Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 8 mars 1947 - Föreningar - Svenska Teknologföreningen. Svenska Elektroingenjörsföreningen, av Kl - Tekniska Samfundet, av G.E.M. - Örebro Ingenjörsklubb, av Sigvald Ström - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
TEKNISK TIDSKRIFT
Föreningar
Svenska Teknologföreningen
SvenskaElektroingenjörsföreningen
sammanträdde den 17 januari 1947 under
ordförandeskap av direktör II
Alexanders-son. Nya medlemmar blev civilingenjörerna
A Andersson, C-A Berggren, A Björvell, F
Dahlin, F Hedström, E Klingström, A
Le-wald, L G Nilsson, E Bieiner, S T Bisberg,
S Sandler och G Thalin. Ordet lämnades
till överingenjör Th. Thelander, som
berättade om "Jürnvägsnytt och annat från
USA". Med ett stort antal ljusbilder som
illustration lämnades i kåserande form en
skildring från en studieresa, som tal.
företog till USA hösten 1940.
Konkurrensen med flyget och bilismen har
icke förlamat den amerikanska
järnvägsdriften. Denna är tvärtom stadd i kraftig
utveckling, medan allmänhetens intressen
tillgodoses genom snabba förbindelser, goda
stationsanordningar och komfortabla vagnar.
Trafiken är för övrigt så stor, att den väl
räcker till för alla transportmedel, både
tåg, bussar, bilar, spårvagnar och
flygmaskiner; även helikoptrar kommer till
användning.
Intresset för dieselloket är utomordentligt
stort i Amerika. På de icke elektrifierade
linjerna tävlar det med ångloket om
herraväldet. De amerikanska dieselloken är
emellertid mycket tunga. Sålunda händer det att
ett tågsätt om 900 t dras av ett diesellok,
som väger 415 t. Lokets vikt motsvarar
70 à 80 kg/hk, vilket är mer än dubbelt
mot våra svenska ellok. Betingelserna för
dieselloket är gynsamma i USA, där man
liar stora slätter och endast undantagsvis
den kuperade terräng, som finns i Sverige.
Man kör därför med tunga tåg och behöver
då lok med stor adhesionsvikt, dvs. tunga
lok, för att få goda startförhållanden.
Nackdelen med dem kommer fram i backarna,
där hastigheten går ned avsevärt. Tal. hade
själv mätt upp en nedgång till 45 km/h på
ett av de större snälltågen. De elektriska
loken däremot är särskilt förmånliga i
kuperad terräng.
Vid en elektrifierad järnväg i de norra
staterna använde man kontaktledningsstolpar
av cederträ. Man hade väntat att de skulle
vara helt motståndskraftiga mot
förruttnelse, när de en gång för ca 25 år sedan
uppsattes. Man kunde emellertid nu finna,
att ett stort antal av dem förstörts i
jordbandet och måst repareras där.
Dieselloket är mycket populärt i
växlingstjänst. över huvud taget har denna del av
verksamheten rationaliserats och
automatiserats i hög grad. I Buffalo kunde en man
från ett centralt kontrolltorn på en
rangerbangård växla ett godståg om 94 vagnar
på 23 min. Man arbetade där med tämligen
hög utgångsfart på de losskopplade
vagnarna och med spårbromsar i de olika spåren.
Stort intresse ägnas åt säkerhetstjänsten.
Den är ofta automatiserad. På Golden
Gatebron i San Francisco, som är svårt utsatt
för dimmor från havet, har man ett
automatiskt system enligt vilket lokföraren
inne i förarhytten på små tablåer kan
avläsa signalernas ställning. Beroende på
avståndet till närmast framförvarande tåg,
lämnas olika signalbilder, som änger högsta
tillåtna hastighet, lägre ju närmare
varandra tågen är. Skulle hastigheten trots
detta hållas för hög, sker automatiskt
ned-bromsning.
Amerikanarna lägger ned mycket arbete på
inspektion av spåret med bl.a. elektriska
metoder för att i god tid upptäcka
begynnande svagheter och fel. En
inspektions-vagn med apparater, som på elektrisk väg
registrerar inhomogeniteter i spåret, början
till rälsbrott, köres på vissa banor
regelbundet längs linjen. Man får till och med
vagnen att själv med kritstreck på spåret
utmärka var felaktigheten är belägen. Vid
banarbeten använder man sig av moderna
och högt utvecklade arbetsmaskiner.
Även spårvägstrafiken studerades. Bl.a.
omnämndes en myntväxlingsapparat avsedd alt
matas med en dollar. Vid nedtryckning av
en tangent, motsvarande det belopp som
skulle betalas, erhöll passageraren
automatiskt skillnaden i växelmynt tillbaka.
Tal. framhöll till sist, att amerikanen med
stort tillmötesgående, som ofta bottnar i
ett varmt intresse för Sverige, öppet
redogör för sina erfarenheter. Amerikas
säregna förhållanden utestänger därför icke en
känsla av hemtrevnad och samhörighet, som
verkar stimulerande och lockar till vidgat
svensk-amerikanskt samarbete.
Efter det synnerligen trevligt framförda
kåseriet vidtog en frågestund, där ett stort
antal ledamöter sökte få sin nyfikenhet
stillad, vare sig det nu gällde, varför
förarhytten på ett ånglok alltid befinner sig
längst bak i loket med åtföljande
försämrade sikt för föraren eller hur tjock den
rostfria granna plåten är, som de luxuöst
byggda vagnarna var klädda med. Tal.
kunde framgångsrikt stilla nyfikenheten.
Efter förhandlingarna vidtog supé med
sedvanlig eftersits. Överingenjör Vrethem
visade som vikarierande cermonimästare
ånyo prov på sin erkända förmåga att
"sakligt" granska föredragshållarens
prestationer, vilket icke avskräckte denne från att
visa en mycket trevlig, egenhändigt tagen
film från olika avsnitt av resan. Ytterligare
en film från SJ "Tunga don på revision"
avslutade aftonens program. Kl
Tekniska Samfundet avslutade
höstsäsongen med ett högtidssammanträde med
damer på Grand Hotel den 6 december 1946.
Aftonens föredrag hölls av professor Axel
Romdahl om "Intryck från amerikanska
konstmuseer". Tal. framhöll inledningsvis hur
intressant det var för en konsthistoriker att
studera konstmuseer i den stora republiken.
Till USA hade under de senaste årtiondena
gått en ström av Europas bästa tavlor och
skulpturer, oftast till privata samlare, som
sedan skänkt dem till offentliga museer i
en eller annan form. Därefter fick de
närvarande följa tal. på en rundvandring
genom USA:s förnämsta museer, som gav
de närvarande glimtar av samlingarna,
deras förhistoria och museernas organisation.
Amerikanarna trodde på konstens bildande
betydelse och gjorde allt för att få
publiken till museerna. Därmed hade
vederbörande tydligen lyckats, ty överallt
trängdes folk i salarna, där en stor del av de
kunskapstörstande utgjordes av skolelever
under sina lärares ledning. Ett egendomligt
inslag i de moderna museernas utrustning
var en pistolskjutningsbana, där vakterna
tränades i revolverskjutning för att kunna
möta eventuella gangsteröverfall. Till slut
följde en serie vackra ljusbilder av
amerikanska dyrgripar.
Efter komplettering av styrelsen utgöres
presidiet av hrr S Hultin (ordf.), F Thulin
(l:e vice ordf.), E Almqvist (2:e vice ordf.),
B Carlander (skattm.) och G E Meijer
(sekr.).
På sammanträdet följde middag som
samlat c:a 250 deltagare. Under höstsäsongen
har inom samfundet med avdelningar
hållits sammanlagt 32 sammanträden jämte två
utflykter. G.F.M.
Örebro Ingenjörsklubb höll
dccem-bermöte lördagen den 14 december. 18 nya
medlemmar invaldes. Mötet, till vilket ett
10-tal medlemmar infunnit sig, godkände
de av styrelsen vid novembermötet
föreslagna stadgeändringarna.
Den sedvanliga julfesten vidtog därefter i
Stora Hotellets stora festsal ocli
angränsande lokaler, i vilka bl.a. ordnats en
lockande bar, som livligt frekventerades. Ett
160-tal klubbmedlemmar med damer och
gäster syntes trivas utmärkt med festen,
som öppnades med inmarsch av musikkär
och bordsbefälhavare, dagen till ära
skrudade som vikingar pä väg att begå
jul-bloten. Ordföranden K Schinkler sjöng de
närvarande välkomna vid julmiddagen, och
ingenjör N Wigforss höll talet för kvinnan.
Efteråt dansade man med liv och lust.
Senare på kvällen inträdde
ingenjörsklub-bens egen tekniska och gulliga Lucia,
representerad av disponent A österberg jämte
stjärngossarna Wigforss och Molén. Lucian
tonade sin egen Luciasång, assisterad av
stjärngossarna. Efter vickningen fortsatte
dansen under allt ystrare stämning. Som
tack för de utmärkta arrangemangen
belönades festkommittén med en
improviserad strumpebandsorden. Sigvald Ström
Sammanträden
Svenska Teknologföreningen
Väg- och Vattenbyggnadskonst
sammanträder måndagen den 10 mars 1947 kl.
19.30. 1. Föreningsärenden. — 2. "Ny
centralstation i Stockholm", föredrag av arkitekt
Ivar Callmander. — Supé och samkväm.
Svenska Arkitektföreningen inbjudes.
Mekanik sammanträder tisdagen den
11 mars 1947 kl. 19.30. 1. Föreningsärenden.
— 2. "Gasdynamiska undersökningar vid
Ångtekniska Institutionen, KTH", föredrag
av civilingenjör Gillis Huss. — Filmvisning.
— Supé och samkväm.
Kemi och Bergsvetenskap
sammanträder fredagen den 14 mars 1947 kl. 19.30.
1. Föreningsärenden. — 2. Dagens Eko. —
3. "Några drag ur den moderna ligninkemin",
föredrag av professor Holger Eerdtman. —
Supé och samkväm.
SvenskaElektroingenjörsföreningen
sammanträder fredagen den 21 mars 1947
kl. 19.30. 1. Föreningsärenden. — 2.
Normalkontrakt för elektriska anläggningar. —
3. "Eldrift i jordbruket", föredrag av
direktör Harald A:son Moberg. — Supé och
samkväm.
Sjätte Nordiska Kemistmötet hålles
i Lund den 25—29 augusti 1947. Mötesavgiften
är 30 kronor. Preliminär anmälan göres till
magister Ove Nordstrandh, Kemiska
Institutionen, Lund, senast den 25 mars.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
