Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 25 januari 1947 - Föreningar - Svenska Teknologföreningen. STF:s styrelse - Svenska Elektroingenjörsföreningen, av Kl - Skånska Ingenjörsklubben, av T Nd - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
TEKNISK TIDSKRIFT
Föreningar
Svenska Teknologföreningen
STF:s Styrelse beslöt vid sitt
sammanträde den 12 december 194C att öka
årsbidra-get till Sveriges Standardiseringskommission
från 500 till 1 000 kronor per ledamot. Till
föreningens representant vid Svenska
Uppfinnareföreningens 60-årsjubileum utsågs
civilingenjör Nils Bergling och till representant
vid Institution ol’ Mechanical Engineers’
100-årsjubileum civilingenjör Harald Almqvist.
Till Sakkunnignämnden i Trafik- och bilmål
beviljades ett bidrag av 400 kronor per är,
och till representanter i nämnden utsågs
byråchef R Kolm och tekn. dr Nils Gustafson.
Till ämne för årsmötet 1947 den 16—17 maj
har valts "Ingenjören och samhället". Första
dagens afton reserveras för teaterbesök, och
andra dagens kväll anordnas middag med dans
på Grand Ilötel Royal. Höstmötet 1947 avses
bli förlagt till Hälsingborg och Köpenhamn.
Föreningen har såsom gåva från arkitekt
Rudolf S Enbloms sterbhus mottagit fem
preferensaktier i Svenska Teknologföreningens
Fastighets AB.
Svenska Elektroingen jörsförening-
en sammanträdde den 6 december 1946 under
ordförandeskap av direktör II
Alexanders-son. Nya medlemmar blev civilingenjörerna
P Ilernqvist, S-G Ilällbom, A E:son Jons, E
Levander, B Nordström och II Tillberg samt
ingenjörerna T E Möller och II Ilusfeldt.
Därefter talade professorn vid
Konjunkturinstitutet Erik F Lundberg över ämnet
"Möjligheterna för en konjunkturprognos i
nuvarande låge". Tal. påpekade inledningsvis, att
nationalekonomin till skillnad mot tekniken
har att räkna med den irrationella faktor,
som det mänskliga psyket utgör. Detta gör
att denna vetenskap blir svårare att tillämpa
Man kan icke i förväg beräkna hur
människorna kommer att reagera inför olika
företeelser på nationalekonomins område. En
följd härav är att man nästan alltid efteråt
kan tillfredsställande förklara uppträdande
företeelser som exempelvis depression,
inflation o.d. men mycket sällan kan med hopp
om stor träffsäkerhet förutsäga dessa
företeelser. Tal. trodde icke, i motsats till en hel
del andra nationalekonomer, på en
amerikansk depression under 1947, men om en
sådan ändock inträffade, förklarade han sig
dock kunna fullt tillfredsställande förklara
varför så skedde.
Inom nationalekonomin skiljer man på två
huvudteorier, den exogena, som förklarar
inträffande förändringar genom hänvisning till
utanför det ekonomiska systemet stående
företeelser såsom skördeutfall, naturfenomen
av olika slag, och den endogena, där
förändringarna har monetära orsaksgrunder.
Exempel på den senare är vad som sker vid
en högkonjunktur med successivt ökad
volym i fråga om produktion och omsättning,
där sedelomloppet ökar och så småningom en
instabilitet inträder. För närvarande är vi
enligt tal. på väg in i en
lagerökningskonjunk-tur, vad amerikanarna kallar en "restocking
boom". Priserna stiger, och man håller då
på de alltmer ökande lagren i förhoppning
att de skall stiga ännu mer i värde. Till slut
börjar några tvivla på att något ytterligare
står att vinna och blir rädda att ligga med
för stora lager, när konjunkturen
oundvikligen en gång kommer att vända. De börjar
sälja och har snart lavinen i gång.
Tal. visade, hur man kunde minska
efterfrågan och därmed produktionen av
konsumtionsvaror under en högkonjunktur genom
att minska investeringarna. En depression
skulle man teoretiskt kunna motverka på
motsvarande sätt genom att öka investeringarna,
varigenom köpkraften ocli därigenom
produktionen av konsumtionsvaror komme att öka.
Investeringsbehovet är derivatan av
konsumtionen. Detta kan medföra stora
omkastningar i investeringarna även vid mindre
våldsamma förändringar i den senare, vilket
förhållande är av stor betydelse.
Tal. påpekade, att många tror och hoppas
på en amerikansk depression nästa år.
Tecknen härpå skulle bygga på iakttagelsen, att
konsumtionsutgifterna visat sig följa en
sådan lag att de ökar rätlinjigt med
inkomsterna, och den omständigheten att den del
av konsumtionen, som hänför sig till icke
varaktiga varor, såsom livsmedel och
kläder just nu är abnormt hög, medan
konsumtionen av varaktiga varor, såsom bilar,
radioapparater m.m. är abnormt låg. Om
amerikanarna själva tror att ett återförande
under nästa år av den förstnämnda
konsumtionen till ett normalt värde är ett
tecken på depression, undviker man att köpa
varaktiga konsumtionsvaror, vilket skulle
medföra att denna del av konsumtionen bleve
låg, varigenom summakonsumtionen bleve
abnormt låg. Detta i sin tur befordrar
depressionen. Själv trodde tal. i stället på
en annan utveckling. Amerika har stora
behov av olika slag av konsumtionsvaror, vilket
till att börja med t.o.m. befordrar viss
inflation. Detta leder så småningom in i en
lagerökningskonjunktur och därefter till
depression, men så snart som nästa år torde
den ej inträffa.
Förklaringen till att man i Sverige i viss
mån skulle vilja önska en amerikansk
depression är den, att detta skulle kunna vara
nyttigt för våra nu hastigt
sammansmältande valutareserver, därigenom att vi då
skulle kunna till billigare priser än hittills
importera en del varor som vi lider brist på.
Diskussionen blev livlig. Först i raden av
talare uppträdde kommerserådet Enström
och framhöll i ett längre anförande att
konjunkturväxlingarna kunde statistiskt
förklaras. Ilan ansåg det dock alltid vara
vanskligt att göra korttidsprognoser, beroende på
att samhället sammansättes av ett stort
antal stridiga viljor, som är oberäkneliga. I
diskussionen yttrade sig bl.a. hrr Liljeblad,
Lamm, Rydbeck och Sten Velander.
Därunder gjorde Lamm intressanta jämförelser
mellan självsvängningsfenomenen inom tekniken
och konjunkturvariationerna inom
nationalekonomin, medan Rydbeck särskilt förhörde
sig om vilken betydelse man numera
tillmätte räntan som konjunkturreglerande
instrument. Såväl supén som kaffet, som
följde på föredraget, dominerades av fortsatt
diskussion av ämnet. Föredragshållaren var
hela kvällen fullt sysselsatt med att svara
vetgiriga frågeställare. Endast
ceremonimästaren lyckades i sin med sedvanlig bravur
framförda kritik av föredraget ställa sådana
frågor, att svar uteblev. Kl
Skånska Ingeniörsklubben
sammanträdde den 11 oktober 1946 på Hotell Savoy.
Representanter från K. Luftfartsstyrelsen,
AB Aerotransport och Skånska Flygflottiljen
hade inbjudits till sammanträdet, som på
programmet upptog ett föredrag av byråchef
F Adilz betitlat "Storflygplatser i Sverige".
Tal. inledde sitt anförande med att påpeka,
att kriget framtvingat nya flygplanstyper av
betydlig storlek och ökad hastighet etc. Han
berörde särskilt den nu i Atlanttrafiken mest
använda Skymastern och den kommande
Stratocruisern. Omkostnaderna för en Stra-
tocruiser var ungefär 2 250 kr. per
flygtimme. Tal. sade vidare, att man nu kan starta
och flyga i nästan hur dåligt väder som
helst, medan landningar i dimma ännu var
ett olöst problem.
Vad flygfälten beträffar visade han skisser,
hur ett sådant fält numera bör byggas. Man
hade delvis gått ifrån regeln att behöva
landa och starta i motvind. Materialet är ej
så känsligt för sidvind som förut.
Landningsstråken borde vara 300 m breda och själva
cementbanan högst 90 m bred. Tre banor
kunde man klara sig med, en huvudbana på
1 800 ni längd och två kortare på
exempelvis 1 500 m, lagda så att de bildade en
liksidig triangel. Ett flygfälts idealavständ till
en stad, som ligger på samma höjdnivå, vore
1—5 km.
Ilar vi dä behov av ett storflygfält? Pä
frågan gav tal. ett obetingat jakande svar.
Visserligen kan kanske Bromma med vissa
utvidgningar ta ned en Stratocruiser, men
Torslanda är för litet för att inte tala om
Bulltofta, där DC 3 är den största
flygplanstyp, som kan landa och starta. Danskarna
och norrmännen ligger före oss genom att
ockupationsmakten där utvidgat ett par
flygfält. Danmark har Kastrup och Aalborg och
i Norge fanns Gardemoe utanför Oslo och
Sola vid Stavanger.
I Skåne har man två alternativ, sedan
Eslöv-projektet eliminerats, nämligen
Trolleberg och Klagshamn. Åhörarna fick på en
karta se, hur dessa flygfält var planerade
med vardera fyra stråk; tre räckte nog,
ansåg emellertid tal. Så påpekade han de båda
platsernas förtjänster var för sig och
relaterade Länsstyrelsens och Aerotransports
motivering för ett tillstyrkande av Trolleberg.
Efter föredragets slut blev det diskussion,
varvid hrr Tham, Hentz, Fredén och
Wint-zell ställde några frågor till
föredragshållaren. Till sist följde supé. T Nd
Sammanträden
Svenska Teknologföreningen
Väg- oeh Vattenbyggnadskonst
sammanträder onsdagen den 29 januari 1947
(dagen!) kl. 19.30. 1. Föreningsärenden. — 2.
"Aktuella rationaliseringsfrågor inom
husbyggnadsfacket", inledningsanförande av
arkitekt Sven Wallander. Diskussion; inlägg
ha utlovats av civilingenjör David
österberg och tekn. dr Sven Olof Asplund. —
Supé och samkväm.
Svenska Arkitektföreningen och Stockholms
Byggnadsförening inbjudes.
Grafisk Teknik sammanträder
måndagen den 3 februari 1947 kl. 19.30. 1.
Föreningsärenden. — 2. Dagens eko. — 3.
"Intryck från den grafiska branschen vid en
amerikaresa", föredrag av civilingenjör Paul
Strandberg. — Supé och samkväm.
Skeppsbyggnadskonst och
Flygteknik sammanträder tidsdagen den 4 februari
1947 (dagen!) kl. 19.30. 1. Föreningsärenden.
— 2. "Sjöbärgning", anförande av
marindirektör A Lindén. ■— "Bärgning av den
tyska ubåten 3503", föredrag av
mariningenjör O Sjöholm. — "Erfarenheter från
Nep-tunbolagets verksamhet", föredrag av
direktör J Granander. — Supé och samkväm.
Svenska Elektroingenjörsföreningen
sammanträder fredagen den 7 februari 1947
kl. 19.30. 1. Föreningsärenden. — 2. "Ön
stereophonic sound reproduction", föredrag
av dr K de Boer, Philips, Eindhoven. —
Supé och samkväm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
