Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 11 januari 1947 - Kemiska och tekniska data om penicillin, av Hans Berlin, Bertil Sjögren och Håkan Winberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
TEKNISK TIDSKRIFT
Vid extraktion av penicillin med organiska
lösningsmedel begagnar man sig av följande
förhållande. Om en vattenlösning av ett penicillinsalt
surgöres, erhåller man penicillinet i form av fri
syra. I denna form kan det lätt extraheras med
ett flertal med vatten ej biandbara organiska
lösningsmedel, t.ex. amylacetat eller kloroform
Från det organiska lösningsmedlet överföres
penicillinet på nytt till vattenfas genom utskakning
ined en svagt alkalisk buffertlösning,
innehållande kalcium- eller natriumjoner, beroende på 0111
man vill ha kalcium- eller natriumsaltet. I
industriell drift utför man vanligen ett par sådana
överföringar över organiska lösningsmedel, vilka
då i allmänhet äro av olika slag. Genom successiv
minskning av vätskevolymerna uppnår man
förutom rening även en stark koncentrering (flera
hundra gånger). Extraktionerna kunna ske i
blandningsapparater med omrörning och
kontinuerlig tillförsel av komponenterna. Den från
apparaterna avgående emulsionen tappas direkt i
separatorer, i vilka vattenfasen och det organiska
lösningsmedlet snabbt separeras. På senaste tid ha
förbättrade extraktorer framkommit, vilka arbeta
kontinuerligt enligt motströmsprincipen och även
separera vätskefaserna.
Rening med hjälp av organiska lösningsmedel
är alltid förbunden med aktivitetsförlust. Detta
sammanhänger bl.a. med att penicillinet är
synnerligen instabilt i sur lösning. För att motverka
inaktivering arbetar man mycket snabbt och med
nedkylda lösningar. Förlusterna vid reningen
bruka uppgå till 30—60 %.
Penicillinet är instabilt i vattenlösning och kan
därför ej föras i handeln i denna form.
Handelsvaran består, om man undantar speciella
farma-ceutiska beredningar, av sterilt torrpulver av
natrium- eller kalciumpenicillin. Torrpulvret
framställes genom frystorkning, en metod som
tidigare haft ganska begränsad användning. Vid
denna fas av tillverkningen sterilfiltreras
penicillinlösningen först genom bakterietätt filter och
fylles därefter på de flaskor, i vilka penicillinet skall
distribueras. Flaskorna nedfrysas till ca —40°,
varefter de insättas i vakuumtorkskåp, där de
med hjälp av diffusionspumpar utsättas för
högvakuum (ca 0,01 mm Hg). Vattnet sublimerar
härvid från de frusna lösningarna och avskiljes
antingen i djupkylda kondensorer med
kontinuerlig isavskrapning eller i behållare med
vatten-absorberande medel. Sedan penicillinextrakten
intorkats till mindre än 1 % fukt, tas flaskorna ut
ur skåpen och tillslutas med sterila,
genomstick-bara gummiproppar. Slutligen förseglas flaskorna
med aluminiumkapsyler, etiketteras, inspekteras
och förpackas.
För att säkerställa den färdiga produktens
sterilitet äro särskilda försiktighetsmått vidtagna i
de lokaler, där penicillinet handhas från och
med sterilfiltreringen till och med tillslutningen
av de frystorkade flaskorna. Luften i dessa rum
är sålunda noggrant renad och av låg
fuktighetshalt, varjämte bakteriehalten är nedbringad till
ett minimum med hjälp av ultravioletta
steriliseringslampor. Vidare är det sörjt för minutiös
hygien hos den arbetande personalen inom denna
fabriksavdelning.
Det färdiga penicillinet underkastas en ingående
prövning enligt fastställda normer, innan det
sändes ut i handeln. Toxiciteten bestämmes genom
injektioner på möss. Frånvaron av pyrogena
(feberframkallande) substanser kontrolleras
genom injektioner på kaniner. Vidare kontrolleras,
att substansen är steril och att förpackningarna
hålla uppgiven mängd penicillin.
Slutproduktens halt av penicillin ligger i regel
mellan 40 och 75 %. Färgen är, beroende på
renheten, ljusgul till brunaktig. Preparatet skall
lagras svalt och har då en garanterad
hållbarhetstid av l11,2 år. Rent penicillin är vitt och i torr form
mycket hållbart även vid rumstemperatur. Man
försöker därför framställa allt renare
handelsprodukter.
Penicillinets konstitution
Jämsides med utvecklingen av den mikrobiella
produktionsmetoden ha intensiva forskningar
över penicillinets struktur bedrivits. Det har
säkerligen aldrig tidigare inträffat, att ett ämne
inom så kort tidrymd blivit föremål för så
ingående kemiska undersökningar. I England
bildades 1942 General Penicillin Committee, som fick
till uppgift att åstadkomma en industriell
produktion av penicillin. När svårigheterna att
framställa penicillin i stor skala blevo allt tydligare
och arbetet på uppklarandet av penicillinets
struktur fortskred, blev även frågan om en syntes
allt mera brännande. Då bildade Medical
Research Council en organisation med namnet
Penicillin Synthesis Committee. Denna omfattade
flertalet av Englands främsta kemister såväl inom
den akademiska världen som inom industrin. Det
etablerades sedan ett ingående samarbete mellan
de engelska organisationerna och Committee ön
Medical Research i Washington, en organisation,
som, underställd Office of Scientific Research and
Development, hade hand om penicillinforskningen
i Förenta Staterna. Arbetet på uppklarandet av
penicillinets struktur bedrevs sedan med största
intensitet och med utomordentliga resurser.
Forskningsresultaten betraktades som viktiga
krigshemligheter och omgåvos med den största sekretess.
I december 1945 publicerades i Nature och
Science likartade sammanfattande meddelanden
över vad som vid slutet av 1944 var känt om
penicillinets kemi. Uppsatserna innehålla bl.a.
penicillinets formel och äro märkliga även ur den
synpunkten, att inga enskilda vetenskapsmän
anges som författare. I stället uppräknas de
talrika institutioner i England och Förenta Sta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
