar äro ännu icke
slutbehandlade i alla instanser men hinder har
ej uppstått för arbetets bedrivande.
Anläggningen beräknas kunna tas i bruk under
år 1948. Ökningen i vattenförbrukningen i Malmö
under åren 1939—1948 beräknas uppgå till 30 %
och denna vattenmängd torde kunna erhållas
genom borrbrunnar i kalkberget intill 200 m djup
samt från befintliga kalkbrott.
Borrhålen i kalkberget ha givits 245—150 mm
diameter och kunna vid 10—20 m sänkning av
grundvattenytan vid sprickfyllt berg ge ca 10 1/s.
Från kalkbrottet i Limhamn, som upptar en yta
av ca 50 ha och vars botten ligger 30 m under
v.y. i Öresund, kan för vattenverkets behov
erhållas 15—20 1/s. Detta vatten, som samlas i en
öppen damm inom kalkbrottets lägsta del, får
passera snabbfilter samt behandlas med klor och
ammoniak.
Kostnaderna för undersökningar och
anläggningar exkl. egendomarna i Vomb beräknas
uppgå till 12,8 Mkr. Detta motsvarar vid 3 % ränta
och en avskrivningstid av 30 år en årlig kostnad
av 650 000 kr. Vid en medelkapacitet av 10 milj.
m3 per år motsvarar detta 6,5 öre/m3 vatten.
Svenska Flottledsförbundets Årsbok 20, redigerad av
Richard Smedberg, Stockholm 1946. 98 s., 63 fig. 13 kr.
Innehållet avspeglar utvecklingen inom
flottledsbyggan-dets och flottningens teknik. Flottningens män har
tydligen icke slagit sig till ro efter de stora framgångar, som
vunnits, särskilt under de senaste två decennierna, utan
arbetar ihärdigt på ytterligare förbättringar. Detta arbete
skulle kanske kunna benämnas med det så moderna men
anspråksfulla ordet forskning. Till en sådan nivå torde
det i varje fall kunna höja sig i det vattenlaboratorium,
som nu blivit anlagt i Sikfors av Luleåförvaltningens och
Piteälvs flottleder. Flottningschef Gunnar Esseen lämnar
härom ett instruktivt meddelande. Ett närmare studium
av de problem, vilka uppstår vid timrets gång, kan
emellertid icke ske utan karta över vattendraget. Och det måste
vara en karta med utpräglade detaljer över
flottledsbygg-naderna och flodbäddens egenart. Civilingenjör Per Olof
Fagerholms artikel "Fotogrammetrisk kartläggning av
flottleder" ger måhända anvisning om en metod, som med
flygmaskinens hjälp skall sätta dessa kartor i
flottleds-förvaltningarnas händer.
Huvudintresset i denna årsbok samlar sig dock icke om
tekniska utan om organisatoriska frågor. Nära en
fjärdedel av bokens innehåll behandlar Skogsstyrelsens
utredning med förslag till ändrade grunder för
flottningslag-stiftningen. Kritiken är ganska temperamentsfull. Går
förslaget igenom i sin angivna form, betyder det, att
flottledernas hittillsvarande ledare berövas bestämmanderätten.
Flott-ningsstyrelsernas inlagor genomandas också av en
harmfull fråga, varför man skall fockas när man skött sig bra.
Årsboken innehåller även ett stycke historia. Veteranen
Oskar Näslund ger i en artikel "Glimtar ur mitt liv som
timmerflottare" några livfulla bilder från finska flottleder
åren 1906—1907. Även konsten företrädes, överstelöjtnant
Petrus Silfverbrands "Flottningsmotiv i konsten"
innehåller reproduktioner av mycket, som målats eller skulpterats
av flottningens arbetare i dramatiska situationer.
Uppsatsen är också en handledning i förståelsen av konst och
levnadsvisdom — den utmynnar i en klimax.
Det kan icke fördöljas, att årsbokens hela innehåll
avtecknar sig mot bakgrunden av dess första uppsats, "Fin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
