Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 17 maj 1947 - Den tekniska undervisningen i England, av r - Den högre tekniska undervisningen i Holland, av W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 A maj 1947
447
vid de tekniska högskolorna, den nämligen, att det bereds
alltför litet utrymme åt de grundläggande vetenskaperna
på de tidigare stadierna.
För omkring 500 av de 1 500 ingenjörer som årligen
utexamineras från de tekniska högskolorna, rekommenderar
kommittén därför inrättandet av en läroplan för den högre
tekniska undervisningen, som skulle förutsätta
heltidsstudier under en längre tidsperiod. Frågan om terminernas
längd i detta fall lämnas öppen, men kommittén anför som
sin uppfattning att den sammanlagda längden av alla
terminerna borde vara ungefär densamma som den totala
längden för de akademiska studierna vid motsvarande
stadium i utbildningen, och att återstoden av studenternas
arbetsår skulle ägnas åt väl planerad praktik.
För vissa kategorier av studenter, för närvarande ca 350
per år, bör specialkurser anordnas. Oavsett deras längd
och organisation bör dessa kurser läggas på det högsta
stadiet av teknisk undervisning, baserad på en
tillfredsställande vetenskaplig grund. Dessa kurser bör jämställas
med kurser anordnade av universiteten. Det skulle
förutsättas samma förkunskaper hos de studerande och utgöra
en förberedelse för studierna på det allra högsta stadiet
(most advanced post-graduate studies). De skulle dock
skilja sig från de av universiteten anordnade kurserna och
vara fullt fristående från undervisningen vid universiteten
och det vid dem tillämpade examenssystemet. Den
praktiska bristen hos varje examenssystem är dess oundvikliga
tendens till stelhet och därmed följande begränsning av
lärarens initiativ, lnoin alla grenar av ingenjörskonsten
måste man av de tekniska läroanstalterna först och främst
fordra förmågan att anpassa sig efter teknikens växlingar,
och särskilt i fråga om de yngre grenarna av teknologin,
för vilka det är av fundamental betydelse att de
läroanstalter, som har hand om undervisningen, har frihet att
genom experiment utveckla nya metoder. Härmed avses
inte bara frihet att lägga upp sina egna läroplaner utan
också frihet att utdela sina egna examensbetyg (award
their own qualifications). Denna frihet för en
undervisningsanstalt att rätta sina examina efter undervisningen
är nu det som utmärker universiteten, det är också det som
bör vara det karakteristiska för läroanstalter som fått sig
anförtrodd utvecklingen av en typ av högre teknisk
undervisning, vilken i de flesta fall är ny för England.
Kommittén rekommenderar därför ett urval av ett strängt
begränsat antal tekniska undervisningsanstalter, där det
borde ordnas kurser av universitetsmässig standard.
En annan mycket viktig uppgift för dessa läroanstalter
skulle vara anordnandet av kurser för färdiga ingenjörer
(post-graduate courses) i vissa tekniska specialiteter. Dessa
kurser skulle stå öppna för läroanstalternas egna elever
eller för studenter (graduates) från universiteten och för
män som någon tid varit i arbete inom industrin. Det är
fråga om såväl rena fortbildningskurser som kurser
omfattande nytillkomna tekniska områden. Dessa
läroanstalter skulle också kunna ordna speciella kurser inom någon
viss gren av tekniken t.ex.: plastics, gummiteknik,
gjuteriteknik eller svetsning.
Slutligen borde en del tekniska läroanstalter ha en stor
uppgift i att bistå den kringliggande industrin vid lösandet
av speciella forskningsproblem. Även om de stora
firmorna i regel inte behöver sådant bistånd, så får man inte
glömma att de flesta företag är små, med obetydliga
möjligheter att själva utföra undersökningar och
forskningsarbete. Kommittén anser att ett sådant bistånd åt
industrin är en mycket betydelsefull arbetsuppgift för dessa
läroanstalter. De utvalda läroanstalterna bör utvecklas till
ansvariga nationella akademiska institutioner som bör stå
öppna för studerande från bela landet.
Efter att ha behandlat olika sidor av den tekniska
undervisningen i England avslutar kommittén sin diskussion
med att rekommendera införandet av teknologie
doktorsgraden. ! 1
I fortsättningen tar kommittén upp frågan om undervis-
ningen i industriell ekonomi och organisation (management
studies). Från olika håll inom industrin har det för
kommittén framhållits att även högt kvalificerade tekniker ofta
är okunniga om principerna för den industriella
ekonomin och organisationen ocli att de ofta är föga hågade att
påta sig administrativt ansvar. Det är visserligen sant att
inom detta område mycket kan läras genom erfarenhet,
men det finns ju också ett mycket stort kunskapsstoff, som
det är allt skäl för ingenjörerna att tillgodogöra sig.
Det är inte kommitténs mening att på det förberedande
stadiet någon mera ingående undervisning skulle lämnas
i t.ex. industriell ekonomi och organisation, men
kommittén är av den uppfattningen att fullständig okunnighet
i dessa ämnen är ett verkligt handicap för män som för
övrigt är väl meriterade för administrativt arbete.
Kommittén rekommenderar därför att alla teknologer, vare
sig de studerar vid" universiteten eller de tekniska
högskolorna, skulle införas i dessa ämnen under det sista eller
de två sista åren. Kommittén anser vidare att åtminstone
en läroanstalt väljs ut som ett centrum för kompletterande
och högre studier inom industriell administration.
Till dessa studier borde icke endast komma
nyutexaminerade elever utan även färdiga ingenjörer med en tids
industriell erfarenhet. Detta är emellertid beroende av
överenskommelser med industrin, vilka det blir nödvändigt
att utarbeta, allt efter som verksamheten utvecklas.
Kommittén rekommenderar slutligen att studiet i
industrielt ekonomi och organisation skall ingå i studieplanerna
inte bara vid universiteten och de tekniska högskolorna
utan vid alla tekniska läroverk.
Undervisningen vid de tekniska läroanstalterna behöver
revideras, planeras och bringas på en högre nivå och den
bör samordnas med den akademiska undervisningen. För
närvarande får i England enligt kommitténs mening
industrin och de tekniska läroanstalterna proportionsvis icke
så stor del av de mera begåvade eleverna som de borde
ha. Anledningen härtill är troligen tvåfaldig: dels har den
högre heltidsundervisningen för pojkar upp till 18 år vänt
de bästa eleverna bort från de tekniska yrkena, och dels
har sådana pojkar, som slutar skolan och går över till
industrin vid 14—16 års ålder, icke haft tillräckliga
möjligheter att senare återvända till läroverks- eller annan
heltidsundervisning. För att motverka dessa tendenser
rekommenderar kommittén i första hand en nationell
kampanj till höjande av de tekniska yrkenas anseende för att
motverka intrycket, att vägen till de ledande
administrativa posterna inom industrin icke går via dessa yrken.
Dessutom rekommenderas ökade möjligheter för eleverna
att erhålla statsstipendier (Ministry of Education, Higher
Technological Education. Report of a Special Committee
appointed in april 1944). r
Den högre tekniska undervisningen i Holland var
ämnet för ett fyra dagars diskussionsmöte, som den
holländska Centralkommittén för Studiefrågor och
Ver-eeniging van Delftsche Ingenieurs hade anordnat i Delft
i januari 1947. I mötet deltog även företrädare för
undervisnings- och finansministrarna samt representanter för
studentkårerna.
Enligt den centrala ekonomiska plan, som uppgjorts för
att återföra det nederländska folkets levnadsstandard till
dess fredstida nivå, skall en långtgående industrialisering
genomföras. Är 1952 skall industrin sålunda ha ett omfång,
som med en tredjedel överstiger dess volym år 1938. Med
beaktande av den stora ingenjörsbrist, som nu råder, har
man beräknat att en i detta tempo skeende utvidgning av
industrin skulle erfordra ca 1 000 nya ingenjörer per år.
Holland har för närvarande ca 7 000 ingenjörer, av vilka
5 000 utövar sitt egentliga yrke. Av dessa är ca 2 000
sysselsatta inom den producerande industrin.
Hollands enda tekniska högskola, i Delft, har nu inemot
5 000 studerande, medan föreläsningssalarna,
laboratorierna, ritsalarna och antalet professorer och assistenter är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
