- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 77. 1947 /
426

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3(26

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 2. "Hot, colit, moist, and drij, four champions fierce,
strive here for masfrij." ^Milton: Paradise Lost.)

Fig. 2. Olika graoeringsförfaranden ger olika
skärljuseffekter.

snabba rotation i det grövre röret närmast
inblåsnings-röret uppstår en radiell tryckdifferens, så att den gas, som
befinner sig nära centrum, står under lägre tryck än den,
som rör sig i periferin. Den centrala kärnan, som passerar
genom det mindre hålet (2,5 mm), har därför undergått en
större expansion än den övriga gasen och måste då ha
lägre temperatur. A W Rudkin, Australien, och ,1 R
Roebuck, Wisconsin, har på olika sätt framhållit denna
synpunkt, under del W J Taylor, Bureau of Standards,
motiverar den termodynamiskt (Ind. Engng Chein. 1946 h. 12).

SHl

Ledning av ljus med plexiglas. En av plexiglasets
(polymetylmetakrylat) mera intressanta och allt mer
utnyttjade egenskaper är dess förmåga att leda ljus även
längs icke rätlinjiga banor. Medelst en böjd stav av
plexi-glas kan man således leda en ljusstråle runt ett hörn.
Detta kan dock som bekant även ske ined en vanlig
glasstav. Plexiglaset är emellertid avsevärt klarare än glas, då
dess absorption av synligt ljus är avsevärt mindre än
glasets. Då plexiglas är ett termoplastiskt
konsthartsmate-rial, är det mycket lättare att forma och bearbeta än glas.
Det har även betydligt större hållfasthet, t.ex. mot slag.
Dess formbeständighet i värme är emellertid dålig, då det
mjuknar redan vid 70—80°C. Dessa egenskaper,
ljusledningsförmåga parad med god formbarhet, bearbetbarhet
och hållfasthet, har gjort plexiglas till ett omtyckt
konstruktionsmaterial, speciellt där säregna och briljanta
ljuseffekter önskas.

Plexiglas har högt brytningsindex, 1,48—1,50. Dess
gränsvinkel för totalreflexion vid ljusövergång till luft är därför
tämligen liten (42°), varför totalreflexion lätt kan inträffa
Om sålunda en stav av plexiglas, vars sidor är parallella
och polerade, belyses i ena änden, kommer alla ljusstrålar,
som träffar sidorna under infallsvinklar större än 42°, att
totalreflekteras. Ljuset kommer således att fortplantas i
stavens längdriktning genom upprepad reflexion mot
sidorna. Detta sker även om staven är böjd. Böjnings
radien kan dock icke göras hur liten som helst, ty då
läcker ljuset ut genom sidorna. Den minsta möjliga yttre
radien kan matematiskt beräknas och är ungefär tre gånger
tjockleken eller diametern hos staven.

Ett enkelt tillämpningsexempel ges i fig. 1, som
schematiskt framställer t.ex. ett cigarettskrin. Vid konstruktion
enligt fig. 1 a är ovankanterna matta och livlösa, medan
de enligt fig. 1 b och 1 c är gnistrande ocli lysande.

Men plexiglasets ljusledningsegenskaper kan icke bara
utnyttjas på ovanstående sätt som en ren kant- eller
änd-effekt, utan man kan även få ljuset att lämna staven i en
godtycklig punkt på långsidorna. I dylika fall användes
mestadels plattor av plexiglas, vilka belyses från kanterna
De ställen på plattans yta, där man låter ljuset lämna
plattan, blir således lysande. Den amerikanska termen för
denna effekt är "edge-lighting", på svenska skulle man
kanske kalla den skårljuseffekt eller ritsljuseffekt. Den
framkallas nämligen genom störning av den plana och
jämna ytan i den punkt, där man vill att ljuset skall
tränga ut. Man kan således genom gravering få lysande
mönster i den i övrigt mörka plattan. Detta beror givetvis
på att i de punkter, där ytan är störd, erhålles andra
infalls- och reflexionsvinklar än för ytan i övrigt. Mönstret
kan antingen graveras på plattans framsida eller baksida.
I första fallet ser man endast det ljus, som direkt tränger
ur plattan där den jämna ytan är störd, i andra fallet
betraktar man mönstret genom plattan och ser således allt
ljus, som reflekteras från störningen, ocli detta ger
betydligt större effekter. Några exempel på det sistnämnda
framgår av fig. 2. En V-formad skåra ger den mest
briljanta effekten under förutsättning, att man betraktar
plattan rakt framifrån, fig. 2 a. En U-formad skåra lyser klart
i alla riktningar men med lägre intensitet, fig. 2 b. En
rätvinklig skåra lyser endast svagt i botten, men sidorna lyser
klart, vilket kommer till synes om man betraktar plattan
under sned vinkel, fig. 2 c.

I stället för att gravera ytan kan man måla den med en
ogenomskinlig färg. På de målade ställena kommer luften
ej längre i kontakt med den reflekterande ytan, varför
brytningsindex där ändras, och ljuset kan lämna
plexiglaset. Men därvid träffar ljuset omedelbart färgskiktet
och reflekteras tillbaka in i plattan i form av diffust
ljus, i vilket en del strålar har tillräckligt brant vinkel för
att kunna gå igenom plattans motsatta sida. Om man
betraktar de målade ställena genom skivan, tycks de därför
lvsa med ett likformigt, diffust ljus, fig. 3.

Fig. 1. En konstruktion enligt a utnyttjar ej plexiglasets
ljusledningsegenskaper, vilket däremot konstruktionerna
enligt b och c gör.

V|W^

Fig. 3. Målning av plexiglasets baksida ger diffust skärljus.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:13:27 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1947/0438.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free