Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 24 januari 1948 - Bombanfallen mot de tyska dammarna, av sah - Bombningen av Japan, av sah - XS-1 genom ljudvallen, av sah - Douglas Skyrocket, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
TEKNISK TIDSKRIFT
Det vid samma tidpunkt utförda angreppet mol
Eder-dammen (murverksdamin) genomfördes med samma
skicklighet och på liknande sätt. Anfallet mot Sorpe-dammarna
(jorddamm med betongkärna) fick icke den verkan som
avsetts och upprepades därför senare.
Murverket i Möhne-dammen byggdes åter upp redan
under kriget av ca 3 000 tyska arbetare. Arbetet med att
reparera den skadade betongkärnan i dammbyggnaden
vid Sorpe-dammarna har också varit i full gång och
beräknades avslutat sommaren 1947. sah
Bombningen av Japan. Enligt en rapport av United
States Strategic Bombing Survey fällde amerikanarna i
Stilla havskriget 656 000 t bomber, varav 161 000 t mot
de japanska öarna (i Europa fällde de allierade 2 700 000 t,
varav 1 360 000 t mot Tyskland). Bombmängden per
månad ökades successivt och hade i juli 1945 uppnått 43 000 t;
till augusti, då kapitulationen kom, skulle bombmängden
ha ökat till 115 000 t.
Mot de 66 största städerna fälldes över 100 000 t,
varvid ca 40 % av den bebyggda arealen förstördes. Den
japanska industrins produktion, som beräknades ha gått
ned till 54 % genom avspärrningen, anses genom
bombningen ha gått ned ytterligare till 35 % (genom
förstöringen gick t.ex. oljeraffinaderiernas kapacitet ned till 17 %).
Genom flyganfallen förstördes vidare 2,5 miljoner
byggnader; härutöver rev japanerna själva 615 000 hus för att
skapa brandgator i städerna. Härigenom blev 30 % av
stadsbefolkningen hemlös. Civilbefolkningens förluster genom
flyganfallen uppgick till 806 000, varav 330 000 döda. Första
bombningen mot Tokio, där luftskyddet var oförberett,
krävde 185 000 offer. Vid ett senare storanfall mot
Yokohama, då 47 % av staden förstördes, höll sig förlusterna till
något mindre än 5 000 genom den bättre beredskapen.
De skador och förluster som åstadkoms genom
atombomben i Hiroshima skulle ha kunnat åstadkommas med
1 200 t brandbomber, 400 t minbomber och 500 t
spräng-bomber. För att framföra denna bombvikt skulle ha
erfordrats 220 superfästningar (mot nu en enda med en
atombomb!). Det kan dock nämnas att järnvägstrafiken
genom Hiroshima kunde återupptas redan 48 timmar efter
det bomben fällts. sah
XS-1 genom ljudvallen. Det meddelas, ehuru icke
officiellt, att Bells experimentflygplan XS-1 (Tekn. T. 1947
s. 269) nu har flugit genom ljudvallen; det uppnådda
Mach-talet lär ha varit 1,1. Flygningarna har utförts vid nya
rekordhöjder, 12 000—20 000 m„ och farterna mättes med
radar. Flera flygningar har utförts av olika förare och inga
svårigheter har inrapporterats ur vare sig stabilitets-,
manövrerings- eller hållfasthetssynpunkt.
Denna ljudvallens praktiska genombrytning har föregåtts
av många prov, vilka påbörjades våren 1946 med
manöverprov utan motor och under sommaren 1947 fortsattes med
ett 50-tal flygningar, utförda vid US Air Force’s "Desert
Flight Test Center" vid Muroc Field i Kalifornien, under
gradvis stegring av svårigheterna; vid Mach-talet 0,85
visade planet dyktendens, vilket nödvändiggjorde
konstruktionsjusteringar. Härefter har flygningar utförts vid
Mach-talen 0,90, 0,92 och 0,96. Dessa flygningar liksom
de senaste har utförts under stark stigning, vilket
förfaringssätt har fördelen, att flygplanets oerhörda
bränsleförbrukning hastigt sänker flygvikten samtidigt som
luftens täthet avtar, varjämte riskerna för okontrollerbar
minskning av vingarnas lyftkraft genom
kompressionsstötar starkt reduceras. Hastigheten vid det uppnådda
Mach-talet 1,1 behöver vid de höga flyghöjderna endast ha
varit något över 1 000 kin/h, en fart som Douglas Skystreak
har nått på havsnivå (Tekn. T. 1947 s. 947), varvid dock
Mach-talet endast är 0,87. Inga svårigheter har vållats av
förrarrummets uppvärmning genom fartfriktionen, tack
vare den extrema kylan, —55°, i stratosfären; vid
havsytan skulle förarrummet ha blivit över 70° varmt!
Den största lärdomen från de nu enligt uppgift lyckade
försöken är att dessa har utförts med ett rakvingat
flygplan, och det kan vara en fingervisning att Republic håller
på att ändra den pilformade vingen på sin XP-91 till
vanlig form — trots allt vad tunnelförsöken hittills har visat.
Det måste å andra sidan undersökas, att fartområdet
bortom ljudvallen är öppet endast för flygplantyper, som
speciellt är anpassade härför, och att även de snabbaste
nuvarande jaktplanen blir helt ohanterliga vid Mach-tal
över 0,9 (Aviation Week 22 dec. 1947). sah
Douglas Skyrocket. Genom sitt flygplan Skystreak
(D 558-1) innehar Douglas för närvarande världsrekordet
i hastighetsflygning (Tekn. T. 1947 s. 947). En radikal
omarbetning av detta plan har nu resulterat i överljudplanet
Skyrocket (D 558-2). Planets flygkropp är byggd av gjuten
magnesiunilegering och vingarna av aluminiumlegering. Det
har en vingbredd av 7,5 m och en längd av 14 m; vikten är
7 t. Konstruktionslastfaktorn är 18, dvs. 50 % högre än för
militär flygplan; konstruktionsfarten är 1 220 km/h vid
havsytan och 1 040 km/h på 10 000 m höjd.
För start och normala hastigheter är Skyrocket försedd
ined en 1 500 kp reaktionsmotor av axialtyp, monterad i
flygkroppen under vingen, med dubbla luftintag i nosens
underdel och utlopp i stjärtens underdel, något framom
styrverket. En fyrdubbel 3 000 kp raketmotor av samma
slag som i XS-1 är monterad längst bak i stjärten. De båda
motorerna presterar tillsammans 18 000 hk, motsvarande
effekten hos jättebombplanet Convair XB 36.
Skyrockets korta, tvärskurna vinge har en pilvinkel av
33°; anfalls vinkeln är vid roten 6° och vid spetsen 3°. För
att motverka den hos pilformiga vingar vid gir alstrade
effekten av V-formad vinge, har Skyrockets vingar fått 5°
lutning nedåt (A-form).
För att förhindra en minskning av vingens lyftkraft vid
kompressionsstötar mot vingroten (under t.ex. en
upptagning vid Mach-tal över 0,8), varvid luften vid roten på
grund av sitt högre tryck skulle sugas mot de delar
av-vingen, som har lägre tryck, och överstegringen spridas
över bela vingen, finns på flygkroppens båda sidor
ledskenor, som hindrar denna luftrörelse. Mot överstegring
vid låg fart användes vanliga automatiska klaffar,
monterade på vingens framkant mitt emot skevrodren.
Skyrockets stabilisator har 40° pilvinkel; ökningen i
förhållande till vingen syftar till att hindra roderpartiej at l
överstegras före vingen när denna råkar ut för en
kompressionsstöt, vilket är nödvändigt för att möjliggöra en
upptagning- Dykbromsar finns monterade på flygkroppens
bakre del. De infällda luftintagen och bränngasutloppen
samt det helt infällda hjulstället gör det möjligt att hålla
en rent konisk form på flygkroppen, så att man får
laminär strömning från nosen till akter om vingarna. Den
spetsiga nosen jämte flygkroppens förlängning med 35 %
jämfört med Skystreak minskar motståndet avsevärt vid
högre farter.
Piloten är inmonterad i halvliggande ställning i ett helt
inneslutet förarrum. Bakom honom finns en omfattande
instrumentering; töjningsmätare och mer än 400 tryckintag,
som går till registrerande instrument,är monterade över hela
vingen och stabilisatorn (Aviation Week 17 nov. 1947). sah
Fig. 1. Douglas Skgrocket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
