Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 8 maj 1948 - Synpunkter på effektiv lagerorganisation, av R Lindblad - Vinster, utdelningar, produktion och investeringar inom industrien 1937—1947, av R Lindblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 maj 1948
315
ningsvägen. Utvecklingen synes tendera till att utkörning
av kolonialvaror till detaljhandeln sker med egna bilar,
som trafikerar fastställda körruter.
Hanteringskostnaderna kan i flera fall reduceras genom användning av
maskinella hjälpmedel såsom truckar, lastpallar, säckkärror,
hissar, rutschbanor, rullbanor m.fl.
I de två sista kapitlen visas hur ett amerikanskt
handelsföretag inom kolonialbranschen planerat sitt lagerhus, ett
enplansmagasin. Dessutom behandlas ett förslag till
lösning av en flerplansbyggnad, som utarbetats av den
amerikanske lagerhusspecialisten V H Meserole, och hur ett
gammalt flerplansmagasin kan moderniseras. För att skapa en
effektivare organisation inom ett befintligt magasin bör man
enligt förf. särskilt undersöka orderrutinen,
arbetsorganisationen, varuplaceringen och lokalerna. R Lindblad
Vinster, utdelningar, produktion och investeringar
inom industrien 1937—1947. Industriens
Utredningsinstitut, Stockholm 1947. 62 s., 6 diagr. 2,50 kr.
Industriens Utredningsinstitut har i likhet med föregående
år företagit en bearbetning av boksluten inom större
industriföretag i syfte att belysa de senaste årens utveckling
av vinster, utdelningar, skatter och löner. Till årets
vinstutredning har även fogats en redogörelse för utvecklingen
av produktion, produktivitet och investeringar inom
industrin under senare år. Bokens tre kapitel behandlar
sålunda: produktionens och produktivitetens utveckling
sedan tiden före kriget; vinster, utdelningar, skatter och
löner inom större industriföretag 1937—1947; industrins
investeringar under senare år samt investeringsplaner för
1948. Därtill har fogats två tabellbilagor, vilka visar eget
kapital, vinster, skatter, utdelningar, bruttointäkter och
lönesummor samt bruttointäkternas fördelning på löner,
skatter, vinster och utdelningar.
Enligt Kommerskollegium har industrins
produktionsvolym stigit med 24 % från 1939 till 1946. Detta innebär,
att under den gångna krigsperioden stegringstakten
nedgått till mindre än hälften i jämförelse med utvecklingen
på 1930-talet, men även att den svenska industrins
produktion fördubblats sedan år 1929. Det anses emellertid
vara tvivelaktigt, om denna beräkning ger ett rättvisande
uttryck för industriproduktionens utveckling. Under
kriget och efterkrigsåren har den industriella produktionens
struktur förändrats, och utvecklingen kännetecknas av en
snabb utveckling på vissa områden och en samtidig
tillbakagång på andra. Det möter också svårigheter att
eliminera prisstegringens komponenter. Institutet framhåller,
att det är nödvändigt att gå ned till enskilda varugrupper,
om man vill få en klarare bild av tendenserna. En sådan
undersökning av produktionens kvantitativa förändringar
för vissa viktigare varulager har därför gjorts. Denna visar
den starka splittring, som kännetecknar
industriproduktionens utveckling sedan tiden före kriget. På vissa
områden har tvärtemot den utveckling, som det allmänna
volymindextalet visar, en betydande tillbakagång ägt rum.
Bland de tillbakagående tillverkningarna befinner sig ett
flertal viktiga exportvaror. Exportvolymen under år 1946
låg vid endast omkring 60 % av förkrigsnivån. Den största
stegringen återfinnes hos ett flertal utpräglade
konsumtionsvaror. Utredningen påvisar den snedvridning av
produktionen, som ägt rum under trycket av de stora
köpkraftsöverskotten. Undersökningen omfattar icke den
större delen av verkstads- och snickeriindustrins produkter
liksom ett stort antal differentierade tillverkningar inom
de olika industrigrupperna. På verkstads- och
snickeriområdet har produktionsstegringen hållit minst jämna steg
med volymindextalet för hela industrin.
Den totala arbetsvolymen har stigit med omkring 25 %
åren 1939—1946, dvs. med lika mycket som
produktionsvolymen. Därav följer, att produktiviteten icke fortsatt
att stiga sedan krigsutbrottet. Under 1930-talet var den
årliga stegringstakten i genomsnitt omkring 3 %. Detta
torde få ställas i samband med de produktionsrubbningar,
som blivit följden av överkonjunkturen, liksom av de
under 1946 kvarstående bristerna på viktiga
industriråvaror. Själva snedvridningen i produktionen torde
därjämte ha verkat sänkande på industrins effektivitet.
Branscher, där produktionen synes ha stigit mera än antalet
arbetstimmar, är bl.a. cement-, tobaks-, ylle-, sko- och
konstgödselindustri. Till branscher, där utvecklingen
snarast tyder på en sänkt produktivitet, kan räknas
järnmalmsgruvor, sågverk, massafabriker, pappersbruk,
bomullsindustri, trikåfabriker och garverier. Inom en hel del
andra branscher kan utvecklingen icke bedömas, emedan
antingen produktionsvolymen är svår att mäta eller
produktionsutvecklingen varit splittrad med starka
förskjutningar mellan varuslagen. Till dessa hör
verkstadsindustrin samt snickeri- och möbelfabrikerna.
Institutet har för en undersökning av vinstutvecklingen,
skatter och löner gjort en bearbetning av 188
industriföretags bokslut. Det sammanlagda arbetareantalet vid dessa
företag uppgår till drygt 25 % av det i industristatisiiken
redovisade antalet i hela industrin. Företagen har utvalts
i syfte att visa vinstutvecklingen inom den inhemska
industriproduktionen. Slutsatser av undersökningen måste
dras med rätt stor försiktighet. Den allmänna utvecklingen
mellan åren 1945—46 kännetecknas av att den redovisade
vinsten stigit med 35,4 % mot 33,1 % mellan åren 1944—45,
"vinsten före skatt" med 23,8 % emot 9,6 % och det
taxerade beloppet med 68,4 % emot 24,1 % (med "vinst före
skatt" avses redovisad nettovinst med tillägg av alla
skattebelastningar på vinst- och förlusträkningen; den kan
betraktas som en konjunkturindikator). 1946 års utdelning
ökades jämfört med 1945 med 16,7 %, men uttryckt i
procent av såväl eget kapital som bruttointäkt var
utdelningen i det närmaste oförändrad. Bruttointäkt och
lönesumma steg båda med ca 23 % mellan åren 1945—46.
Medan bruttointäkt, vinst före skatt och lönesumma i runt
tal fördubblats sedan förkrigsåren, har utdelningarna
endast stigit med drygt en tredjedel.
På grund av det aktuella ekonomiska läget och det
intresse, som ägnats industrins vinstförhållanden, har det
ansetts angeläget att i görligaste mån redogöra för
utvecklingen under 1947. Företagen förutser allmänt en
försämring av årsresultatet mellan 1946—47, troligen bl.a. på grund
av importstopp och elransoneringar. Emellertid
framhålles att denna prognos är behäftad med betydande felrisker.
Likviditetens bedömning har grundats på en jämförelse
mellan de kortfristiga skulderna och de tillgångar, som
brukar kallas omsättningstillgångar 1. Undersökningen är
baserad på svar från 123 företag. Likviditeten har
försämrats inom alla branscher, vilket på de flesta håll torde
hänga samman med den livliga investeringsverksamheten
under de senaste åren.
Liksom tidigare år har Kommerskollegium hösten 1947
inhämtat upplysningar angående investeringar och
investeringsplaner från ungefär 80 % av industrin efter
arbetareantalet räknat. De totala investeringarna för år 1947
uppgår för den egentliga industrin till 889 Mkr., vilket betyder
en ökning med 31 % från år 1946. En uppdelning på olika
investeringsslag visar, att både byggnads- och
anläggningsverksamhet och maskinanskaffningarna under år 1947
ökat i förhållande till år 1946. Av de maskiner och
apparater, som anskaffats under år 1947, var ungefär 30 % av
utländskt ursprung. Bostadsbyggandet inom industrin har
under år 1947 haft en rekordartad omfattning.
Investeringarna har ökat inom samtliga industrigrenar,
förhållandevis mest inom gruppen malmbrytning och
metallindustri. Industriföretagen har uppgivit, att de för 1948
planerar investeringar till ett värde av nära 1 000 Mkr.,
varav emellertid 289 Mkr. beräknas vara beroende av ännu
icke erhållna byggnadstillstånd. Möjligheten att realisera
investeringsplanerna för år 1948 beror även av
möjligheten att importera maskiner från utlandet. Av en
maskinanskaffning för 440 Mkr., som planeras för 1948, avser
132 Mkr. utländska maskiner och apparater. R Lindblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
