Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 8 februari 1947 - Cellulosaetrar, av Sven Sönnerskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 februari 1947
133
Cellulosaetrar
Fil. mag. Sven Sönnerskog, Örnsköldsvik
Då man ersätter en eller flera väteatomer i
cellulosamolekylens hydroxylgrupper med organiska
radikaler, erhålles en serie derivat, som i analogi
med sin byggnad benämns etrar. Antalet sådana
föreningar kan betecknas som oändligt, men trots
detta vågar man påstå, att endast ett fåtal i
framtiden kommer att ha någon praktisk betydelse.
Orsaken härtill är i första hand en ekonomisk
fråga men sammanhänger även med att ett flertal
är svåra att framställa. Dessutom finns ett stort
antal naturprodukter och syntetiska
högpolyme-rer, som uppvisar liknande egenskaper. Ingen
cellulosaeter torde för närvarande finnas, som
har så specifika egenskaper, att inte
konkurrerande produkter ur andra råvaror kan existera
samtidigt på marknaden.
Trots detta har cellulosaetrar tillverkats under
de sista tio åren i allt mer stigande omfattning, och
man kan icke förklara detta faktum enbart med
att hänvisa till det ökade behovet av plastics eller
lokalt uppträdande brist på jordbruksprodukter.
Orsaken torde framför allt vara att söka i
väsentligt förbättrade tillverkningsmetoder, vilka gjort
det möjligt att framställa vissa typer till starkt
reducerade priser samt att cellulosaetrarna
uppvisar ett betydande antal fördelaktiga egenskaper,
som saknas hos bl.a. naturprodukter. Det
förefaller, som om utvecklingen nu skulle gå mot en
reducering av antalet föreningar men i gengäld
produktionen av de återstående skulle öka. Detta
kommer dock i sin tur att möjliggöra
prissänkningar, samtidigt som man har anledning att
vänta tillkomsten av förbättrade kvaliteter.
Här avses att lämna en översikt över
framställningen och egenskaperna hos sådana
cellulosaetrar, som enligt förf:s mening kommer att
kvarstå på marknaden. Ett antal specialkvaliteter har
därför uteslutits. I stället har möjligheterna till
förbättring av tillverkningsmetoderna hos vissa
modifikationer diskuterats något utförligare.
Klassificering
Med hänsyn till användningsområden kan de
flesta cellulosaetrar indelas i två grupper,
nämligen
alkali- och/eller vattenlösliga derivat;
i organiska lösningsmedel lösliga derivat.
661.728.8
Uppdelningen, som sålunda är motiverad enbart
med hänsyn till de kommersiella produkternas
egenskaper, är ur kemisk synpunkt ingalunda
skarp. Vid lämpligt val av substituenter kan
grupperna till och med sammanfalla, dvs.
produkten är löslig både i vatten och organiska
lösningsmedel. Sådana produkter kommer utan tvivel att
finnas på marknaden, men de tillhör än så länge
experimentstadiet.
Till den första gruppen räknas lågalkylerad
metyl- och etylcellulosa, hydroxyetylcellulosa,
karboxymetyl- och karboxyetylcellulosa samt ett
antal hemicellulosaalkyletrar. De föreningar av
betydelse, som hör till den andra gruppen, är
högsubstituerad etyl- och bensylcellulosa. Inom
bägge kategorierna förekommer även vissa
bland-etrar av teknisk betydelse, såsom
etylhydroxyetyl-cellulosa, metylkarboxyetylcellulosa,
etylbensyl-cellulosa etc., samt dessutom ett antal metallsalter
av cellulosaeterkarbonsyror.
Varför denna kemiskt sett oenhetliga uppdelning
kan anses motiverad framgår till yttermera visso
om man betänker, att alla dessa föreningars
viktigaste egenskap är deras förhållande gentemot
allmänt förekommande lösningsmedel.
Då emellertid redan nämnda etrar i olika
varianter uppfyller alla i praktiken ställda krav
på anpassningsförmåga i löslighetshänseende, har
man anledning förmoda, att cellulosaetrar med
andra substituenter endast i särfall kommer att
ha någon industriell betydelse. Vissa undantag,
såsom cellulosastearylmetyleneter, kan anföras,
men användningen är därvidlag synnerligen
specifik (hydrofobering av cellulosatextilfiber).
Alkali- eller vattenlösliga cellulosaetrar
Då framställningen av dessa föreningar i
praktiken väl uteslutande går över alkalicellulosa,
synes det lämpligt att från början överenskomma
om ett lämpligt skrivsätt för de typreaktioner,
som kan komma i fråga.
Cellulosa av godtyckligt ursprung, där man kan
bortse från "föroreningars" inflytande, tecknas
sålunda Cell(OH)3. Omognad alkalicellulosa,
framställd ur nämnda råvara över 5-procentig
natronlut (pressfaktor p), tecknas Cell(OH)3"
• (NaOH) (H.O) . I de fall storheterna s och
p ej särskilt behöver framhållas utelämnas de.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
