Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 24 maj 1947 - Rationalisering inom byggnadsindustrin, av Sven Wallander - Diskussion, av D Österberg, S O Asplund, G A Svensson, S Nycander, Hj. Olson, A Teglund, E Strokirk, M Jacobsson, A Ahlén samt Sven Wallander - Båtbrygga, motståndskraftig mot islyftning, av Holger Ahreson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 A maj 1947
453
sådana sänkningar kommer hyresnivån till godo och icke
ökar byggmästarvinsterna. Det vore säkerligen värdefullt,
om man kunde få i gång en saklig propaganda, som går
ut på att ackordsprissänkningar skulle direkt komma
hyresgästerna till godo. Jag menar icke härmed, att
arbetarnas inkomstnivå skulle sänkas. Den kan mycket väl
bibehållas och till och med höjas. Huvudsaken är alt
något görs på ett sådant sätt, att det blir möjligt att
använda verkligt rationella arbetsmetoder.
Arkitekt wallander: Svenskt byggande av i dag står i
fråga om rationella metoder ej mycket efter utlandet.
Svenska byggmästare har ingenting att skämmas för gentemot
till exempel engelsmän och amerikanare.
Det är likgiltigt ur företagarsynpunkt, att arbetarna tjänar
mera, bara produktionen blir effektivare. Viktigt är
däremot att byggmästarna och inte arbetarna tar ledningen
på byggnadsplatserna.
Det talas om svårigheten att anskaffa tillräckligt många
arbetsledare på byggena. Varför inte utbilda basarna, när
de ändock i allmänhet fungerar som arbetsledare? Vad
gör Byggmästareföreningen för att bättra på
arbetsledar-nas kvalifikationer och för att få fram bättre tidsstudier?
Varför har föreningen bara en rationaliseringsexpert?
Jag har i mina anföranden gått ganska bröstgänges till
väga och överdrivit mina påståenden för att få i gång en
diskussion — icke för diskussionens skull utan därför att
man uppenbarligen icke kan få fram resultat utan att
sätta känslorna i rörelse.
Vi skall använda sådana arbetsmetoder, att vi får fram
största möjliga produktion till rättvisast möjliga priser.
Min önskan är därför, att var och en i sin stad arbetar
för en lösning av vår byggnadsindustris rationalisering.
Civilingenjör A Ahlén: Jag vill understryka arkitekt
Wallanders uttalande, att byggmästarna i Sverige är mycket
duktiga. Man kan inte göra revolution inom
byggnadsbranschen. Det fordras tålmodigt, ihärdigt arbete på längre
sikt för att vi skall nå fram till rationalisering av
byggandet. Det finns mycket gammalt arv i arbetsmetoderna, som
gör utvecklingen trög, och följden härav är, att det fordras
mycken energi och starka initiativ för att få fram ett
rationellt byggande.
Utvecklingen inom byggnadsbranschen har uppenbarligen
gått framåt. Att den ej går fort framåt beror på
omständigheter, som man inte kan ändra. Man måste till exempel
allt fortfarande grundlägga hus än på pinnmo, än på berg
och ibland måste man slå pålar, och dylika förutsättningar
kan man helt enkelt icke. rationalisera. Om man ser på
användandet av arbetsmaskiner nu och förr, upptäcker
man snart, att det används oerhört mycket mera maskiner
nu. Vårt timmermansspel till exempel är säkerligen en
ganska effektiv apparat på sitt sätt. Den är lätt att
transportera och lätt att montera. Den utveckling, som pågår, gör,
alt vi i dag har det litet bättre än i går, och i morgon
säkerligen har det bättre än i dag.
Att ackordspriserna är i behov av en justering torde var
och en ha klart för sig och likaså att sådana justeringar
många gånger är möjliga. Man finner vid
ackordsförhandlingar, att arbetarna alltid har sin lönenivå klar för sig,
och att de strävar efter att hålla den konstant.
Arbetsgivarna är fullt eniga om, att det är av värde med
tidsstudier, men det är givet, att det från arbetarehåll
reses visst motstånd mot dem. Man kan dock få
prisjusteringar till stånd genom att använda till exempel
formluckor och snabborrstål.
Trots ackordssvårigheter och tröghet i arbetsmetoderna
används numera många nya idéer, konstruktioner och
maskiner. Det har lyckats att sänka allt för höga priser
under de senare åren, liksom i många fall allt för låga
ackordspriser har justerats uppåt.
Vi skall med tillförsikt se fram emot bättre tider och
möjligheter att i allt större utsträckning använda rationella
arbetsmetoder.
Båtbrygga, motståndskraftig mot islyftning. Den i
fig. 1 visade konstruktionen utgöres av en på pålkistor
grundlagd brygga. Varje kista består av en i fyrkant slagen
tätpålning. Tre av pålarna i varje kisthörn slås till fast
botten eller till sådant djup, att erforderlig bärighet erhål-
Fig. 1. Plan och elevation A—A (längd 1 :800, höjd 1 :200).
£
Fig. 2. Sektioner B—B och C—C (1 :100).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
