Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 6 mars 1948 - Sterilisering med ultraviolett strålning, av Helge Drangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12(5
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 6. Linjen 2 537 Å dödar bakteriers.
härskningsprocessen hos fett kan påverkas4. När
det gäller fasta födoämnen erbjuder väl
förstöringen av enzym och vitaminer inga problem
eftersom strålningen helt absorberas inom ett
mycket tunt ytskikt och effekten sålunda i detta
hänseende är mycket ytlig. Värre är då den
härskningspåskyndande effekt, som påvisats vid
bestrålning av fett. Medan man alltså söker
bekämpa de bakterier, som förorsaka härskning,
påskyndas under ogynnsamma omständigheter
just denna process. Hugo Fredholm har gjort
en del undersökningar på lagrat svinfett, vilka
tyckas tyda på att så kan vara fallet4. Vid dessa
undersökningar användes en lågtryckslampa med
ett spektrum i huvudsak identiskt med det, som
sterillampan emitterar. Ozonbildande våglängder
voro dock bortfiltrerade. Såväl med avseende på
aldehydreaktion som förekomst av peroxider och
fri fettsyra erhölls en betydligt reducerad
möjlig lagringstid gentemot vid parallellförsök utan
bestrålning. Att av dessa undersökningar dra
några slutsatser angående de
härskningskataly-serande våglängderna är ej möjligt. Det kan vara
linjen 2 537 Å, men lika gärna kunna linjer inom
det långvågiga ultravioletta (3 000 till 4 000 Å)
och synliga tänkas vara orsaken. Fredholm har
nämligen vid försök med glasfiltrerat dagsljus
kunnat iaktta en analog reduktion av
lagringstiden för svinfett. Synligt ljus mellan
våglängderna 4 900—5 800 Å anses förhindra kemiska
förändringar hos fetter. För oxkött, kalvkött och
charkuterivaror av olika slag har Fredholm
vid bestrålning med den nämnda
lågtryckslampan kunnat iaktta en förbättring av
lagringsdugligheten motsvarande i bästa fall 30 % förlängd
lagringstid.
Strålningsbehandling av mjölk för att göra den
längre hållbar och för att öka dess halt av
vitamin D är mycket vansklig såtillvida, att mjölken
lätt får oangenäm lukt och smak. Alla försök att
använda lågtryckslampor ha hittills misslyckats,
vilket man antagit bero på förändringar i
mjölkfettet under strålningsbehandlingen. Till och med
vid mycket korta behandlingstider har man inte
lyckats att förhindra denna smak- och
luktförsämring. Däremot ha försök, som genomförts av
U Grönvall, att bestråla mjölk med en
superhög-tryckslampa slagit mycket väl ut5. I drift råder
i denna lampa ett kvicksilverångtryck av upp
till 40 at6. Alla de förut nämnda
resonanslinjerna äro vid detta tryck fullkomligt eliminerade
(se fig. 7, spektrum 2 och 7) och ingen som helst
ozonutveckling kan påvisas när lampan efter ca
3 min drift uppnått driftstemperatur. Under
inbränningsperioden är ozonutvecklingen tydlig.
De baktericida strålarna emitteras inom
området 2 350—2 520 Å med mycket stor intensitet
medan området omkring 2 537 Å är fritt från
linjer. Frånvaron av dessa linjer har ansetts vara
orsak till att detta spektrum lämpar sig för
behandling av mjölk. Behandlingstiderna äro
mycket korta och det är nog ännu ej utrett hurusom
exempelvis svinfett skulle reagera vid
långtidsbestrålning med detta spektrum. Utmärkande för
högtryckslampan är vidare dess emission av
linjer mellan 2 700 och 3 200 Å, det område, vilket
som bekant kan omvandla vissa provitamin,
exempelvis ergosterin och kolesterin till
antiraki-tiskt vitamin D. Sådana fettlösliga provitamin
förekomma rikligt i mjölk och man har vid
bestrålning av mjölk i en tunn förbiflytande film
kunnat iaktta icke blott betydande
hållbarhetsökning utan även anrikning av vitamin D.
Undersökningar, som genomförts för att utröna de
toxiska verkningar, som denna behandlingsmetod
skulle kunna leda till, lära hittills ej ha avslöjat
något ofördelaktigt. Högtryckslampans nackdelar
synas vara dess stora energiförbrukning och
starka värmeavgivning (600 à 700 W för lampa
och drossel), varigenom dess användning
begränsas till sådana områden där lågtryckslampor ej
äro lämpliga. De två lamptyperna böra sålunda
kunna komplettera varandra. Högtryckslampans
utnyttjbara bränntid kan nu uppskattas till
omkring 1 000 h.
Fig. 7. Spektrum av superhögtryckslampa HBO 500; t, 8
kadmiumspektrum; 2, 7 spektrum för HBO 500, likström
resp. växelström; 3, 6 samma som 2 och 7 men visande
ozons absorption på kortvågig strålning; 4 spektrum för
HBO 500 omedelbart efter tändningen; 5 spektrum för
HBO 500 ett par minuter efter tändningen7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
