- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 78. 1948 /
91

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 14 februari 1948 - Centrifugalseparatorer och deras användning, av Einar Fröding - Insänt: Grundämnenas nomenklatur, av Harald Thunæus och Arne Ölander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21 februari 1948

91

större eller mindre kvantiteter olja. Genom
kontinuerlig raffinering kombinerad med
centrifugal-separering kan man i mycket hög grad minska
oljeförlusterna och erhålla en olja med avsevärt
lägre syratal än man erhåller med den
ursprungliga metoden, vid vilken avskiljning av
reaktionsprodukterna utföres med tyngdkraftseparering.
Vid de efterföljande behandlingarna förbrukas
därför mindre alkali och blekjord. Minskningen
av blekjordskvantiteten medför även den en
reducering av oljeförlusten, ty en del olja följer
alltid med blekjorden.

I den kontinuerliga raffineringsanläggning, som
visas schematiskt i fig. 11, införes oljan och
svavelsyran genom regleringsorgan i en
blandningsapparat, i vilken syran uppdelas i fina droppar.
Då reaktionstiden måste varieras beroende på
oljornas egenskaper, låter man den med
svavelsyra blandade oljan passera genom en tank med
reglerbar volym. Oljan separeras därefter i en
separator av speciell konstruktion. Dess kula är
så konstruerad, att oljehalten i den utseparerade
asfaltartade massan, goudronen, blir mycket låg,
oftast mindre än hälften av vad fallet är vid
tyngdkraftseparering. Raffinering av lätta
petroleumprodukter utföres principiellt på samma sätt
som av smörjolja. Smörjoljor, brännoljor och
isoleringsoljor äro de raffinat som ha största
intresset ur separatorsynpunkt, då de användas i
mycket stor utsträckning, och det har konstaterats,
att man med fördel kan använda separatorer för
deras rening.

Smörjolja upptar under användningen
föroreningar såsom damm från luften och
metallpartiklar, som lösgöras från lagren. Under inverkan
av luftens syre bildas, särskilt vid hög temperatur,
oxidationsprodukter i oljan. Oljor, som användas
till förbränningsmotorer, är speciellt utsatta för
sådana förändringar. På grund av den höga
temperaturen i dessa maskiners förbränningsrum
bildas nedbrytningsprodukter, av vilka små
kolpartiklar täckta med asfaltartade ämnen äro de
allvarligaste föroreningarna. Om dessa partiklar ej
tas bort, kommer oljans smörjningsegenskaper
att starkt försämras.

Rening med vissa filter har visat sig vara en
mycket effektiv metod, då man med sådana kan
fullständigt ta bort fasta partiklar från oljan.
Det har emellertid konstaterats att denna metod
blir mycket dyr, på grund av att med den höga
effektiviteten följer låg kapacitet i förhållande till
pris och kraftförbrukning. Man har därför
alltmera övergått till användning av
centrifugal-separatorer, med vilka man kan erhålla
tillräcklig reningsgrad. Smörjoljeseparatorer äro sålunda
standardutrustning på alla motorfartyg av större
storlek. I jämförelse med filter ha separatorerna
den fördelen att kapaciteten är konstant under
det att filtrets avverkning sjunker, då den
av-filtrerade massans tjocklek växer.

Brännoljor användas som bekant i stor
utsträckning för drift av förbränningsmotorer. Det har
emellertid konstaterats, att de alltid innehålla
större eller mindre mängder föroreningar
vanligen härrörande från de kärl, i vilka de förvarats
eller transporterats. Detta är särskilt fallet
ombord på fartyg, i vilkas brännoljetankar vatten
kan inkomma. Oavsett arten av föroreningarna
kunna de förorsaka driftstörningar, och oljan
måste sålunda renas före införandet i motorerna.
För detta ändamål äro centrifugalseparatorer de
lämpligaste apparaterna, då man med dem kan
rena oljor oberoende av deras vattenhalt.

Transformatoroljor och strömbrytaroljor kunna
effektivt renas med centrifugalseparatorer. Under
vissa temperaturförhållandèn lösa de vatten, som
sedan vid lägre temperatur faller ut och nedsätter
oljornas dielektricitetskonstant. I sådana fall är
det lämpligt att kombinera separeringen med
torkning under vakuum. Det finnes för detta
ändamål speciellt konstruerade aggregat
omfattande bl.a. helt sluten separator, från vilken oljan
utslungas i form av fina droppar och tas upp i
ett vakuumkärl. På grund av den stora oljeytan
blir uttorkningen mycket god. Som bevis för
metodens effektivitet kan anföras, att man kan
använda den för uttorkning av transformatorers
lindningar genom att cirkulera oljan genom
aggregatet och transformatorn.

De anförda exemplen på användningen av
centrifugalseparatorer gälla, som angivits, de
viktigaste tillämpningarna av centrifugalseparering.
Det bör emellertid framhållas att det exempelvis
inom livsmedelsindustrin finnes många andra
produkter för vilka separatorer användas. Samma
är förhållandet inom den kemiska industrin som
använder separatorer för utseparering av
fällningar, rening av elektrolyter etc. I den
farma-ceutiska industrin användes separatorer i stor
utsträckning, och vissa kända preparat kunna icke
framställas utan separatorer. Genom tillkomsten
av nya konstruktionsmaterial ha
användningsmöjligheterna för separatorer ytterligare ökats.

Insänt

Grundämnenas nomenklatur

I Tekn. T. 1947 h. 50 redogör professor Arne Olander för
de förslag till normer för de kemiska grundämnenas namn,
som på begäran av Tekniska Nomenklaturcentralen
uppställts av Kemistsamfundets nomenklaturutskott. Den
uppgjorda namnförteckningen vill, säger förf., framställa, vad
kemister vid svenska universitet och högskolor den
senaste tiden ansett vara god. nomenklatur. Tyvärr synes inte
resultatet motsvara dessa intentioner. Den
rekommenderade namnlistan är nämligen behäftad med så många
språkliga och logiska inkonsekvenser, att den måste anses som
synnerligen olämplig som norm för en modern svensk
nomenklatur på detta område. Listan är en typisk
kommittéprodukt. där kompromissträvandena trängt undan
såväl logik som språkkänsla.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:33:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1948/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free