Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 27 mars 1948 - Snabbsättning i lermark genom djupdränering och temporär överbelastning, av Walter Kjellman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Diagram för bestämning av dränauståndet L.
den kurva, som skulle erhållas, om enbart
djup-dränering anordnades. Båda kurvorna ha samma
asymptet I—II. Tydligen kan man icke genom
enbart djupdränering helt förhindra sättningar
efter beläggningens anbringande.
Om man, sedan djupdräneringen och den
permanenta bankfyllningen anbringats, även
pålägger en viss överbelastning, får man en sättnings
-kurva OC, som är ännu brantare än OB och har
en högre liggande asymptot III—IV än denna.
Sedan sättningen följt kurvan OC till den punkt
F, där kurvan skär asymptoten I—II, tas
överbelastningen bort och anbringas beläggningen.
Därefter skall teoretiskt ingen ytterligare sättning
äga rum. Sättningskurvan blir sålunda OF II.
Eftersom i praktiken höjdläget hos asymptoten
I—II icke kan exakt förutberäknas, vet man icke
exakt, när överbelastningen skall tas bort. Man
bör därför vänta därmed till dess
sättningskurvan har nått en punkt G, som säkert ligger
ovanför asymptoten. Överbelastningens borttagande
kommer då att medföra en mycket liten och
hastig svällning hos marken, vilken icke förorsakar
några olägenheter. Sättningskurvan blir sålunda
OFGD.
Ovan har försummats inverkan av
beläggningens egenvikt på sättningsförloppet. Om man
emellertid samtidigt med den permanenta
bankfyllningen anbringar ett fyllningsskikt av samma vikt
som beläggningen samt sedermera tar bort detta
kompensationsskikt, efterhand som beläggningen
anbringas, blir ovanstående resonemang riktigt,
även om beläggningen är relativt tung. Det bör
även påpekas, att vad som ovan kallats
permanent bankfyllning givetvis skall inkludera
sättningsvolymen, dvs. volymen mellan naturliga
markytans läge, innan byggnadsarbetet påbörjats,
och dess läge, sedan beläggningen anbringats.
Markförstärkning genom djupdränering
Då en lera komprimeras, ökas dess hållfasthet.
I vanliga fall har man ingen nytta härav,
eftersom ingen nämnvärd kompression hinner
inträffa, medan lasten påföres. Om leran icke redan
har erforderlig hållfasthet, måste man sålunda
tillgripa pålning, tryckbankar e.d. Om
djupdränering användes, hinner däremot en stor del av
kompressionen med åtföljande hållfasthetsökning
att ske under tiden, som lasten påföres. Detta
innebär, att hållfasthetsökningen kan mer eller
mindre fullständigt utnyttjas. Skall t.ex. en
väg-bank utläggas på en mark, som icke utan vidare
förmår uppbära banken, påför man, sedan
drä-nerna neddrivits, först fyllning till den största
höjd, som marken bär. Därefter undersökes
markens hållfasthet med vissa tidsmellanrum, och
den fortsatta uppfyllningen sker med den
hastighet, som hållfasthetsökningen möjliggör. Liksom
i ovan nämnda fall bör även här sättnings
volymen inräknas i den permanenta bankfyllningen,
beläggningens egenvikt kompenseras medelst ett
särskilt fyllningsskikt samt en viss överbelastning
anbringas. Den senare bör överstiga den största
möjliga framtida trafiklasten på vägen, så att
önskvärd säkerhet ernås.
Storleken av den hållfasthetsökning Ax hos en
lera, som en lastökning Ao medför efter full
kompression, är ej slutgiltigt utredd. Enligt Terzaghi
är
0,2 < Ar : A<j < 0,4
och detta har bekräftats vid försök gjorda av
Statens Geotekniska Institut, vilka komma att
publiceras så fort de slutförts. I varje fall är
hållfasthetsökningen högst avsevärd.
På fig. 5 visas med heldragna linjer en
tvärsektion av en vägbank, som skall utläggas på ett
lerlager, vilande på fast botten. Den för glidning åt
höger farliga glidytan har inritats på figuren. Om
djupdränering anordnas, kommer tydligen
väg-bankens vikt att framkalla en stor
hållfasthetsökning i glidytans inre del och en liten
hållfasthetsökning i dess yttre del. Är detta ej tillräckligt
för att förhindra mark genombrott, kan man till
en början utlägga fyllningen i en provisorisk bank
över glidytans yttre del, såsom visas med
streckade linjer på fig. 6, och, sedan en god
hållfasthetsökning erhållits där, flytta in massorna i
väg-bankssektionen.
Fig. A. Såttningsförlopp; O A utan åtgärder; O B med dräner,
ØFII och OGD med dräner och överlast.
Fig. 5. Markförstärkning för vägbank genom
djupdränering och temporär överbelastning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
