Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- H. 5. 1 februari 1947
- Framsteg inom teknik och vetenskap under 1946, av Edy Velander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
Fig. 8. Den råa valsytan på en fjäder A har efter
värmebehandling B och kallhamring med påsprutade stålkulor
om 0,6 mm C eller 1,2 mm D blivit likformigare och
starkare. |
Röntgenstrålar inom industrin
Det är just 50 år sedan röntgenstrålningen
presenterades för svenska ingenjörer genom ett
föredrag av Axel F Enström 1896 (Tekn. T. 1897
s. M 27). Han visade där ett radiogram som han
själv utfört på KTH "fysikaliska kabinett". Ännu
1937, när IVA m.fl. startade Tekniska
Röntgencentralen, var strålarnas användning inom
tekniken en nyhet här i landet. Sedan dess har
genomlysning av svetsfogar blivit en rutinsak inom
många industrier.
Röntgenstrålar av allt större
genomträngningsförmåga finna användning för en mångfald
inspektionsändamål inom precisionsindustrier.
Hundratusentals granater och vapen ha under
kriget undersökts med denna metod, som nu
även tillämpas för fredliga ändamål. För ett år
sedan funnos i USA fyra jätteaggregat matade
från impulsgeneratorer på 2 MV. Dessa medge i
vissa fall fotografering med 1 µs belysningstid
och kunna användas för genomlysning av
stålkonstruktioner på flera decimeters tjocklek (fig. 9).
Liknande apparater som kunna dras omkring på
hjul i verkstaden uppges kunna användas för
genomlysning i pressar, svarvar och andra
verktygsmaskiner, som äro inkapslade eller där man
genom oljebesprutning hindras att se hur
verktygen arbeta. Priset uppskattas till 5 000 à 8 000 $.
Apparaten användes även för inspektion under
drift av roterande maskineri, t.ex. turbiner, och
för att undersöka avsättningar i kemiska
apparater. T.o.m. svetsningsprocesser anses kunna
filmas med denna snabbverkande röntgenmetod,
vid vilken den intensiva ljusstrålningen från
ljusbågen kan skärmas av.
Betatronen
Röntgenstrålning av ännu större energi kan
alstras i apparater, där elektroner accelereras
med andra medel än direkt potentialfall, såsom i
betatronen. Detaljer om den nya jättebetatronen
vid General Electric Co. ha nu blivit tillgängliga.
Den består i princip av en gigantisk
växelströmsmagnet, eller snarare transformator, med
laminerad kärna av kisellegerad plåt.
Primärlindningen, av 25 mm koppar, matas med 24 kV vid
60 p/s och "sekundärlindningen" består av ett
evakuerat ringformigt glaskärl med 185 cm yttre
diameter (fig. 10), i vilket elektroner matas in
från en glödtråd. Under en kvartsperiod, medan
det magnetiska fältet i kärnan bygges upp, alstras
en slags sekundär ström i vakuumröret. Varje
elektron slungas runt i en stabil bana cirka
250 000 varv och accelererar under tiden
motsvarande 400 eV per varv.
Vid kvartsperiodens slut ges en strömstöt i
magnetkretsen som ökar banans radie och
elektronsvärmen hamnar då med 100 MeV energi på
det objekt som skall bestrålas. Användes volfram
uppstå röntgenstrålar eller snarare γ-strålar av en
hårdhet som hittills endast observerats inom den
kosmiska strålningen. Insättes ett mynt övergå
Ag-atomerna i ytan i starkt radioaktiva former
av Cd och Pd, medan Cu bildar Ni.
En mindre betatron, för fyra MeV, har byggts
vid K. Tekniska Högskolan av civilingenjör O
Wernholm med medel från Statens Tekniska
Forskningsråd och en större enhet planeras för
atomkommittén. Vid Manne Siegbahns institut
skall byggas en stor cyklotron för 30 MeV och
tack vare en donation av grosshandlare G
Werner, Göteborg, kommer även The Svedbergs
institut i Uppsala att utrustas med en modern
cyklotron. Flera andra forskningscentra överväga
även anskaffningen av acceleratorer. USA ligger
dock före: cyklotronens uppfinnare Lawrence lär
i Berkeley planera en cyklotron, som skall kosta
60 M$ och som skall kunna virvla omkring Be-, B-
och C-atomer lika lätt som den nuvarande
handskas med väte- och heliumkärnor.
|
Fig. 9. Ett modernt amerikanskt röntgenaggregat för 2 MV
för industriellt bruk. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 02:32:27 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0118.html
