Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 15 november 1947 - Förbränningsindex för olja av Torsten Widell - Pannbrännolja som motorbränsle på dieselfartyg, av S Björkenstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 november 1947
863
Förbränningsindex för olja. Oljeeldning för
boslads-uppvärmning har blivit allt vanligare. Tidigare användes
som bränsle vanligen endast väl definierade
destillationsprodukter och de befintliga oljebrännarna är för det
mesta utexperimenterade för sådana oljor. Så småningom
har emellertid tyngre oljor kommit till användning,
blandningar, som innehåller aromatiska och nafteniska oljor,
och även oljor från krackningsprocesser. Enligt ett
omfattande erfarenhetsmaterial får man vid oljor med hög
specifik vikt och krackade bränslen mer rök och
sotavsättningar under förbränningen än vid lättare oljor och
paraffiniska bränslen. Denna effekt framträder särskilt vid
"pot"-brännare och roterande brännare. Ehuru
förhållandet är väl känt, har man icke haft någon allmänt
accepterad kvantitativ metod för att uttrycka ett bränsles kvalitet
ur förbränningssynpunkt. Användning av dieselindex eller
kol—väteförhållandet har inte visat sig lämpligt.
Problemet har undersökts av Reid och Hersberger vid
Atlantic Refining Co., som kommit fram till ett
förbränningsindex, som man kan grafiskt bestämma, om man
känner bränslets specifika vikt och 50 %-punkten på
destilla-tionskurvan. Diagrammet är primärt utarbetat för att
användas för oljor med ungefär samma destillationsområde
som eldningsoljor nr 2.
Mätningen av bränslets kvalitet ur förbränningssynpunkt
är baserad på en bestämning av i hur hög grad man kan
variera bränsletillförsel och lufttillförsel till en viss
brännare i kombination med en viss panna. Röktätheten i
avgaserna har bestämts med en känslig rökmätare med
fotoelektrisk cell. Vid proven användes en roterande brännare
i kombination med en medelstor panna vid ett drag av
ca 0,6 mm vattenpelare. Proven tillgick så, att man vid
konstant bränsletillförsel varierade lufttillförseln och
bestämde röktätheten som funktion av lufttillförseln. Flera
dylika serier gjordes vid olika stor bränsletillförsel. Ur
de erhållna värdena bestämdes de gränsvärden, vid vilka
röktätheten uppgick till ett visst värde, ungefär
motsvarande den röktäthet, då röken började bli synlig för blotta
ögat. De sålunda erhållna gränsvärdena infördes på ett
diagram med oljemängden som abskissa och luftmängden
som ordinata, varefter punkterna sammanbands med
linjer och den på detta sätt erhållna ytan planimetrerades.
Ju större denna yta blir, desto bättre måste oljan vara ur
förbränningssynpunkt, då en stor yta motsvarar stor
okänslighet för variationer i driftbetingelserna. Den för varje
olja bestämda ytan har alltså fått utgöra ett mått
förbränningsförmågan. Ett på detta sätt beräknat
förbränningsindex har visat sig vara entydigt bestämt av
oljornas specifika vikt och 50 %-punkten på
destillations-kurvan. Reid och Hersberger har uppgjort ett nomogram
för bestämning av förbränningsindex ur spec. vikten i
API-grader och 50 %-punkten på destillationskurvan
enligt ASTM i °F. I fig. 1 visas detta nomogram, omräknat
till metriska enheter. I originaldiagrammet anges specifika
vikten som "degrees API", som avser bestämningar vid
15,6°C. För omräkning av värdena till 20°C har använts
korrektionsfaktorer enligt Spiers1 (Reid & Hersberger i
ASTM Bull. mars 1947). Torsten Widell
’ Spiers, H M. Technical Dala ön Fuel, 4:e uppl., London 1U37,
s. 260.
Pannbrännolja som motorbränsle på dieselfartyg.
Efter ett års drift med pannbrännolja som motorbränsle
har maskinen på Anglo-Saxon Petroleum Co:s "Auricula"
öppnats för inspektion. Fartyget, som är på ca 12 000 tdw,
är utrustat med en standard Werkspoor fyrtakts
enkelverkande dieselmotor på 4 000 ihk vid 120 r/m,
cylinderdiametern är 650 mm och slaglängden 1 400 mm. Under
året har fullbordats åtta resor fram och åter mellan
England och Västindien, vilket blir över 68 700 nm.
Medelhastigheten har varit 11,2 knop. Några svårigheter att efter
förhållandevis långa perioder av låg fart ta upp farten till
full har icke förelegat.
Under största delen av tiden användes venezolansk
pannbrännolja med variabel sammansättning; huvudvikten har
fästs vid att oljans viskositet icke överskred 48°E vid
37°C, jämfört med 2°E hos normal dieselmotorolja. Oljan
passerade före maskinen två De Laval separatorer, varav
en inrättad som purifikator och en som klarifikator.
Den maximala drifttiden för de olika detaljerna har varit
4 876 h och gällde bl.a. för ventilerna. Särskilt
anmärkningsvärt är, att de flesta av bränsleventilerna icke
tycktes vara i sämre tillstånd efter en utsträckt drifttid än
efter en förhållandevis kort. Detta observerades
exempelvis för ventiler dels med en drifttid av 560 h och dels med
1 380 h. De kolvringar, som inspekterats, var samtliga
rörliga och med en felfri yta, vilket även gällde
cylinderloppen. Fyra av kolvarna har haft en kontinuerlig
drifttid av över 6 000 h. Endast ett driftstopp har inträffat
till sjöss, förutom en del smärre missöden.
Den mängd föroreningar, som uttogs ur separatorerna
efter rening av 14 t brännolja, var följande:
Klarifikator (totalt 283,5 g)
Siam %
olja ........................................................................................47,80
kolhaltiga beståndsdelar ..................................................15,47
fasta beståndsdelar ..........................................................36,73
Fasta beståndsdelar
kisel ......................................................................................19,83
järnoxid ................................................................................10,15
aluminiumoxid ....................................................................7,84
natriumklorid ......................................................................41,86
svavel (som S03) ................................................................9,57
kalciumoxid ........................................................................1,28
• Purifikator (totalt 1 580 g)
Siam ’ %
olja ........................................................................................35,00
kolhaltiga beståndsdelar ..................................................16,16
fasta beståndsdelar ............................................................48,84
Fasta beståndsdelar
kisel ......................................................................................50,65
bariumoxid ..........................................................................1,33
blyoxid ..................................................................................1,80
järnoxid ................................................................................18,84
aluminiumoxid ....................................................................14,38
kalciumoxid ........................................................................1,69
natriumoxid ........................................................................7,20
svavel (som S03) ................................................................3,13
Avsikten är att även för rederiets övriga fartyg använda
pannbrännolja. 1 anslutning härtill skall ett separat
kylsystem användas för bränsleventilerna; den lämpligaste
temperaturen för oljan är nämligen 55—60 °C. För
närvarande erhåller ventilerna sitt kylvatten från samma
system som kolvarna. Några verkningar av svavlet i oljan
har icke kunnat märkas, med undantag av missfärgningar.
I vissa avseenden anses maskinen ha arbetat mera
tillfredsställande än man hade kunnat vänta sig vid drift
med lättare olja. Sålunda skulle med denna 12—15 % av
kolvringarna ha varit fasta efter 12 månaders drift, men
nu var samtliga ringar lösa, när maskinen öppnades
(Motor Ship sept. 1947). S Björkenstam
Fig. J. Förbränningsindex
för olja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
