Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 26 april 1947 - Näringslivet och den naturvetenskapliga akademiska utbildningen, av Henry Brahmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 april 1947
383
Tabell 1. Den tekniska forskningens kostnader
Sverige
Mkr. relativtal
USA (1938)
Mkr. relativtal
Statlig forskning ...... 4,5 — 240
Vid institut (1941/1942) 3,8 — —
Tekniska
Forskningsrådet (1945—1946) .. 0,7
Industriforskning ..... 5,0 — 510
Summa 9,5 1 750 80
Per invånare kr....... 1,46 1 500 3,5
Tabell 2. Tillverkningsvärde och forskningskostnader
Mkr. Relativtal
Tabell 4. Studerande vid tekniska högskolor och
universitetens naturvetenskapliga fakulteter
Personer Relativtal
Nyinskrivna vid
de tekniska högskolorna:
medeltal 1938—1942 ............... 411 100
efter utvidgning ................... 700 170
de filosofiska fakulteterna:
vårterminen 1943 .............. 263
höstterminen ................. 671 934 —
härav 1IB naturvetare ............... 187 —
av dessa 1/10 med industriell
verksamhet såsom mål............ 19 5
Industrin (1943)
Tillverkningsvärde .............. 12 314 10 000
Laboratoriearbete: forskning .... 5 4
kontroll ...... 16 21 13 17
Reklamkostnader ..............................200 165
Jordbruket (1940)
Skördens värde..................................1 738 10 000
Forskning ..........................................1,8 10
som till en början behandlar frågan: Hur mycket
pengar lägges ned på teknisk forskning? (tabell 1).
Mycket osäker är här uppgiften om kostnaden
för industriforskning i Sverige. Den har
beräknats ur en uppskattning av de i vårt land
verksamma industriforskarnas antal och de kostnader,
som i genomsnitt bruka uppstå för löner till
forskarna själva, erforderliga hjälpkrafter och
materiel. Det kända förhållandet om den betydande
skillnaden mellan vårt land och USA både absolut
och relativt framgår av tabellen och är knappast
smickrande för oss. Då vi emellertid både insett
detta och börjat dra de rätta slutsatserna torde
man kunna förvänta en ökad sysselsättning av
akademiskt bildad forskningspersonal inom vårt
lands industri.
Laboratoriearbetet inom industrin har emellertid
i övervägande grad kontrollsyfte, vilket framgår
av uppgifterna i tabell 2. Uppskattningen av
kostnaderna för kontrollarbetet grundar sig på
material hämtat ur "Utredningen för den
tekniskvetenskapliga forskningens ordnande" men kan
omöjligen göra anspråk på någon större
noggrannhet.
I tabell 3 lämnas några uppgifter om
personalförhållanden, av betydelse i detta sammanhang.
Av särskilt intresse är sista vertikalkolumnen,
som visar hur stort tillverkningsvärde, som faller
på varje industriellt verksam högskolebildad
laboratorieman. Växlingarna äro härvid så stora, att
det t.ex. behövs inom textil- och
beklädnadsindustrin 200 Mkr. tillverkningsvärde innan denna
industri anställer en högskolebildad laboratorieman,
medan inom den kemiska industrin en
laboratorieman är anställd per 6 Mkr. Således är
relativt sett 33 gånger större antal sådan personal
verksam inom denna industrigrupp än inom den
förra. Av tabellens nedersta rad framgår att
bland den högskolebildade laboratoriepersonalen,
343, endast omkring en fjärdedel kan anses syssla
med verkligt forskningsarbete medan resten
sysslar med kontrollarbete. Den lägre utbildade
laboratoriepersonalen är mer än fem gånger så
talrik. Uppgifterna hänföra sig till år 1939, då det
absoluta antalet forskare icke syntes ha nått
mycket över 80 personer — ett beklämmande litet
antal. Senare ha förhållandena som känt ändrats i
rätt riktning.
Den högre kvalificerade personal, det här är
fråga om, rekryteras givetvis från de tekniska
högskolorna och universitetens naturvetenskapliga
fakulteter. Om tillströmningen av teknologer och
akademiska naturvetare kan tabell 4 ge någon
upplysning. Av en i mitten av 1930-talet
verkställd utredning om studiemålet för studenterna
vid de filosofiska fakulteterna framgick att endast
Tabell 3. Ilögskole- och universitetsbildad laboratoriepersonal inom industrin
Antal Tillverkningsvärde
för för totalt övrig labora- totalt per högskolebildad
forskning kontroll toriepersonal Mkr. Mkr.
Malmbrytning och metallindustri .................... 42 173 215 1 227 2 822 13
Jord- och stenindustri .............................. 4 7 11 53 268 24
Pappers-, trä- och grafisk industri .................. 10 24 34 203 1 490 44
Livsmedelsindustri .................................. 4 10 14 44 1 793 128
Textil- och beklädnadsindustri ...................... 1 3 4 18 802 200
Läder-, hår- och gummivaruindustri.................. 1 4 5 16 289 58
Kemisk-teknisk industri ............................ 20 40 60 211 393 6
82 261 343 1 772 7 857 —
Relativtal 24 76 . 100 520 — —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
