- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 77. 1947 /
553

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 28 juni 1947 - Sveriges bränsleförsörjning, av r - Kopierande kamera, av W S - Pluto tas upp, av sah

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2<S juni 1947

553

sannolikt inte att minska vårt behov av importbränslen.
De hittills utförda vattenkraftutbyggnaderna har nämligen
inte medfört någon absolut minskning av behovet av
importerade bränslen. Kolimporten har nämligen i stort sett
växt parallellt med vattenkraftproduktionen. År 1922
importerade vi ungefär 3,2 Mt kol, medan kraftproduktionen
var ca 2,5 milj. MWh. År 1939 var motsvarande siffror
ca 8,(i Mt kol och 8,1 milj. MWh. Det är inte så
märkvärdigt detta. Det visar bara att man befinner sig i ett
slags dynamiskt jämviktsläge, där utvecklingen på
energiområdet karakteriseras av en tekniskt och ekonomiskt
optimal fördelning på de olika energiformerna. Även om
vår vattenkraft inte kan göra oss oberoende av
bränsleimporten är vi dock på lång sikt väl ställda. Under lång
lid framåt bör vi kunna tillgodose alla kraftbehov med
vattenkraft kompletterad med obetydliga mängder
värme-genererad kraft såsom toppkraft, såsom lågvattenreserv
och såsom allmän störningsreserv. Men just nu är läget
allt annat än gynnsamt. Utbyggnadsprogrammet har inte
kunnat hålla jämna steg med kraftbehovets tillväxt. Detta
beror dels på att arbetskraften har måst utnyttjas för
vedhuggning och dels på försenade maskinleveranser.
Effektbalansen på det svenska kraftnätet är följaktligen
inte riktigt väl tryggad under de närmaste åren. Härtill
kommer att vi också måste räkna med energibrist om det
blir torrår. På grund av den abnormt stora belastningen
i vinter har vattenmagasinen tappats mera än normalt.
Vidare var snötäcket mindre än normalt och man har
därför måst räkna med mindre vattentillgång för magasinens
fyllning. Slutligen har ångkraftstationerna körts rätt
kraftigt, och som de inte är avsedda för långtidskörning har
de blivit en smula nedkörda.

I samråd med Centrala Driftledningen och
Bränslekommissionen har därför beslut träffats att alla
ansträngningar skall göras för alt få landets värmekraftstationer,
både stora och små, i högsta trim. Man skall dessutom
försöka förmå ägarna av nedlagda värmekraftstationer,
ånganläggningar eller dieselstationer att gå med på en
viss beredskapshållning. Från konsumtionssidan har man
satt i gång förberedelser för kraftrestriktioner och
kraftransonering. Man vill hålla kraftförbrukningen vid
samma nivå som den var på hösten 1946.

Både på industriellt håll och på trafikens område och
i den borgerliga kraftförbrukningen spelar kölden en stor
roll. I stark kvla går allting kärvare, och om man fryser
inomhus så kommer gärna de elektriska värmekaminerna
fram. I februari i år var det säkerligen elkaminerna, som
höll på att äventyra hela kraftbalansen. Detta är en
allvarlig sak. I England t.ex. var det ingalunda kolbristen
vid kraftstationerna som gjorde alt man måste stoppa
driften. Det var helt enkelt värmekaminerna, som bröt ned
samkörningen. Det gäller alltså att hålla dem borta.

Inom industrin förekommer slöseri av såväl kraft som
värme. Genom omtänksamhet kan en hel del sparas utan
någon olägenhet alls. Man kan t.ex. stoppa tomgåendc
motorer och man kan släcka onödigt brinnande lampor.
Om det bara gäller att kapa topparna kan mycket göras
genom alt förskjuta olika arbetsprocesser i förhållande
I ill varandra. Enligt industrins egna uppgifter skulle man
utan märkbara olägenheter kunna vinna ungefär 50 000 kW
genom att kapa topparna. I höst gäller det att kapa bort
någonting mellan 100 000 och 200 000 kW.

Även på produktionssidan finns ett samband mellan
kraftbalansen och bränslebalansen. Om vattenkraften
tryter måste man komplettera den med ångkraft. Vi räknar
med att behöva bränsle motsvarande i värsta fall ända till
700 000 t stenkol för ångkraftproduktionen för nästa
bränsleår. En stor del av detta bränsle är eldningsolja.

För att avhjälpa den akuta knapphet på bränsle, som
kan förutses för nästa bränsleår, måste industrierna och
kommunerna själva i större omfattning än någonsin förut
ta hand om vedproduktionen (K G Ljungdahl i
Departement o. Nämnder 1947 h. 8). r

Kopierande kamera. En ny kamera, som fotograferar
och själv framkallar en positiv bild på 50 s,
demonstrerades vid Optical Society of America’s vintermöte i
Pennsylvania.

Kameran, lig. 1, vars optiska system och slutarmekanism
är av helt vanlig typ, innehåller jämsides med filmrullen
en pappersrulle. När man har knäppt en bild, rullas
papperet och filmen, tätt tryckta mot varandra, ut mellan två
valsar, varvid den positiva bilden framkallas på papperet.
Själva kameran har inga behållare för
framkallnings-vätska, utan det för en bild behövliga reagenset finns
inneslutet i en liten kapsel på papperet i ena kanten av den
blivande bilden. Då filmen och papperet rullas ut mellan
valsarna, krossas kapseln och innehållet sprids ut mellan
film och papper. Kapselinnehållet är just lagom för
framkallning av en bild, och papperet är endast något fuktigt,
då det rullas ut. Det torkar mycket snabbt i fria luften
utan några extra anordningar.

I den vanliga fotografiska processen utfälles ju vid
exponering metalliskt silver, mest i de starkast belysta
partierna av filmen. Då filmen sedan framkallas, genomförs
denna process ytterligare av framkallningsvätskan och de
delar av silverföreningen, som inte har reagerat, sköljs
bort. För att få en positiv bild måste man utföra ännu en
exponering och genomföra ännu en framkallning. I den
nya kameran är det de delar av silverföreningen som inte
reagerat och som sköljs bort vid vanlig framkallning, som
åstadkommer den positiva bilden direkt genom s.k.
omvänd framkallning. Reagenset innehåller hydrokinon,
natriumhydroxid, natriumtiosulfat och natriumsulfat. För all
lösningen skall bli så viskös som möjligt och fördelas så
jämnt som möjligt över pappersytan, har man tillsatt en
substans med hög molekylvikt, såsom
natriumkarboxy-metylcellulosa eller hydroxylcellulosa. Lösningen utgör ju
även det medium, i vilket överföringen av silverföreningen
skall äga rum mellan negativet och positivet. Reaktionen
i det negativa skiktet består i att exponerade kristaller av
silverföreningen övergår i metalliskt silver, som stannar
kvar på negativet. På samma gång löser tiosulfatet de
oexponerade kristallerna och hydroxinonet framkallar dem
på det positiva papperet.

Metoden ger självfallet inga möjligheter till korrigering
av exponeringsfel genom val av olika papper, reglering
av framkallningen e.d. Goda bilder har tagits vid
temperaturer mellan 0 och 40°C. Man påstår, att metoden även
skulle tillåta något kortare exponeringstider än vanlig
fotografering (Chem. Engng News mars 1947). H7 S

Pluto tas upp. Av de bränsleledningar, som under
invasionens sista skede lades över Engelska Kanalen (Tekn. T
1945 s. 1262), håller nu de tretton blyledningarna på att
tas upp för tillvaratagande av metallen. Arbetet utföres
från ett par för ändamålet speciellt utrustade fartyg. Före
upptagningen hade ledningarna rensats genom att vatten
pumpades genom dem, vilket emellertid sedermera visade
sig icke hindra, att stora bensin- och brännoljefickor låg

li[f. 1. l)en
kopierande kameran.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:32:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0565.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free