Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 22 mars 1947 - Planläggning av gator och vägar i England, av Dag Blomberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 mars 1947
281
Planläggning av gator och vägar i England
Gatuinspektör Dag Blomberg, Slockholm
I början av oktober 1946 pågick en
internationell stadsplanekongress i Hastings med delegater
från världens alla hörn. När jag vid den
tidpunkten på K. Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens
uppdrag besökte England, fick jag kontakt med
holländska och andra delegater, vilka redogjorde
för sina uppfattningar i en del för oss viktiga
trafikfrågor. Deras syn på problemen var delvis
en annan än den vi ha här i Sverige och som
väl närmast överensstämmer med engelsk
uppfattning. Man fick också från den samtidigt
pågående internationella stadsplaneutställningen i
Hastings den allmänna uppfattningen, att
trafikfrågorna behandlas olika för olika länder. Det är
närmast detta jag här skall söka belysa med några
exempel, som alltså icke endast basera sig på egna
iakttagelser utan också på en del
underhandsupplysningar som jag fått under resan.
Innan jag går in på detaljfrågorna skall jag
nämna några exempel på hur trafikfrågorna i
stort behandlades på kongressen och på
stadsplaneutställningen.
Londons plan bygger helt på det engelska
ringvägssystemet, som väl är allt för känt här för att
behöva närmare beskrivas. Planen går ut på att
förse London med icke mindre än fem ringvägar,
den näst yttersta omslutande det nuvarande
bebyggelseområdet. Den innersta ringvägen hade
man helst velat ha utformad som tunnel enbart
för motortrafik men senare hade man måst
överge den tanken, upplystes det vid kongressen. —
Systemet med ringvägar förekom för övrigt
huvudsakligen i de engelska planerna.
Rotterdam uppvisade i motsats härtill ett system
med trafikstråk, som skar rätt igenom det
cen-rala stadsområdet (fig. 1). Det kanske
intressantaste med Rotterdam-planen var emellertid att
den framkommit på en så rekordartat kort tid.
Staden blev, som man erinrar sig, utsatt för ett
våldsamt luftangrepp och detta skedde den 15 maj
1940. Hela den centrala stadsdelen ödelades vid
den efterföljande branden. Därmed gick till spillo
stadens cityområde, som alltså måste helt
byggas upp. Redan tre veckor efter bombardemanget,
eller den 8 juni, var en plan färdig för
återuppbyggnaden. Visserligen blev det en annan mera
genomgripande plan, som blev antagen, men trä-
Bearbetning av föredrag i avd. Väg- och Vattenbyggnadskonst den
13 januari 1947.
625.712(42)
711.7(42)
fiklederna i den planen och i den först uppgjorda
voro desamma. Det måste sägas vara en
aktningsvärd prestation att föda fram en så omfattande
plan på så kort tid.
Warszawa var den enda stad på utställningen,
som, såvitt jag kunde finna, på ett populärt sätt
sökt motivera sin trafikledsplan (fig. 2).
Båda de här sist nämnda planerna, den för
Rotterdam och den för Warzawa, överensstämma
däri, att man icke varit rädd att föra den
genomgående trafiken igenom själva stadscentrum. I
Rotterdam åtminstone synes man ha tagit
konsekvenserna av detta och föreslagit verkligt rymliga
gatusektioner (fig. 3).
Det är värt att fästa uppmärksamheten på att
man uppenbarligen i Rotterdam planerar
bibehållande av spårvägslinjerna inne i de centrala
stadsdelarna. Detta är stick i stäv mot den
engelska uppfattningen. I London framhöll man
kraftigt nödvändigheten av att spårvägstrafiken i den
centrala staden kommer bort. Efter vad jag sedan
hört skall man nu ha beslutat att helt ersätta de
kvarvarande spårvägslinjerna i London med
bussar.
I likhet med de engelska planerna bygger
såväl Rotterdam-planen som Warzawa-planen på
cirkulationsplatser överallt där huvudstråk korsa
varandra. Vi äro då inne på en här i Sverige
mycket känslig och mycket diskuterad fråga,
nämligen om cirkulationsplatser äro berättigade och
i så fall när och hur de böra göras.
Fig. 1. Trafikledsplan för Rotterdam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
